<p>Syftet med studien är att undersöka om pedagogledda dramalekar med matematiskt innehåll kan stimulera till och skapa ett intresse för vidare utforskande av matematiska lekar, begrepp och användningsområden hos förskolebarn i deras fria lek. I bakgrunden behandlas dramapedagogik, lek, 4-5 åringens utveckling och matematik i förskolan. Studien utgår från en etnografisk arbetsmetod där följande forskarfrågor ställs: <em>Kan dramalek stimulera barns lust och nyfikenhet till matematiskt tänkande? Hur visar det sig i sådana fall i deras fria lek?</em> Datainsamlingen har skett genom fältobservationer vid två förskolor samt kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Det empiriska materialet som visar sig i fältanteckningar, loggböcker och intervjuer presenteras i relation till innehållet i dramapassen. Resultatet visar att dramalek med matematiskt innehåll kan vara en bidragande del i att stimulera barnens nyfikenhet för ämnet, så att de i sin fria lek fortsatt att återupprepa och utveckla de lekar som introducerats i dramarummet. Detta presenteras genom rubrikerna S<em>timulerat intresse </em>samt <em>Matematik i den fria leken.</em></p>

Syftet med studien är att undersöka om pedagogledda dramalekar med matematiskt innehåll kan stimulera till och skapa ett intresse för vidare utforskande av matematiska lekar, begrepp och användningsområden hos förskolebarn i deras fria lek. I bakgrunden behandlas dramapedagogik, lek, 4-5 åringens utveckling och matematik i förskolan. Studien utgår från en etnografisk arbetsmetod där följande forskarfrågor ställs: Kan dramalek stimulera barns lust och nyfikenhet till matematiskt tänkande? Hur visar det sig i sådana fall i deras fria lek? Datainsamlingen har skett genom fältobservationer vid två förskolor samt kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Det empiriska materialet som visar sig i fältanteckningar, loggböcker och intervjuer presenteras i relation till innehållet i dramapassen. Resultatet visar att dramalek med matematiskt innehåll kan vara en bidragande del i att stimulera barnens nyfikenhet för ämnet, så att de i sin fria lek fortsatt att återupprepa och utveckla de lekar som introducerats i dramarummet. Detta presenteras genom rubrikerna Stimulerat intresse samt Matematik i den fria leken.

Våra egna erfarenheter har lett till att vi ville skriva om drama i förskolans verksamhet och utforma en produkt för pedagoger. Detta för att öka ämnets status och betydelse i förskolans verksamhet. Syftet för vår produkt är att inspirera pedagoger i förskolan att använda dramalekar samt att produkten ska vara lättillgänglig för alla. Den metod vi har använt oss av är att skriva en arbetsprocess om hur vi gått tillväga när vi utformat vår produkt. Tidigare forskning visar att leken är en stor del i förskolans verksamhet, trots detta ges inte pedagogstyrda lekar tillräckligt stort utrymme. Den pedagogstyrda leken ger barn många möjligheter till att utvecklas och ta till sig ny kunskap. Forskningen visar även att pedagogstyda lekar stärker barngruppens sammanhållning. Innan produktutformningen genomfördes en målgruppsundersökning med fem förskollärare för att påvisa behovet utav produkten och en efterföljande utvärdering med samtliga förskollärare. Den färdiga produkten består av en hemsida med beskrivningar till 41 dramalekar.

 Syftet med denna studie var att försöka synliggöra barns sociala lärande genom en dramalek och metoden som använts har varit videoobservationer. Av studiens resultat går det att avläsa att barn lär genom att iaktta och studera varandra. De yngre barnen visade en utveckling på att börja förstå och samspela i leken. Slutsatserna av undersökningen går inte att säkerställa men det finns faktorer i resultatet som pekar på att dramaleken kan ha betydelse för barns sociala utveckling när det handlar om att förstå lekens ramar och regler och hur man samspelar i lek. Detta överensstämmer också med den forskning och kunskap som finns inom området. På frågan om musikens roll i leken finns det tecken i studien att det kan handla om att skapa gemensamhet i leken och ge leken dess karaktär genom den varierade ljudnivån och den gemensamma pulsen då barnen klappade i händerna.

Examensarbetet handlar om hur arbetet med pedagogiskt drama ser ut på förskolor. Huvudsyftet med undersökningen är att ta reda på vad förskollärare har för inställning till pedagogiskt drama samt om de känner att de har tillräckliga kunskaper för att använda det i den dagliga verksamheten. Vi har utgått från följande frågor: Hur ser verksamma förskollärare på pedagogiskt drama som en del av verksamheten i förskolan? Hur framställs pedagogiskt drama/dramalek i förskolans läroplan? Hur stor kompetens anser förskollärarna krävs för att leda denna typ av verksamhet? Hur är utbudet av litteratur eller andra kunskapskällor tillgängliga på arbetsplatserna? För att besvara dessa frågor har vi genomfört en enkätundersökning med förskollärare i Lunds kommun samt ett mindre antal intervjuer. Vi har utgått från litteratur som rör pedagogiskt drama i allmänhet samt drama och teaterarbete i förskolan. Vi har kommit fram till att drama trots sin popularitet är lågprioriterat. Genom undersökningen har vi även kommit fram till att knappt hälften av förskollärarna ansåg att det hade tillräcklig, eller mycket god kompetens att använda drama i förskolans verksamhet.Nyckelord: Pedagogiskt drama, dramalek, litteraturutbud, barn, förskola

This is a historical documentary research study across Neva Leona Boyd (1876-1963). The theoretical perspective is based on the historical perspective of knowledge from ancient Greece to the approach of modern symbolic interactionism. The study shows that Boyd, who was Viola Spolins teacher, was a proponent of the modern view of group play theory. 1909 she founded Chicago School for Playground Workers, later transformed to the Recreation Training School. Until 1927, the school entered in Hull-House initiated by Jane Addams. The school was incorporated with Northwestern University. Boyd also worked at other schools and the Illinois Department of Public Welfare, where she designed a recreational program for the mentally ill. Contemporary with Boyd was George H. Mead and John Dewey. Boyd's previous work turns out to have some connection to Sweden when Boyd collected and systematized games from different geographical regions of the world. Boyd’s group play theory are identified and described. Boyd’s group play theory highlights the importance of leadership and the intimacy leaders manage to create in group work.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar av och kunskaper kring att arbeta med genus och drama samt att belysa vilka eventuella utmaningar de möter i arbetet. Studien präglas av kvalitativ metod och utgår ur ett socialkonstruktionistisk perspektiv. Vår ambition var att samla in pedagogernas erfarenheter och uppfattningar i relation till hur normkritisk pedagogik och genusfrågor synliggörs i barns dramalek därför har vi använt intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att samtliga intervjuade pedagoger uppfattar och använder drama som en pedagogisk kontext för att undersöka jämställdhet tillsammans med barn på ett lekfullt sätt. Detta, i sin tur, belyser dramas kraft som ett normbrytande pedagogiskt verktyg. Resultatet visade även hur pedagogernas förhållningssätt i relation till normer och stereotyper påverkar och utformar sättet barn upplever normer och stereotyper samt hur dramapedagogik bidrar till barns normkritiskt tänkande. Till sist, tydliggjordes hur viktigt pedagogernas medvetandegörande och närvaro är för att styra lärandet utifrån barns behov, medan olika utmaningar som uppstår bör lösas genom en god kollegial och föräldrasamverkan. / The purpose of the study was to investigate educators' perceptions of and knowledge about working with gender and drama and to shed light on the possible challenges they face in their work. The study is characterized by a qualitative method and is based on a social constructionist perspective. Our ambition was to collect the educators' experiences and perceptions in relation to how norm-critical pedagogy and gender issues are made visible in children's drama play, which is why we have used interviews as a data collection method. The results showed that all interviewed educators perceive and use drama as a pedagogical context to investigate gender equality with children in a playful way. This, in turn, highlights the power of drama as a norm-breaking pedagogical tool. The results also showed how the educators' attitudes in relation to norms and stereotypes affect and shape the way children experience norms and stereotypes and how drama pedagogy contributes to children's norm-critical thinking. Finally, it was clarified how important the educators' awareness and presence is to guide learning based on children's needs, while various challenges that arise should be solved through good collegial and parent collaboration.