En etnografisk studie om hur lärare kommunicerar med nyanlända elever i ämnet matematik. Studien är kvalitativ och består av både observationer och intervjuer. Ett syfte utformades och utefter det formades två forskningsfrågor. För att analysera datan användes aktivitetsteorin och dess aktivitetstriangel. I studien berörs den tidigare forskning som finns inom området. En klass observerades på sina matematiklektioner under en vecka. Klassens lärare intervjuades som uppföljning av lektionerna. Datan som observationerna och intervjuerna gav, kodades och analyserades sedan med hjälp av den valda teorin. Ett resultat som studien visar är att lärare använder olika kommunikationsformer beroende på situation och elever. Studien visar också att det i många fall är bristen på språkkunskaper hos eleverna som försvårar inlärningen i matematik och inte alltid de faktiska kunskaperna.

Utifrån två pedagogiska metoder Verkstadsarbetet och Datorn som pedagogiskt verktyg är syftet med studien att söka svar på frågorna om hur elevers språklärande synliggörs samt vilka förutsättningar som ges för elevers språklärande. Studien är en fallstudie med etnografisk ansats. Vid datainsamlingen användes triangulering och de datainsamlingstekniker som användes var deltagande observationer, informella samtal med både elever och lärare samt en fokusgruppintervju med lärare. Resultatet visar att elevernas språklärande synliggörs genom olika typer av samtal, i analoga läspraktiker, i analoga skrivpraktiker, i digitala läspraktiker och i digitala skrivpraktiker. Studien visar vidare att ett stort antal förutsättningar, inom olika områden, ges för elevers språklärande. I den pedagogiska praktiken finns en atmosfär av tillit. Verkstadsarbetet ger förutsättningar för relationsskapande ur både ett elev- och ett lärarperspektiv vilket bidrar till att lärarna i större utsträckning kan anpassa undervisningen efter elevernas erfarenheter, intressen och behov. Alla elever ges möjlighet att utveckla ett minnande och lärande med hjälp av kulturella verktyg där främst datorn används som ett pedagogiskt verktyg. Den pedagogiska praktiken utgör en miljö där ett självreglerat lärande kan gro och växa. Tillsammans skapar lärare och elever en gemensam kunskapskultur som utmärks av aktivitet, kreativitet och lust att lära.

Många människor i Sverige utövar idag olika former av fysisk aktivitet på sin fritid, och utbudet på motionsformer ökar stadigt. Många träningsverksamheter formar sitt utbud efter trender och efterfrågan. I det allt större utbudet av motionsformer måste individer göra olika val. Dessa val kan vara olika beroende på en individs tidigare erfarenheter av eller smak för motionsform. Det övergripande syftet är att belysa motionsutövares träningsvillkor på en träningsanläggning, utifrån framträdande handlingsmönster. Genom att synliggöra motionsutövares handlingsmönster under träning ges kunskap om och möjliggör för förståelsen, vilka träningsvillkor en motionsutövare har för sitt deltagande och de olika val som görs i en träningsmiljö. Resultatet visar bland annat på att motionsutövares olika handlingar ofta kan vara både medvetna och omedvetna, men ändå möjliggöra för deltagandet. Exempel på handlingar som framkommit efter analys och tolkning var motionsutövares sätt att synas eller inte synas i ett träningssammanhang. Slutsatsen handlar om att synliggöra dessa dolda handlingar som kan ge motionsutövare ökat handlingsutrymme och skapa en hållbar livsstilsförändring, som både gynnar individen och samhället.

Syftet med arbetet var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar med musik. Genom en kvalitativ observation undersökte vi hur pedagogerna och barnen använde sig utav musik i den dagliga verksamheten. Vi har tagit utgångspunkt i ett etnografiskt perspektiv och sociokulturell teoribildning. Data samlades in genom deltagande observationer under fem tillfällen på en förskoleavdelning, tre timmar per tillfälle. Resultatet visade att förskolan använde sig utav musik dagligen på flera olika sätt och med varierande syften. Genom barnens samspel med varandra eller tillsammans med pedagogen formades det musikaliska aktiviteter hos barnen. Under observationstillfällena använde sig barnen och pedagogerna av musiken både vid planerade musikaliska aktiviteter och mer spontana musikaliska aktiviteter. I resultatet delade vi även in observationerna i dessa två teman: planerade musikaliska aktiviteter och spontana musikaliska aktiviteter. Sedan analyserade vi resultatet utefter vilket syfte aktiviteterna skulle kunna ha vid de olika situationerna. Vårt arbete kan användas utav pedagoger för att de själva ska få syn på eller reflektera över sin musikverksamhet på förskolan.

Syftet med denna studie är att få förståelse av elevers olika uppfattningar om och erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier. Eftersom studiens fokus ligger på hur elever uppfattar och har erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier ansåg vi den kvalitativa ansatsen lämplig att använda. Vår förförståelse och de teorier vi lutar oss mot har växelverkat med den empiri som vi ämnat fånga och därmed har den kvalitativa ansatsen varit abduktiv. I vår studie har vi också tagit inspiration av etnografin. I arbetet med studien observerade vi tre klasser och gjorde 31 intervjuer. Resultatet av studien visade att elever har uppfattningar om och erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier. Angående läsförståelse uttrycker elever att det inte räcker med att läsa utan att man även måste förstå det man läser. Vad gäller läsförståelsestrategier uttrycker eleverna exempel på hur läsfixarna och andra läsförståelsestrategier hjälper dem eller inte i den egna läsningen. En del elever uttrycker också betydelsen av att läsa tillsammans. I resultatet ser vi att eleverna uppfattar avkodning och förståelse som faktorer i läsprocessen. Slutsatsen vi drar, utifrån studiens resultat, är att eleverna har förmåga att sätta ord på hur de själva uppfattar och har erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier.

Uppsatsen behandlar audiovisuella utövares uppfattning om sig själva i det audiovisuella området med avstamp i sociologisk teori och etnografisk metod. Ett antal intervjuer utfördes med aktuella utövare i syftet att bidra till kunskap om hur det audiovisuella området upplevs av informanterna, samt hur deras beskrivningar relaterar till närliggande områden. Utvalda citat från de transkriberade intervjuerna uppvisas i resultatavsnittet i idealiserande kategorier. Teman som framkommer tydligt är tituleringsproblematiken, beskrivning av den oförberedda besökaren, strävan efter balans mellan sinnesintryck i utförandet och kunskapsbredd i verktygen. Slutligen reflekterar författaren över dessa resultat i diskussionsavsnittet.

Detta är en studie av den sociala kulturen och arbetssättet hos ett specifikt rockband. Studien har utförts med element av etnografisk forskningsmetod och ger läsaren en bild av hur det kan se ut och kännas att delta i en rockturné i Europa. Resultatet ger en inblick i det vardagliga livet och den mellanmänskliga interaktionen hos deltagarna i turnén, samt författarens egna tankar kring arbetet med att utföra studien.

Denna studie intresserar sig för relationen mellan behandlingspersonal och patient under vistelsetiden på behandlingshem för missbruk. Studien är genomförd på ett behandlingshem med tolvstegsprogram som inriktning. Studiens syfte är att undersöka relationen mellan rådgivare och patient och vad relationen betyder för dem. Jag har använt mig av en etnografisk metod där jag samlat in material kring fenomenet genom deltagande observationer och intervjuer med målet att besvara mina frågeställningar: ” Hur ser rådgivare och patient på deras relation? Och Vilken betydelse har relationen mellan rådgivare och patient? Resultatet sammanfattas underföljande tre teman: Tillit, Känslor och Gemenskap. Dessa teman ansågs vara betydelsefulla för relationen och vad den strävade mot. För att förstå studiens resultat på ett djupare plan tillämpades en emotionssociologisk teori som behandlar sociala band med tillhörande begrepp som Samklang, Skam-stolthet och Alienation. Studien visar att relationen mellan rådgivare och patient är viktig för att ta sig ur ett missbruk och en del av behandlingen inom tolvstegsprogrammet.Nyckelord: Missbruk, Mellanmänsklig relation, Tolvstegsprogrammet, Tillit, Känslor, Gemenskap, Sociala band

No description available.

Den här studien handlar om musik i förskolan. Syftet med denna st udie är att undersöka o m på vilketsä / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>