Never before in the history of humanity has so much content been created. According to Eric Schmidt, Google CEO, every two days now we create as much information as we did from the dawn of civilization up until 2003. Most of this information will either live entirely or partially on the digital realm, according to, in the next 8 years, more than one-third of all digital information created annually will either live in or pass through the cloud. A series of problems emerge when a persons needs to deal with all of this data like, photos, songs, videos, blog posts, emails, their virtual possessions. They are not limited by space and are difficult to curate; It is difficult to create the sense of value on virtual things; They lack uniqueness; and last, but not least; the main tools used to manage this data are still based on metaphors made popular by Microsoft MS-DOS in the 80’s: Files and Directories. In my degree project, I have explored possible alternatives for maintaining and bequeathing virtual possessions. The project was conducted in 24 weeks (51-22) using a Goal-Directed Design (GDD) process with strong focus on Design Ethnography, Prototyping and an extra bit of Philosophy.

I Sverige är det fåtal studier som berört vad dans, som inte kräver några förkunskaper, kan tillföra i människors liv. Denna studie riktar sig därför till Communitydance, vilket bjuder in en mångfald av människor oavsett tidigare erfarenhet att dansa tillsammans. I denna studie undersöks delprojektet kvinnodans, som utgör en del av ett Communityprojekt i Västerås. Studiens syfte har varit att beskriva och förstå vad deltagandet i kvinnodans betyder för kvinnorna som deltar. Utifrån deltagande observationer och fokusgruppsintervjuer beträffas resultat som beskriver såväl processen i dansen som dess upplevda effekter. Processen i dansen utgår från interaktionsövningar förankrade i närvaro och emotioner. De upplevda effekterna som deltagandet i dansen fört med sig visar sig vara av betydelse både på individ- och gruppnivå. Deltagandet i dansen är något som visat sig få en transformativ inverkan på såväl samvaron som självkänslan. Det framgår att deltagandet i dansen har ett starkt existentiellt värde som kan påverka synen på det förflutna, nuet och framtiden. Processen i dansen diskuteras utifrån ett emotionssociologiskt perspektiv, medan de upplevda effekterna diskuteras med stöd från ett existentiellt och feministiskt perspektiv.

This thesis explores what dimensions that can be used to describe and compare the sociotechnical practice of content contribution in online sharing networks. Data was collected through online ethnographical methods, focusing on end-users in three large media sharing networks. The method includes forum message elicitation, online interviews, and application use and observation. Gift-giving was used as an applied theoretical framework and the data was analyzed by theory-informed thematic analysis. The results of the analysis recount four interrelated themes: what kind of content is given; to whom is it given; how is it given; and why is it given? The five papers in this thesis covers the four themes accordingly: Paper I presents the research area and proposes some initial gifting dimensions that are developed over the following papers. Paper II proposes a model for identifying conflicts of interest that arise for end-users when considering different types of potential receivers. Paper III presents five analytical dimensions for representing how online content is given. The dimensions are: direction (private-public); identification (anonymous-identified); initiative (active-passive); incentive (voluntary-enforced); and limitation (open-restricted). Paper IV investigates photosharing practices and reveals how social metadata, attached to media objects, are included in sharing practices. The final paper further explores how end-users draw on social metadata to communicate bonding intentions when gifting media content. A general methodological contribution is the utilization of sociotechnical conflicts as units of analysis. These conflicts prove helpful in predicting, postulating and researching end-user innovation and conflict coordination. It is suggested that the conflicts also provide potent ways for interaction design and systems development to take end-user concerns and intentions on board. / <p>Article no. 1 is published 2004 in First Monday Vol 9, nr 12 and re-published 2005 in First Monday, Special Issue #1: Music and the Internet.</p>

No description available.

Kognitiva arbetsmiljöproblem är ett begrepp som funnits länge samtidigt som det fortfarande finns väldigt lite forskning som beskriver hur och varför människor blir påverkade av de olika problemklasserna som existerar. För att undersöka hur kognitiva arbetsmiljöproblem påverkar människan på moderna arbetsplatser, har en fallstudie designats utifrån en etnografisk ansats där datainsamlingsteknikerna orienterande observation, dokumentgranskning, videoinspelning och intervju har använts. Resultatet tyder på att teorierna distribuerad kognition och aktivitetsteori fungerar som två perspektiv i analysen och utgår från samma empiriska fältarbete som skett i ett kontorslandskap för ett omsorgsföretag. Analysernas resultat har jämförts för att se vad respektive teori bidrar med, där skillnader har identifierats i dels hur teorierna beskriver de kognitiva arbetsmiljöproblemens natur, men även varför de uppstår och hur förändringsförslag bör utformas. Distribuerad kognition identifierade 4 kognitiva arbetsmiljöproblem samtidigt som aktivitetsteori identifierade 3.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Examensarbetet undersöker Bildsalens utformning och de verksamheter som bedrivs där. Resonemang om vad vi ska kalla rummet förs. En orientering i tidigare forskning om skolmiljöer görs, med fokus på det som är relevant för just bildsalen. I uppsatsen används ett sociokulturellt perspektiv på lärande med Lev Vygotskijs teorier. Reggio Emilias sätt att se på lärande används som inspiration. En sammanfattning av bildämnets historia görs. Ett antal bildsalar som jag vistats både som elev på 1980 och 90-tal och som student, lärare samt besökare på 2010-talet beskrivs. Egna erfarenheter jämförs med vad andra lärare anser, men framförallt undersöks vad en grupp elever tycker genom med ett designpedagogiskt projekt. Projektet har studerats med etnografiska metoder. Det utfördes på en gymnasieskola norr om Stockholm hösten 2014 med 18 elever. Rummets miljö och funktion som helhet beskrivs, men fokus i undersökningen ligger på möbleringen av rummet och möblernas form och funktion. I uppsatsen redovisas en del av elevernas arbeten mer ingående.I min gestaltning ville jag ta bort fokus från möbler och möblering för att istället titta på kropparnas olika positioner i rummet. Bildämnet har genomgått en stor förvandling från tiden då ämnet kallades teckning till dagens utvidgade bildbegrepp. Nu gör vi så mycket mer mellan dessa väggar. Alla sitter inte vid sin bänk och ritar på ett papper. I utställningen visades fyra genomskinliga kroppar engagerade i olika typer av skapande i olika positioner, stående vid staffliet, liggande på mage för att rita, sittande ”vid datorn” och sittande i en imaginär fåtölj för att teckna. Hjärnan lyser och är sammankopplad med det röda hjärtat för att illustrera att vi använder mer än hjärnan när vi skapar.

Denna rapport handlar om arbetet med detaljplaner på ett Samhällsbyggnadskontor. Den försöker svara på två frågor. Hur kan man designa integration av olika applikationer, medier och work practices? Är metoder från Participatory Design (PD), Etnografi och CSCW lämpliga för att utforma en sådan designprocess? I min studie har jag använt mig av dessa metoder för att studera arbetet i sin kontext på kontoret, genom situerade intervjuer och observationer. Jag höll även en designworkshop tillsammans med några medarbetare på kontoret. För att klargöra bakgrunden till mina frågor presen-terar jag teorier om PD, CSCW och e-government, och jag försöker relatera mina forskningsfrågor till dessa teorier. Jag presenterar också mitt empiriska material, för att visa bakgrunden till mina slutsatser. Jag har spelat en aktiv roll i projektet, både som ”Action Researcher” och som designer. Action Research är en reflexiv process, där reflektioner över materialet och processen under arbetets gång påverkar själva arbetet. Jag upptäckte vissa svårigheter att arbeta på det sättet, eftersom arbetet uppdelades på två olika nivåer, och det var svårt att hålla isär mina olika roller i projektet, som ”Action Researcher” och som designer. Jag kom fram till att integrationen inte är en fråga om tekniska möjligheter, utan är en fråga om att få teknologin att passa in i själva arbetet, för att stödja work practice. Mitt arbete resulterade i en vision för ett system för detaljplanering som jag presenterar i scenario-form. Visionen innehåller många punkter som bör beaktas i systemdesign i ett sådant fall. Jag kom också fram till att metoder från PD, CSCW och Etnografi är väl lämpade för att informera designprocessen i en miljö som kännetecknas av kooperation, kommunikation, distribuerat arbete, mobilitet, och en kombination av många olika medier.

Studiens syfte är att undersöka hur formen visstidsanställning samspelar med ensamstående föräldrars privatliv och yrkesliv samt om och i så fall hur det kan bidra till någon form av upplevd ohälsa. Första teorin som vi har valt att använda oss av är Robert Karaseks Krav-kontrollmodell. De centrala begreppen i denna teori är lågt- och högt handlingsutrymme och stress. Den andra teorin är intersektionalitet, där vi exemplifierar begreppen makt och ojämlikhet och hur det samverkar med under- och överordning i relation till två grupper det vill säga visstidsanställda och tillsvidareanställda och hur de i sin tur ställs mot varandra. Vi kommer att stärka begreppet handlingsutrymme med Max Webers förklaring till det. För att få svar på vårt syfte och frågeställningar har vi valt att genomföra en analys av datamaterial från tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ensamstående föräldrar som har en visstidsanställning. Resultatet av vår studie visar att en visstidsanställning kan ge konsekvenser i privatlivet såsom dåligt samvete, instabil ekonomi och minskad tid tillsammans med familjen, på grund av att de “måste” ta de arbetspassen som de blir tilldelade som ofta är de obekväma arbetstiderna som blir “över”. Vårt material kan påvisa att konsekvenserna i arbetslivet kan vara utanförskap, minskad kontroll över arbetet samt att de blir tillfrågade de obekväma arbetstiderna som blir “över” efter att tillsvidareanställa har blivit tilldelade sitt schema. Resultatet visar också att upplevelserna skiljer sig åt något mellan kvinnor och män i meningen att kvinnor verkar uppleva större ohälsa än män.

Målet med denna avhandling är att bidra med kunskap om hur digital teknik kan bidra till att utveckla matematikundervisning. I studien riktades intresset mot undervisning i tredimensionell geometri som skedde med stöd av interaktiva skrivtavlor. Syftet varatt studera hur läraren utnyttjar tekniken för att skapa matematiska situationer vilka kan möjliggöra lärande. Studien har en etnografisk inriktning där forskaren under fem veckor följdeen lärares teknikunderstödda undervisning i en klass i årskurs 9. Det empiriska materialet samlades in genom videounderstödd observation, intervju med läraren, fokusgruppsintervjuer med elever samt elevtester. Detta materialanalyserades med fokus på desätt på vilka läraren utnyttjar tekniken för att lyfta fram och arbetamed det matematiska innehållet. Resultatet visar att läraren utnyttjar flertalet strategier som tekniken erbjuder för att representera det matematiska innehållet och med teknikens hjälp växla mellan olika representationsformer, t.ex. genom att bearbeta, flytta och klona geometriska figurer. Läraren är överlag positiv till användande av teknik i matematikundervisningen, och de fördelar med tekniken som hon lyfter fram är att den hjälper och understödjerhenne utifrån de behov som uppstår i undervisningen och ger henne fler verktyg att belysa sådant som en del elever kan ha svårt att få syn på. Resultatet visar även att det fordras mycket arbete av läraren att sätta sig in i teknikens möjligheter och anpassa dessa till den egna undervisningen. Även eleverna är positiva till undervisning som sker med stöd av teknik då de menar att det hjälper dem att skapa sig en förståelse för tredimensionell geometri. Detta stärks av resultaten på det uppföljandetest som genomfördes efter arbetsområdet vilket visar att eleverna på ett påtagligt sätt utvecklat sin förståelse för geometriska begrepp.