Då arbetslösheten under lång tid varit ett problem inom EU:s medlemsstater har sysselsättningspolitiken fått en allt större plats i EU:s arbete. Med Flexicurity som ledord avser man att öka både flexibiliteten och arbetstagarnas trygghet på arbetsmarknaden. Som ett led i detta arbete ingick arbetsmarknadsparterna ett ramavtal som antogs genom beslut av Europeiska rådet och mynnade ut i Rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (visstidsdirektivet). Direktivet riktas till visstidsanställningar och har två syften. Dels att säkerställa att principen om icke-diskriminering omsätts i praktiken och dels att förhindra missbruk av upprepade visstidsanställningar. Med anledning av Sveriges implementering av visstidsdirektivet genomfördes ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). När ändringarna trädde i kraft anmäldes den svenska regeringen till Europeiska Kommissionen (Kommissionen) av Tjänstemännens centralorganisation (TCO), då de ansåg att LAS inte uppfyllde direktivets krav avseende visstidsanställdas skydd mot missbruk av på varandra följande visstidsanställningar. Anmälan ledde till att Kommissionen inledde ett överträdelseärende mot Sverige. Den svenska regeringen har konsekvent framhållit att de inte delar TCO och Kommissionens ställningstagande. Regeringen har trots skiljaktigheten vidtagit åtgärder och lagt fram två förslag till ändringar av LAS. Förslagen har inte vunnit stöd i den politiska processen och har således inte kunnat genomföras. De har inte ansetts åtgärda de bestämmelser som, enligt Kommissionen, står i strid med visstidsdirektivet. Kommissionen riktade ett kompletterande motiverat yttrande mot Sverige där de påpekade att rättsläget fortfarande är oförändrat och uppmanade återigen den svenska regeringen att vidta ytterligare åtgärder. Regeringskansliet har gett SCB i uppdrag att genomföra en statistisk undersökning om förekomsten av på varandra följande visstidsanställningar under längre tid, Regeringen har i sitt svar på Kommissionens kompletterande motiverade yttrande framhållit att de inte avser att vidta ytterligare åtgärder förrän man fått resultatet på undersökningen som beräknas vara färdig i slutet av år 2014. Vårt syfte med uppsatsen är att, med utgångspunkt i visstidsdirektivet och EU-rättslig praxis, undersöka huruvida skyddet mot missbruk av upprepade tidsbegränsade anställningar i LAS är förenligt med direktivet. I vår undersökning har vi använt oss av den rättsdogmatiska metoden. Vi har funnit att LAS vid en helhetsbedömning inte kan anses uppfylla de krav som enligt visstidsdirektivet ställs på skyddet mot missbruk av på varandra följande visstidsanställningar. Den nuvarande regleringen möjliggör för en arbetsgivare att kombinera visstidsanställningar på ett sådant sätt att en arbetstagare kan vara visstidsanställd under obestämd tid utan att anställningen övergår till en tillsvidareanställning. I uppsatsen identifieras brister i LAS reglering och således finns det ett behov av lagändringar. I ett avslutande kapitel med egna synpunkter diskuterar vi hur viktigt det är att arbetsmarknaden är flexibel och underlättar för visstidsanställningar. Bland annat då de är en viktig väg in på arbetsmarknaden för unga och nyutbildade. Dock har missbruk från en arbetsgivares sida stor påverkan på den enskilde arbetstagaren. Strävan mot en flexibel arbetsmarknad får inte ske på bekostnad av den enskilde arbetstagarens skyddsnivå.

No description available.

Anställningsformen visstidsanställning ökar idag på svensk arbetsmarknad och möjligheten att etablera sig på lång sikt i fast anställning blir allt svårare. Osäkra arbetsformer har visat sig kunna påverka personers upplevelse av både hälsa och balans i tillvaron. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av aktivitetsbalans i vardagen för visstidsanställd personal inom sociala omsorgs- och omvårdnadsboenden. En kvalitativ studie användes för att få en inblick i de visstidsanställdas unika upplevelse. Sex intervjuer gjordes varefter kvalitativ innehållsanalys tillämpades för att analysera insamlad data. Inklusionskriterier som ställdes upp för deltagande var att personerna skulle varit visstidsanställda i minst ett år eller som under senaste 3 månader vid intervjutillfället övergått i annan anställningsform. Personer med svårigheter i att förstå och uttrycka sig på svenska exkluderades. Resultatet presenterades under de tre huvudkategorierna och underkategorierna: "Oregelbundenhet och tidsbrist inverkar på vardagslivet" baserat på underkategorierna vardag och hushåll; fritid och socialt liv. "Obalans påverkar möjlighet till sömn och vila" baserat på underkategorierna sömn; vila. "Osäkerhet från egna krav och arbetsgivarens" baserat på underkategorierna egna krav; arbetsgivarens krav. Resultatet visade att informanterna inte upplever tillfredställande nivå av aktivitetsbalans i sin vardag. Denna upplevelse förknippades främst av informanterna med anställningsformens varierande struktur som skapade en obalans mellan de olika livsarenorna arbete och vardagsliv. Denna obalans som orsakade svårigheter i att upprätthålla vardagsaktiviteter regelbundet, låg till grund för upplevd tidsbrist och försvårade möjligheter till både kort- och långsiktig planering vilket kunde ge stora konsekvenser för den enskildes vardagsliv.

In the European Union and in Swedish labor law, permanent employment is the main goal for employment of workers. An exception to that rule is temporary employment. The Swedish rules relating to temporary employment have undergone several changes since the Employment Protection Act was implemented in 1974. The last reform in 2007 has received criticism by respondents for not following the Union directive on fixed-term work, which went into effect in 2001. In 2010 the European Commission opened an infringement case against Sweden, after a complaint from a Swedish employees’ organization. The Commission argues that Sweden has not taken the directive on fixed-term work into account sufficiently in its last reform. Therefore, in the spring of 2011, the Swedish government published a department investigation regarding further modification, taking the provisions for temporary employment in the Employment Protection Act into consideration. The department investigation stated that the purpose of the legislative changes is not to change the legal situation, but to clarify the legal position with respect to the fixed-term work directive. The proposal for legislative change is in regards to the directive’s requirements to prevent abuse of successive fixed term contracts. An employer will not be able to combine fixed-term contracts for 5 and 6 § § in a manner that is abusive.   This paper aims to examine how well the legislative changes live up to the requirements for the fixed-term in the directive. The author concludes that there is a need to extend the protection of the prohibition of abuse of fixed term contracts. However, the author considers the government’s proposal to be inferior, because it is doubtful whether it can solve the problems in question, because, for example, the directive lacks clarity and the term “abuse” is not well defined. / Reglerna kring visstidsanställningar har genomgått ett antal ändringar sedan lagen om anställningsskydd trädde i kraft 1974. Den senaste reformen 2007 mottog, redan innan införandet, kritik från remissinstanser för att inte följa visstidsdirektivet som trädde i kraft 2001. EU-kommissionen inledde 2010 ett överträdelseärende mot Sverige efter en anmälan från Tjänstemännens Centralorganisation. Kommissionen anser att Sverige inte tagit tillräcklig hänsyn till visstidsdirektivet. För att gå Kommissionen till mötes kom regeringen våren 2011 ut med en departementsutredning angående ytterligare ändring av LAS bestämmelser om visstidsanställningar. Syftet med lagförslaget är inte att ändra rättsläget utan regeringen avser endast att förtydliga rättsläget med anledning av visstidsdirektivet. Förslaget om lagändringen berör direktivets krav på att förhindra missbruk av på varandra följande visstidsanställningar. En arbetsgivare ska inte kunna kombinera visstidsanställningar i 5 och 6 §§ på ett sätt som utgör ett missbruk.   Den här uppsatsen har till syfte att utreda hur väl departementsutredningens lagförslag lever upp till visstidsdirektivets ändamål. För att komma fram till en slutsats går uppsatsen igenom en beskrivning av svensk rätt angående visstidsanställningar och Unionens arbetsrättsliga ändamål främst utifrån visstidsdirektivet. Därefter genomförs en framställning av överträdelseärendet mot Sverige och slutligen en redogörelse av utredningens lagförslag och remissyttrandens synpunkter på detsamma.   Författaren kommer fram till att det finns ett behov av att utöka skyddet av förbud mot missbruk av visstidsanställningar, däremot anses utredningens förslag vara undermåligt då det är tveksamt om det kan lösa de problem som är tänkt att lösas eftersom det till exempel saknar tydlighet och definitioner på vad som utgör missbruk.

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar. Syftet med denna studie är följaktigen att studera sambandet mellan anställningsform och psykisk ohälsa. Studien är avgränsad till förvärvsarbetande fast-och visstidsanställda i åldrarna 18-65 på den svenska arbetsmarknaden.  Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och är analyserat med hjälp av en linjär regressionsanalys (OLS) med ett psykindex som beroende variabel. Resultatet från analysen tyder på att det finns ett samband mellan anställningsform och psykisk ohälsa och att anställningsformen har en signifikant betydelse vad gäller skillnader i psykisk ohälsa mellan fast- och visstidsanställda män och kvinnor. Betydelsen av anställningsformen minskar dock i takt med att relevanta kontrollvariabler inkluderas i analysen och blir inte längre signifikant. Detta kan bero på att faktorer relaterade till kön ålder, humankapitalet och familjestatusen fångade upp effekten av anställningsformen, vilket i sin tur kan bero på att sambandets existens går via bakomliggande faktorer som en indirekt effekt på hälsan. Således kan vi dra slutsatsen att samtliga kontrollvariabler har en betydelse vad gäller det psykiska välbefinnandet, dock är det viktigt att beakta att det enbart är kön, månadslön och huruvida man är samboende som enligt resultatet har visat sig vara signifikanta.

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar. Syftet med denna studie är följaktigen att studera sambandet mellan anställningsform och psykisk ohälsa. Studien är avgränsad till förvärvsarbetande fast-och visstidsanställda i åldrarna 18-65 på den svenska arbetsmarknaden. Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och är analyserat med hjälp av en linjär regressionsanalys (OLS) med ett psykindex som beroende variabel. Resultatet från analysen tyder på att det finns ett samband mellan anställningsform och psykisk ohälsa och att anställningsformen har en signifikant betydelse vad gäller skillnader i psykisk ohälsa mellan fast- och visstidsanställda män och kvinnor. Betydelsen av anställningsformen minskar dock i takt med att relevanta kontrollvariabler inkluderas i analysen och blir inte längre signifikant. Detta kan bero på att faktorer relaterade till kön ålder, humankapitalet och familjestatusen fångade upp effekten av anställningsformen, vilket i sin tur kan bero på att sambandets existens går via bakomliggande faktorer som en indirekt effekt på hälsan.

Studiens syfte är att undersöka hur formen visstidsanställning samspelar med ensamstående föräldrars privatliv och yrkesliv samt om och i så fall hur det kan bidra till någon form av upplevd ohälsa. Första teorin som vi har valt att använda oss av är Robert Karaseks Krav-kontrollmodell. De centrala begreppen i denna teori är lågt- och högt handlingsutrymme och stress. Den andra teorin är intersektionalitet, där vi exemplifierar begreppen makt och ojämlikhet och hur det samverkar med under- och överordning i relation till två grupper det vill säga visstidsanställda och tillsvidareanställda och hur de i sin tur ställs mot varandra. Vi kommer att stärka begreppet handlingsutrymme med Max Webers förklaring till det. För att få svar på vårt syfte och frågeställningar har vi valt att genomföra en analys av datamaterial från tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ensamstående föräldrar som har en visstidsanställning. Resultatet av vår studie visar att en visstidsanställning kan ge konsekvenser i privatlivet såsom dåligt samvete, instabil ekonomi och minskad tid tillsammans med familjen, på grund av att de “måste” ta de arbetspassen som de blir tilldelade som ofta är de obekväma arbetstiderna som blir “över”. Vårt material kan påvisa att konsekvenserna i arbetslivet kan vara utanförskap, minskad kontroll över arbetet samt att de blir tillfrågade de obekväma arbetstiderna som blir “över” efter att tillsvidareanställa har blivit tilldelade sitt schema. Resultatet visar också att upplevelserna skiljer sig åt något mellan kvinnor och män i meningen att kvinnor verkar uppleva större ohälsa än män.

Den centrala delen med detta arbete har varit att fastställa gällande svensk rätt rörande visstids- anställningar och undersöka om svensk rätt är förenlig med visstidsdirektivet. Syftet har vidare varit att beskriva hur lagstiftaren har reglerat möjligheten att gå från en tidsbegränsad anställ- ning till en tillsvidareanställning. Med hjälp av en rättsdogmatisk metod har bl.a. förarbeten, rättspraxis och litteratur analyserats. Resultatet av arbetet visar att det tillåtna anställningsfor- merna enligt LAS är allmän visstidsanställning, vikariat och säsongsanställning. För att ingå anställningsavtal om vikariat och säsongsanställning krävs bl.a. objektiv grund vilket inte krävs för allmän visstidsanställning. Allmän visstidsanställning och vikariat övergår till en tillsvida- reanställning om anställningstiden överstigit två år under en femårsperiod. Allmän visstidsan- ställning kan även övergå till tillsvidareanställning om tiden överstigit två år under en obestämd period, förutsatt att anställningen förnyas inom sex månader. I arbetet har även undersökts hur bestämmelser i LAS förhåller sig till visstidsdirektivet. Slutligen har en jämförelse mellan Norge och Danmark gjorts för att se hur sysselsättningsgrad respektive anställningar kan se ut i dessa länder.

<p>Antalet visstidsanställningar har ökat markant i Sverige de senaste tio åren. Vidare är det allmänt känt att läraruppdraget är förknippat med höga arbetskrav. Lärare idag förväntas knyta goda relationer till såväl elever som kollegor för att nå upp till yrkeskraven. Syftet med denna studie var att undersöka hur visstidsanställda upplever anställningsformen, hur den påverkar yrkesutövandet samt relationerna till eleverna. Deltagarantalet uppgick till sex gymnasielärare vilka valdes strategiskt efter undersökningens syfte. Studien har en kvalitativ ansats och en form av narrativ metod har använts för att samla in empiri, vilken består av berättelser. Deltagarnas berättelser har analyserats med hjälp av en form av narrativ analysmetod för att besvara de uppställda frågeställningarna. Resultatet visar att lärarna upplever anställningsformen som en möjlighet till arbete och ökad yrkeserfarenhet men också som starkt knuten till otrygghet och osäkerhet. Visstidsanställningen påverkar yrkesutövandet då planeringsarbetet och samarbetet med kollegorna försämras. Vidare upplever några deltagare att relationerna till eleverna inte påverkas alls till följd av visstidsanställningen, medan andra anser att relationerna inte utvecklas. Deltagarna upplever att relationsarbetet försvåras på grund av lärarbyten då dessa bidrar till en ökad oro hos eleverna.</p>

Antalet visstidsanställningar har ökat markant i Sverige de senaste tio åren. Vidare är det allmänt känt att läraruppdraget är förknippat med höga arbetskrav. Lärare idag förväntas knyta goda relationer till såväl elever som kollegor för att nå upp till yrkeskraven. Syftet med denna studie var att undersöka hur visstidsanställda upplever anställningsformen, hur den påverkar yrkesutövandet samt relationerna till eleverna. Deltagarantalet uppgick till sex gymnasielärare vilka valdes strategiskt efter undersökningens syfte. Studien har en kvalitativ ansats och en form av narrativ metod har använts för att samla in empiri, vilken består av berättelser. Deltagarnas berättelser har analyserats med hjälp av en form av narrativ analysmetod för att besvara de uppställda frågeställningarna. Resultatet visar att lärarna upplever anställningsformen som en möjlighet till arbete och ökad yrkeserfarenhet men också som starkt knuten till otrygghet och osäkerhet. Visstidsanställningen påverkar yrkesutövandet då planeringsarbetet och samarbetet med kollegorna försämras. Vidare upplever några deltagare att relationerna till eleverna inte påverkas alls till följd av visstidsanställningen, medan andra anser att relationerna inte utvecklas. Deltagarna upplever att relationsarbetet försvåras på grund av lärarbyten då dessa bidrar till en ökad oro hos eleverna.