Studien undersöker skillnaden i informationsbehov mellan noviser och experter i en monteringskontext samt om de fel som sker i produktionen kan härledas till noviser respektive experter. I tidigare studier skiljer sig en expert från en novis i många avseenden, bland annat snabbhet, informationsanvändning samt precision. Olika informationsprocesser är också kopplade till noviser respektive experter. Experter har övat in ett automatiskt beteende medan noviser har medvetet informationsbeteende. Referensföretaget som studien utförts på har problem med höga interna rejekt, alltså antalet fel ökar också i samband med semestern och nyanställningar. Därför gjordes en undersökning på, (1) skillnaden av informationsbehov hos noviser och experter, (2) vilka fel som sker i produktioen och (3) om de felen kan härledas till noviser respektive experter. Undersökningen genomfördes i den naturliga monteringskontexten med metoderna intervjuer, observation och dokumentgransking. Resultatet pekar på en rad skillnader av informationsbehov hos noviser respektive experter, däremot kunde inte de fel som sker i produktionen härledas till varken noviser eller experter.

<p> </p><p>Studien undersöker skillnaden i informationsbehov mellan noviser och experter i en monteringskontext samt om de fel som sker i produktionen kan härledas till noviser respektive experter. I tidigare studier skiljer sig en expert från en novis i många avseenden, bland annat snabbhet, informationsanvändning samt precision. Olika informationsprocesser är också kopplade till noviser respektive experter. Experter har övat in ett automatiskt beteende medan noviser har medvetet informationsbeteende. Referensföretaget som studien utförts på har problem med höga interna rejekt, alltså antalet fel ökar också i samband med semestern och nyanställningar. Därför gjordes en undersökning på, (1) skillnaden av informationsbehov hos noviser och experter, (2) vilka fel som sker i produktioen och (3) om de felen kan härledas till noviser respektive experter.</p><p>Undersökningen genomfördes i den naturliga monteringskontexten med metoderna intervjuer, observation och dokumentgransking. Resultatet pekar på en rad skillnader av informationsbehov hos noviser respektive experter, däremot kunde inte de fel som sker i produktionen härledas till varken noviser eller experter.</p><p> </p>

Kognitiva arbetsmiljöproblem är ett begrepp som funnits länge samtidigt som det fortfarande finns väldigt lite forskning som beskriver hur och varför människor blir påverkade av de olika problemklasserna som existerar. För att undersöka hur kognitiva arbetsmiljöproblem påverkar människan på moderna arbetsplatser, har en fallstudie designats utifrån en etnografisk ansats där datainsamlingsteknikerna orienterande observation, dokumentgranskning, videoinspelning och intervju har använts. Resultatet tyder på att teorierna distribuerad kognition och aktivitetsteori fungerar som två perspektiv i analysen och utgår från samma empiriska fältarbete som skett i ett kontorslandskap för ett omsorgsföretag. Analysernas resultat har jämförts för att se vad respektive teori bidrar med, där skillnader har identifierats i dels hur teorierna beskriver de kognitiva arbetsmiljöproblemens natur, men även varför de uppstår och hur förändringsförslag bör utformas. Distribuerad kognition identifierade 4 kognitiva arbetsmiljöproblem samtidigt som aktivitetsteori identifierade 3.