Denna studie undersöker hur kulturarbete kommer till uttryck i den mediala debatten under rådande pandemi våren och hösten 2020. Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser som yttrar sig kring kulturarbete. Under covid-19 krisen har kulturens svåra förutsättningar kommit upp till ytan och exponerat kulturens prekära villkor för såväl den enskilde som för kulturorganisationer. Studiens teoretiska ramverk utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys med sin tredimensionella analysmodell samt Howard Beckers ”Art worlds”. Denna studie har en kvalitativ metodansats och har analyserat dokument för att undersöka hur den romantiska, instrumentella samt den kommersiella diskursen kring kulturarbete yttrar sig. Tidigare forskning visar att den romantiska diskursen kring kulturarbete har ersatts av en kommersiell och instrumentell diskurs. Samtidigt visar resultatet från studien att den romantiska diskursen reproduceras i debatten vilket påverkar uppfattningen om kulturarbete som en lyxvara i en marginaliserad sektor. Studien visar också att prekärt arbete reproduceras genom diskurser, vilket får stora konsekvenser för den enskilda kulturutövaren samt för värdet av kultur och icke mätbara värden i vårt samhälle.

Studiens syfte är att undersöka huruvida filmrecensioner i dagspress kan användas som en plattform för maktutövande med exemplet utvalda James Bondfilmer mellan 1979-2012.Mitt syfte med uppsatsen är således att diskutera hur massmedier behandlar ett utvalt populärkulturellt fenomen, i detta fall James Bondfilmerna, över en tidsaxel.Genom en genomförd kritisk diskursanalys och analys ur ett symboliskt maktperspektiv utgår studien ifrån de utvalda recensionerna för att undersöka om det förekommer teman, språkmönster eller liknande som ämnar skapa en bild åt publiken hur de bör förhålla sig till James Bond. I studien används teorier om identitets- och varumärkesskapande. I makt- och den kritiska diskursanalysen består den teoretiska grunden främst av John B. Thompson och Norman Fairclough. Valet av teorier till genre- och varumärkesidentitet utgår jag från André Janson, Steve Neal samt Ingalill Holmbergs teori om identitetsskapande kring varumärken.Studien resulterade i ett konstaterande att recensioner kan användas, och ibland används, som en plattform för maktutövande gentemot läsaren.

Denna studie använder sig av cyberfeministisk och multimodal kritisk diskursanalys som teorier för att närma sig den populära hashtaggen #femalegaze på sociala medieplattformen TikTok. Studien undersöker hur kvinnor använder sig av denna hashtag för att skapa diskursiva interventioner till dominanta diskurser rörande genusnormer. Genom att analysera materialet för denna studie så går det att se hur kvinnorna som skapar innehåll till denna hashtag försöker omförhandla dominanta diskurser rörande kvinnors framställning online, deras sexualitet, sexuella uttryck och rätt till begär, idealkvinnan som passiv och reaktiv likaväl som att framförhandla hur kvinnor kan presentera sig själva utifrån en kvinnliga blick. Genom detta kan man även se hur dessa kvinnor använder denna hashtag för att omförhandla sig själva och andra kvinnor från objekt till aktiva subjekt. Hashtaggen och specifikt den kvinnliga blicken kan även ses användas som en tankefigur av kvinnorna, liknande cyberfeminismens cyborg, som agerar som en motpol till patriarkala diskurser. De använder denna tankefigur på flertalet aspekter av sitt liv för att omförhandla dominanta patriarkala diskurser. Genom att skapa detta innehåll och använda den kvinnliga blicken som en tankefigur så använder kvinnorna den relativt slutna cybermiljö skapad på TikTok med denna hashtag för att forma en arena där de kan samlas och genomföra diskursiv intervention till normativa, hegemona diskurser rörande genusnormer.

The purpose of this paper is to examine how LKAB are portrayed in the newspaper Dagens Nyheter (DN). The methods that were used were: Critical Discourse Analysis (CDA) combined with Critical Linguistic Analysis. These were used since they help to reveal the structures and unconscious meaning and power of word. It gives the tools to see how authority, power and meaning of words are constructed during social practice of the way they are used. To complement the method the theories that’s used are discourse analysis since CDA is both a method and a theory. A theory concerning journalism has also been included for the paper.As a result of the analysis, it shows that LKAB is portrayed as a large company with huge amount of economic resources. In articles with a positive attitude against the company they are regarded as a strong and active company in the Swedish economy during the financial crisis that generates a lot of money for the Swedish state. Articles that portrait LKAB in a negative way, regards them as a company that with the power of the state are allowed to look past the individuals that lives near the mines or the environment as long as it generates money for them and the state. The people living near the mines will have to accept the thing that’s happening to them. This paper also shows that the articles that were analyzed, all of them confirm and legitimize the power to certain sources used for facts which confirms that journalists needs certain sources to appear as secure but that also let the sources with power keep their power.