Johan Tinglöf var en urmakare och smed som levde i 1700-talets Ekshärad. Han har lämnat efter sig många myter och berättelser där det sägs att han ska ha varit i förband med djävulen som gav honom trollkunnighet. Efter tvist med kyrkan skall Tinglöf lagt en förbannelse över Ekshärads tornur, som han tidigare konstruerat, då han inte fick sin betalning i tid. Denna uppsats är en undersökning i Tinglöf-mytens ursprung, utveckling och samhälleliga funktion för bygden, Ekshärad. Syftet är att förstå förhållandet mellan myt och bygd, samt myt och man. Därutöver kartlägga Tinglöf-mytens olika utvecklingsstadier från då den skapades till vår samtida version.       Källmaterial varier från dels arkivmaterial, dels skönlitterärara eller liknande verk som omnämner Johan Tinglöf. Däribland död- och begravningsböcker, sockenstämmoprotokoll samt ISOF uppteckningar för undersökning av 1700–1800-talen. Artiklar samt böcker för undersökning av Tinglöf-mytens utveckling under 1900–2000-talen.      En kvalitativ metod valdes ut som lämpligast tillvägagångssätt för att besvara följande tre undersökningsfrågeställningar; - Hur uppstod myten kring Johan Tinglöf? - Hur har Tinglöf-myten utvecklats över tid? - Vilken funktion har Tinglöf-myten haft i relation till Ekshärad som bygd? Detta genom att analysera Tinglöf-mytens olika beståndsdelar och därav tydliggöra olika nyckelingredienser som förekommer i nästan varje version av den. Därefter granskades det utvalda källmaterialet för att finna omnämningar av Johan Tinglöf samt hans myt.      Roland Barthes modell för mytbildning samt Ulrika Wolf-Knuts dramaturgiska modeller fördjävulssägner är den grund det teoretiska beaktandet tar avstamp från. Utöver Barthes och Wolf-Knuts återfinns forskningen kring historiedidaktiken i uppsatsen, detta då dess forskningsområde berör historisk tillämpning och användning, vilket återbärettande av myter sannerligen faller inom kategorin för.       Från detta har samtliga frågeställningar besvarats med en tydlig bild av hur Tinglöf-myten uppstod utifrån Barthes mytbildningsmodell. Hur Tinglöf-myten utvecklades över tid, med tre tydliga sagoskildrare som på respektive vis lägger grundstomme för mytens utvecklingsstadier. Samt vilken samhällelig funktion Tinglöf-myten haft i Ekshärad över tid, från dess skapelse, till vår samtid.

<p>Den här uppsatsen syftar till att belysa den kristna bönen ur ett inifrånperspektiv, d.v.s. utifrån de troendes egen syn på bönen – dess innersta väsen och gestaltning. Genom studium av andlig litteratur samt genom kvalitativ analys av en enkätundersökning har jag funnit att synen på bönen, ytligt sett inte har förändrats mycket sedan bibelns tid, man talar om bönen i samma termer nu som då, men dess innebörd har fått en fokusförskjutning från gud till människan.</p>

Den här uppsatsen syftar till att belysa den kristna bönen ur ett inifrånperspektiv, d.v.s. utifrån de troendes egen syn på bönen – dess innersta väsen och gestaltning. Genom studium av andlig litteratur samt genom kvalitativ analys av en enkätundersökning har jag funnit att synen på bönen, ytligt sett inte har förändrats mycket sedan bibelns tid, man talar om bönen i samma termer nu som då, men dess innebörd har fått en fokusförskjutning från gud till människan.

Portraits from the Tudor period are filled with symbols of status, wealth and power. This paper explores what role materiality plays in this communication. By exploring the role of materiality primarily linked to trade and relations between artists, patrons and the art market, two portraits depicting Mary I are analyzed. The role of materiality in the portraits is discussed based on, among other things, Bia Mankell's theories of materiality. The analysis shows that materiality is used in two different ways in the two works, but what they have in common is that the presence of materiality in both works seems to be important in the expression of wealth and thus power. The portraits' communication of status is reinforced by the material qualities of the works by using either precious materials or skilled artists. Something that depended on both access to financial means and geographical location.