Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Diss. Åbo : Åbo Akademi, 2005.

Viktimisering är ett ämne som ständigt engagerar för att motverka de konsekvenser som brottslighet medför i form av brottsoffer. Merparten av forskningen berörande viktimisering av universitetsstudenter har bedrivits i USA och visar att universitetsstudenter tenderar i större utsträckning att utsättas för ickevåldsrelaterad viktimisering så som stöld i jämförelse med våldsrelaterad viktimisering. Tidigare forskning har visat på att det finns ett samband mellan viktimisering och försämrad akademisk prestation. Syftet med studien var att estimera hur många universitetsstudenter som blivit viktimiserade på och/eller utanför skolans område, identifiera vilka typer av brott studenterna blivit viktimiserade av, om viktimisering påverkat den akademiska prestationen på ett negativt sätt samt vilka konsekvenser av viktimisering som har mest negativ påverkan på studenternas akademiska prestation. En enkätstudie genomfördes vid ett universitet i norra Sverige, där 162 studenter besvarade enkäten som berörde viktimisering. Beräkningar utfördes för att kunna estimera antalet viktimiserade studenter. Det utfördes även en deskriptiv tolkning på materialet. Resultatet visade att fler studenter blivit viktimiserade utanför skolans område jämfört med på skolans område. Det vanligaste brottet respondenterna blivit utsatta för var stöld. Resultatet visade också en tendens att respondenternas akademiska prestation inte påverkats negativt av viktimisering. Av de respondenter vars akademiska prestation påverkats negativt var det lika många som uppgav att det var på grund av konsekvenser på den mentala hälsan som praktiska konsekvenser. Resultaten som framkom går i linje med tidigare forskning. Resultatet är av vikt då det är första steget inom ett nytt forskningsområde i Sverige.Nyckelord: Viktimisering, universitetsstudenter, konsekvenser, brott, akademisk prestation. / <p>2016-06-01</p>

No description available.

No description available.

Studien syftade till att undersöka om det fanns någon skillnad i akademisk motivation mellan män och kvinnor. En enkätundersökning gjordes vid Luleå Tekniska Universitet i form av det validerade mätinstrumentet akademiska motivationsskalan (AMS). Med hjälp av mätinstrumentet gick det att identifiera sju olika dimensionerna av akademisk motivation för respektive kön. Beräkningarna mättes och förklarades sedan med hjälp av SPSS. Av de 61 respondenter visade resultatet att den akademiska motivationen inte skiljde sig signifikant mellan män och kvinnor men att det fanns tendenser i resultatet som visade på skillnader mellan män och kvinnor i medelvärdet för de olika dimensionerna i akademisk motivation. Det visade sig att det skiljde sig mellan män och kvinnor i vilken typ av motivation som påverkade den totala motivationen.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra svensklärares uppfattningar om akade-misk skriftspråkskompetens. Studien genomfördes genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med tre gymnasielärare i svenska. Resultatet visar att de till-frågade lärarna uppfattar akademisk skriftspråkskompetens som innefattande både opera-tionell och diskursiv kompetens och två av lärarna uppfattar även kritisk-analytisk kom-petens som en del av den akademiska skriftspråkskompetensen. Den operationella kom-petensen ses av lärarna som något grundläggande för utvecklingen av akademiskt skrift-språk och lärarna har ett stort fokus på den diskursiva kompetensen, där de arbetar med målbilder i form av olika vetenskapliga texttyper som eleverna ska lära sig bemästra. Lärarnas utsagor om vad som utgör akademisk skrivkompetens uppvisar en svag före-komst av kritisk-analytisk kompetens.

Syftet med denna studie är att undersöka svensklärares och elevers uppfattningar om akademisk litteracitet och vilka undervisningsstrategier svensklärare på gymnasiet använder för att främja gymnasieelevers akademiska litteracitet. En kvalitativ ansats där semi-strukturerade intervjuer utgör grunden för empirin visar att lärare och elever har olika syn på hur akademisk litteracitet utvecklas. Medan elever har ett färdighetsfokus på akademiskt skrivande, anser lärare att skrivande, läsning och interaktion för förståelse behövs ses som en helhet för att elevers akademiska litteracitet ska utvecklas. Lärare har således ett större fokus på meningsskapande, medan elever främst fokuserar på de skrivnormer som finns inom den akademiska diskursen. Undervisning och respons kring färdigheter går dock till hög grad att se även hos lärare, vilket bidrar till att undervisningen till stor del får ett färdighetsfokus. Slutsatsen är att det meningsskapande och kunskapsbyggande som bör premieras i akademisk litteracitet minskar om färdighetsaspekten tar för mycket av undervisningen i anspråk. Lärare behöver såldes synliggöra sambandet mellan litteracitet och främjande av akademiskt skrivande. Kunskapsbyggande bör få mer utrymme i undervisningen och elevers akademiska litteracitet skulle gynnas av att elever får en tydligare och tidigare introduktion till den akademiska diskursen under gymnasiet.

Under studier på universitetsnivå läggs grunden till studenternas framtida yrkesidentitet. Då universitetsutbildningar i Sverige ser olika ut finns risken att studenterna tillgodogör sig olika mycket yrkesidentitet under sin studietid och på grund av detta är olika väl förberedda för yrkeslivet när de tar examen. Med en kvantitativ ansats syftar denna studie till att undersöka förekomsten av yrkesidentitet hos studenter vid olika typer av akademiska utbildningar i Sverige, för att se vilka bestämningsfaktorer yrkesidentiteten har. Studien behandlar identitetsbegreppet med den symboliska interaktionismen som teoretisk referensram och har med utgångspunkt i denna samlat in data genom enkäter. Analysen genomfördes med multipel regressionsanalys. Två bestämningsfaktorer för yrkesidentiteten har påvisats: typ av utbildning samt engagemang i den framtida yrkesrollen. Studenter som läser breda akademiska utbildningar har starkare yrkesidentitet än studenter som läser yrkesinriktade akademiska utbildningar. Resultaten visar även ett positivt samband mellan engagemang i den framtida yrkesrollen och yrkesidentiteten.

Allt fler individer väljer idag att utbilda sig på högskole- och universitetsnivå. Utbildningspolitikens mål är att öka inflödet av studenter i det svenska samhället och därmed har stora satsningar gjorts på utbildning. År 2014 har Sverige en budget på 60 miljarder kronor för utbildning och universitetsforskning men ändå går det 70 000 arbetslösa akademiker idag. Under utbildningens gång har det växt fram ett intresse att studera vad som händer på arbetsmarknaden när allt fler individer väljer att vidareutbilda sig. Syftet med studien är att öka förståelsen gällande individers uppfattningar kring utbildningens betydelse på arbetsmarknaden idag. Vi har valt att utföra en kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer samt utgått från det hermeneutiska perspektivet. Vårt urval består av fem studenter som går sitt första år på ett personalvetarprogram samt fem förvärvsarbetare som innehar en personalvetarexamen och som idag arbetar inom HR. Vi valde att studera denna grupp då personalvetarutbildningen har ökat antalet platser fram tills idag och vi ville därmed ta del av dem som studerar programmet samt de som arbetar inom området idag. Resultatet visar att våra respondenter var eniga om att utbildning har en stor betydelse i dagens samhälle. Samtliga respondenter menar att utbildning är ett krav för att ta sig in på arbetsmarknaden. De är medvetna om att utbildning inte leder direkt till ett arbete utan att det är upp till individen själv att förvalta sin utbildning. De betonar att det inte finns tillräckligt med högkvalificerade yrken och ser tendenser till att individer som inte har en utbildning tenderar att bli socialt exkluderade i samhället. Respondenterna anser att ett resultat av att fler utbildar sig kan leda till att utbildningen sjunker i värde samt medför en risk för utbildningsinflation. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället