The purpose of this Master’s thesis is to investigate the criticisms of the Swedish library education 1990-2005. By studying four different magazines, we tried to find the various opinions. The years investigated are 1990 to 2005. We have studied articulated opinions, not all opinions, in four library journals. In 1993, the education was transformed towards a more academic line, why we want to explore the discussions shortly before and during this change. Noticeable concrete changes during this time are an increased number of education sites, more technology and less practise.Research questions: 1. In what themes of opinions has criticism, for or against the new library education, been presented in library journals during the period 1990-2005? 2. What themes have been dominating this period?3. What differences in these themes are found in relative importance over the 16 years?4. Which are the most interested parties in the survey during this period of time? We read the magazines and sorted the criticism into themes and put them together to get a pattern of the discussions. We find representatives from associations to be the most active interested party, then educators. The pattern of opinions reveals the following: the new education can lead to several various types of employment, not just in libraries. Other opinions debated were if the education is relevant and if practise is necessary. The theme of distance education is discussed most frequently in the beginning of our period and the gender issue in the end. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som kan vara avgörande för att en kommersialiseringsprocess med grund i akademin ska inledas. Den teoretiska referensramen i studien belyser nätverksteori, incitament till entreprenörskap inom akademin samt teori om vägen från akademisk forskning till företag. Intervjuer har genomförts med aktörer som har ansetts kunna visa på hur kommersialiseringsprocessen går till. Två fallföretag har studerats; Seabased och Enreduce. Båda dessa företag har sin grund i akademisk forskning. Även UU innovation har fått ge sin bild av kommersialiseringsprocessen då de har erfarenhet av att hjälpa forskare att utveckla sina idéer till företag. I uppsatsens analysmodell redovisas hur olika aktörer och resurser påverkar övergången från akademisk forskning till företagande. Till uppsatsens slutsatser hör bland annat att forskare som väljer att starta ett företag främst drivs av ett engagemang som inte rör belöning i form av pengar samt att finansiering och erfarenhet av industri är viktigt.</p>

Studien undersöker hur studenter på fristående kurser formar sin akademiska identitet. För att kunna komma fram till det kommer jag att studera vilka deltagarroller dessa studenter tar i den akademiska gemenskapen, och vad det är som motiverar dem att delta eller att inte delta i densamma. Jag kommer också att undersöka hur de anser sig bli bemötta av andra människor som är involverade i den akademiska världen samt av personer utanför den akademiska världen, för att undersöka hur detta skiljer sig beroende på vilken omgivning som kursstudenten befinner sig i.  Studien genomfördes med hjälp av sju stycken ostrukturerade intervjuer med kursstudenter på två lärosäten i Sverige. Det empiriska materialet analyserades sedan enligt fyra stycken vetenskapliga begrepp: Rationalitet, identitetskonstruktion, föreställningsvärld och deltagande i sociala praktiker.

Uppsatsen tittar på hur förhållandet mellan akademisk - och tillämpad antropologi ser ut i en biståndskontext. Med hjälp av en antropologs personliga berättelse belyser den biståndsproblematiken på Haiti, där ett flertal olika intressen finns i frågan hur biståndet ska användas för att fungera på bästa sätt. Antropologens olika roller på fältet diskuteras då i frågan hurvida antropologi är ett ämne som aktivt ska vara med på fältet eller ta avstånd från detta. Activist Research-metoden diskuteras som en form av en fusion mellan akademisk - och tillämpad antropologi.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som kan vara avgörande för att en kommersialiseringsprocess med grund i akademin ska inledas. Den teoretiska referensramen i studien belyser nätverksteori, incitament till entreprenörskap inom akademin samt teori om vägen från akademisk forskning till företag. Intervjuer har genomförts med aktörer som har ansetts kunna visa på hur kommersialiseringsprocessen går till. Två fallföretag har studerats; Seabased och Enreduce. Båda dessa företag har sin grund i akademisk forskning. Även UU innovation har fått ge sin bild av kommersialiseringsprocessen då de har erfarenhet av att hjälpa forskare att utveckla sina idéer till företag. I uppsatsens analysmodell redovisas hur olika aktörer och resurser påverkar övergången från akademisk forskning till företagande. Till uppsatsens slutsatser hör bland annat att forskare som väljer att starta ett företag främst drivs av ett engagemang som inte rör belöning i form av pengar samt att finansiering och erfarenhet av industri är viktigt.

This study is about young people’s vocabulary knowledge. The aim is to examine whether the vocabulary knowledge has changed for the worse, according to research, two teachers’ experiences and media. My hypothesis is that a change for the worse involves risks: it can become difficult for young people to be a part of the public dialogue and understand the academic literature. With public dialogue, I mean the dialogue in for example newspapers, TV, the office etcetera. The methods I have used are a literature study and interviews. The result indicates that the vocabulary knowledge has changed for the worse. The curriculum for the Swedish upper secondary school states that the students should learn how to participate in a process of making decisions in a democratic way, in society and at work. If the students reach these goals it should not be a problem to be a part of the public dialogue. Three studies from 1997, 2011 and 2017 show that the vocabulary knowledge is worse. The words that young people seem to not understand are words connected to politics and words that usually occur in newspapers and fiction. Moreover, the teachers’ experiences of the students’ vocabulary are the same as the result of the research. They think that the vocabulary knowledge is insufficient now compared to what it was a decade ago when they started to work. In addition, media does not seem to hesitate to enlighten people about a school in crisis.

Syftet med vår studie var att undersöka vilken av variablerna self-efficacy,copingstrategier eller deltagarnas kön som bäst förklarar studentersakademiska stress. Vi har även undersökt om det fanns några könsskillnader iself-efficacy och val av copingstrategier. Deltagarna bestod av studenter påÖrebro universitet (n=147) varav 85 var kvinnor och 62 män. Studiensmätinstrument var en enkät som bestod av frågor om akademisk stress, generellself-efficacy samt copingstrategier. Resultatet visade att användandet avemotionsfokuserad coping bäst förklarade studenternas akademiska stress. Detfanns även signifikanta könsskillnader i resultatet som visade att kvinnoranvänder emotions- och undvikande coping i högre utsträckning än män, samtatt kvinnor är mer akademiskt stressade. Däremot fanns inga signifikantakönsskillnader gällande problemfokuserad coping och self-efficacy. Slutligendiskuteras studiens resultat samt förslag på vidare forskning. / The aim with our study was to investigate which of the variables perceivedself-efficacy, coping strategies or the participants gender that bestexplains students’ academic stress. We have also investigated whetherthere were any gender differences in academic stress, perceived selfefficacyor in coping strategies. The participants consist of students atÖrebro University (n=147) of which 85 were women and 62 men. Themeasurement of the study was a questionnaire that consisted of questionsabout academic stress, general self-efficacy and coping strategies. Thefindings showed that emotions-focused coping best explained the students’academic stress. There were also significant gender differences indicatingthat women use emotion-focused coping and avoidant coping to a greaterextent than men, and that women were more academic stressed than men.However, there was no significant gender differences among problemfocusedcoping or perceived self-efficacy. Finally, the results of the studyand suggestion for further research were discussed.

Insufficient physical activity is a problem that gets more severe as individuals reach their teens, which affects their physical and mental health negatively.The societal impact of COVID-19 has amounted to many changes in the daily lives of the youth and has possibly affected their physical activity levels. Aim: To examine physical activity levels of Swedish youth (16-19 years) during COVID-19 and compare physical activity levels during and before the outbreak of COVID-19 in Sweden. Method: Upper secondary schools in central Sweden were randomly selected to be asked to participate in a survey study. Seven Day Physical Activity Recall Questionnaire was used to estimate thestudents physical activity and compare it with their physical activity levels before COVID-19 (January 2020). Results: In total, 214 students were includedin the analysis. On average, the respondents were active for 46,39 minutes of weekly moderate- to vigorous physical activity (girls 41,98 min, boys 50,96min). Most of the participants (62,1 %) stated that they were more active before than during the pandemic. Boys were generally more active than girls and physical activity increased from year 1 to year 3. Conclusion: The results indicate that physical activity decreased among the respondents due to COVID-19. This is an aspect which needs to be considered when choosing societal strategies during pandemics. / <p>Betyg i Ladok 210603.</p>

Idag har det blivit allt svårare för en tidigare kriminell individ att komma ut på arbetsmarknaden då det blivit vanligare att arbetsgivare kräver utdrag ur belastningsregistret under en rekryteringsprocess. Samtidigt pratas det om att allt fler branscher kräver att en arbetssökande ska ha en akademisk utbildning för att vara aktuell för anställning. Syftet med studien är därför att undersöka hur företrädare för privata verksamheter, som ansvarar för rekryteringsfrågor, värderar betydelsen av akademisk utbildning för en tidigare dömd individs möjligheter att erhålla anställning. I studien används en kvalitativ metod där sju informanter intervjuas för att få svar på studiens tre frågeställningar som är: 1.) Vilken betydelse tillskrivs den akademiska utbildningen vid en rekryteringsprocess till ett privat företag i en bransch där eftergymnasial utbildning är ett krav för anställning? 2.) Tillhör det företagets rutin att i samband med rekryteringsprocesser, begära utdrag ur belastningsregistret? samt 3.) Kan uppgifter om relevant och fullföljd akademisk utbildning bidra till att öka sannolikheten för anställning, även om det finns uppgifter om tidigare domar i belastningsregistret? Empirin analyseras med hjälp av humankapitalteorin och filterteorin samt begreppet stigmatisering. Resultat och analys visar att en akademisk utbildning är av stor betydelse under en rekryteringsprocess, att det inte är rutin att kontrollera belastningsregister i de branscher där en akademisk utbildning är ett krav eller meriterande samt att samtliga informanter är negativt inställda till att anställa en tidigare dömd individ.

No description available.