Syftet med den här masteruppsaten är huvudsakligen att undersöka hur Tisus, ett språkprov som kan ge behörighet i svenska för universitetsstudier, uppfattas av testtagarna. Detta görs medelst en enkät med 227 respondenter, varav drygt hälften hade godkänts på testet och de övriga hade underkänts. Enkäten följdes upp av en intervjustudie med åtta av nämnda respondenter. Två av dem hade underkänts på Tisus men godkänts på annan väg; den ena genom betyg från behörighetsgivande utbildning och den andra genom Swedex B2 vilket accepterades av det finländska universitet hen sökte sig till. I enlighet med fenomenografiska studier fokuserade intervjuerna på hur respondenterna upplevde språkprovet och de universitetsstudier de följde och vilka känslor de hade rörande kraven på Tisus i jämförelse med hur de erfor de språkbehov de hade på universitetet. De åtta respondenterna skiljer sig åt inbördes vad gäller förstaspråk, studieinriktning, studieort och hemland. Även om respondenterna skilde sig något åt i vissa avseenden så var de ändå förvånansvärt lika i det att de, med kanske ett undantag, lyckas oerhört väl med sina studier. Majoriteten av dem tycker också att Tisus fungerar som språkprov inför högskolestudier och att kraven på Tisus stämmer någorlunda väl överens med de krav de upplever på högskolan. Under studiens gång ställde jag mig ofta frågan om den här intervjustudien hade attraherat vissa studenter mer än andra. Enkätsvaren visar nämligen en delvis annan bild, nämligen att det bland de godkända respondenterna finns ett antal individer som menar att de inte har tillräckliga språkfärdigheter för att klara högskolestudier och/eller anger att de inte möter språkkraven för C1 så som de uttrycks i enkäten. Samtidigt uttryckte flera underkända enkätrespondenter att de språkligt skulle ha klarat av att läsa på universitetet, om de bara hade getts chansen. Tydligt är att det finns gott om utrymme för vidare studier inte bara på ämnet high stake-testning inför universitetsstudier, utan fler studier som inkluderar andraspråkstalande högskolestudenters syn på saken måste också genomföras. / The aim of this master's thesis is mainly to investigate how a Swedish language entrance test for university studies, Tisus, is received by the test takers. This is done by a survey study that covers 227 test takers of which little over half have passed the test and the others had not. The survey was followed by interviews involving eight of the test takers, among which two had failed the Tisus test but had been granted admission to university studies after having had their language skills tested and approved by means of other, different language tests. In accordance with phenomenographic studies, the interviews focused on how the respondents perceived the entrance language test and their university studies and how they felt about the requirements for passing the test in comparison with the experienced language demands on students at their university. The eight respondents represented a diverse group regarding their L1, their choice of studies and university, and home country. However, even though they differed slightly in some regards, they were surprisingly similar in that they, with perhaps one exception, all succeeded extraordinary well as students. The majority of the respondents mainly approve of the requirements of the Tisus test and finds it reasonably comparable to the language needs they experience at university. The question arises if an interview study such as this one attracts some students more than others, because from the results of the survey it is clear that not all students who passed the test have the necessary language skills, according to themselves, and many have not yet become students. At the same time, a number of the survey respondents, who had failed at the test, were of the opinion that the requirements were too high and that they, given the opportunity, might well have managed university studies. It is clear that there is a lot of room for more work in this area, looking at the gate keeping task that high stake testing for university studies needs to fulfill. Also, more studies need to be conducted to gain knowledge about student’s views on the matter.

The COVID-19 pandemic has extensively impacted upon society and limited opportunities for social interaction due to government regulations. University students have been required to adapt to a transition from classroom to online based learning, with a subsequent loss of resources and study-specific venues for social interaction. In general, university students are identified as being at increased risk of experiencing mental health issues; social isolation and loneliness incurred as a result of the COVID-19 pandemic can further contribute to students’ vulnerability. The present study explores student attitudes concerning the transition to online studies using the theoretical foundation of Challenge and Threat states, and examines the utility of Written Emotional Disclosure to improve student coping. The study was undertaken with 45 students (23 women, 22 men; aged between 18-35 years) attending Umeå University. Data were collected during the completion of an online based expressive writing intervention. Participants were instructed to write about their experience of the transition to online studies, and reflect upon how they could develop strategies to cope with possible academic difficulties. Participants also reported levels of general anxiety, positive and negative affect, emotional and social loneliness, challenge, threat, worry, and confidence. Data analysis revealed that students’ reporting heightened levels of general anxiety as well as emotional loneliness were more likely to experience the transition as threatening and were more prone to excessive worry. No statistically significant intervention effects were found. Limitations of the present study are discussed and future research is proposed. / COVID-19-pandemin har påverkat samhället i stor utsträckning och de införda restriktionerna har begränsat möjligheterna till social interaktion. Universitetsstudenter har varit tvungna att ställa om till onlinestudier, med förlust av resurser och studiespecifika sociala sammanhang som följd. Universitetsstudenter är en riskgrupp när det kommer till mental ohälsa; social isolering och ensamhet till följd av COVID-19-pandemin kan ytterligare bidra till elevernas sårbarhet. Denna studie har undersökt studenters attityder gentemot övergången till onlinestudier utifrån teorin om Challenge- and Threat states och om Written Emotional Disclosure kan förbättra studenternas coping. Undersökningen genomfördes med 45 studenter (23 kvinnor, 22 män, i åldern 18-35 år) som studerade vid Umeå universitet. Data samlades in genom en onlinebaserad skrivövning. Deltagarna instruerades att skriva om sina erfarenheter av övergången till onlinestudier och reflektera över hur de kunde utveckla strategier för att hantera eventuella svårigheter. Deltagarna rapporterade också nivåer av positiva och negativa affekter, emotionell och social ensamhet, challenge, threat, oro och självförtroende. Analyser visade på att studenter med högre nivåer av ångest och emotionell ensamhet var mer benägna att uppleva övergången till onlinestudier som mer hotfull och oroade sig i högre utsträckning kring densamma. Inga statistiskt signifikanta interventionseffekter hittades. Denna studies begränsningar diskuteras och fokus för framtida forskningsområden föreslås

Akademiska kurser i polisiärt arbete finns på Umeå universitet och Linnéuniversitetet och bedrivs utan inblandning av Polismyndigheten. Kurserna har många sökande och relativt få avhopp. Syftet med studien är att undersöka varför poliser läser akademiska kurser i polisiärt arbetet efter sin polisexamen. Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer med poliser som läser akademiska kurser i polisiärt arbete. Studiens teoretiska ramverk utgår från motivationsteorierna Self-Determination Theory (Deci & Ryan 2019) och Maslows (1987) behovshierarki. Teoretiska förklaringar har också sökts i sociologin där det finns belägg för att familjebakgrund påverkar personers utbildningskarriär. Bourdieus (1979) ”habitus” kan förklara hur människor påverkas av den miljö de växer upp i. Tidigare forskning visar att bristfälliga utbildnings- och utvecklingsmöjligheter för poliser ökar känslan av att inte utvecklas i sitt yrke och att det påverkar motivationen negativt (Holgersson 2005). Forskning om motivation till högre studier visar att drivkrafter finns i både inre och yttre motivation så som egen utveckling och karriärmöjligheter (Boyle & Abdullah 2015, Byrne & Flood 2005). Familjebakgrund är också något som tidigare forskning visar har betydelse för studieval (SCB 2016, Ahrne 2007). Studiens resultat visar att de personer som studera är i varierad ålder och har olika lång erfarenhet av polisyrket samt kommer från olika bakgrunder kopplat till högre studier. De tydligaste drivkrafterna till att studera är inre motivation så som egen utveckling. Besvikelsen över Polismyndighetens ointresse av studierna och hur akademisk kunskap värderas är något som med tydlighet framkom i studien.

Det har länge varit en del av både nationella samt internationella dokument att alla som arbetar i skolan ska möta alla elever med samma respekt och möjlighet att lyckas utifrån elevernas olika bakgrund, tidigare erfarenheter, intresse och kunskap. I verkligheten fungerar det inte alltid så. Så hur påverkas elevernas akademiska prestation, sociala utveckling och välmående av deras egna tolkningar av lärarens bemötande och förväntningar?

Det nya verktyget ChatGPT riskerar att kollidera med akademisk integritet och förändra traditionella utbildningsformer då chatboten klarar av att författa trovärdiga uppsatser på kommando. Det är därför av intresse att undersöka acceptans och användande av ChatGPT hos studenter och doktorander, för att förstå teknologins framtid inom akademisk utbildning. Huvudsyftet med denna studie var att, med utgång från UTAUT-modellen, undersöka studenters och doktoranders inställning, beteendeavsikt och användande relaterat till ChatGPT och chatbots inom akademisk utbildning. Enkäten besvarades av totalt 38 studenter (29 kvinnor, 9 män) och 29 doktorander (14 kvinnor, 14 män, 1 föredrog att ej uppge) i ålder mellan 18-45+. Resultatet visade låg användarfrekvens, liten vana och låg beteendeavsikt att använda ChatGPT eller chatbots. Påverkande faktorer för avsikt att använda var främst förväntad nytta av ChatGPT. Påverkande faktorer för amvändarbeteende var främst beteendeavsikt samt erfarenhet. Både farhågor (ex. plagiering, sämre kritisk och kreativ tänkande) och positiva aspekter (ex. inspiration, förbättrat skrivande) av potentiell användning lyftes. Många doktorander ansåg att ChatGPT idag inte uppfyller kraven för studier på högre nivå. Dock förutspådde flertalet att ChatGPT kommer finnas med som en oundviklig del i samhällets digitalisering samt att chatbotar kommer att utvecklas, bli mer användbara och därför ta större plats i akademisk utbildning i framtiden. Det är viktigt att universitetet följer utvecklingen av Chat GPT-användande för att kunna anpassa sätt att lära ut såväl som existerande regelverk gällande fusk. / The new tool ChatGPT risks colliding with academic integrity and changing traditional forms of education because the chatbot can write credible essays on command. Therefore, examining the acceptance and use of ChatGPT among undergraduates and graduate students is of great interest in order to understand the future of technology in academic education. The main purpose of this study was to investigate, based on the UTAUT model, students' and doctoral students' attitude, behavioral intention and use related to ChatGPT and chatbots in academic education.The questionnaire was answered by a total of 38 students (29 women, 9 men) and 29 PhD students (14 women, 14 men, 1 preferred not to state) aged between 18-45+. The results showed low frequency of use, little habit and low behavioral intention to use the technology. Factors influencing intention to use were mainly expected benefits of ChatGPT. Influencing factors for Use Behavior were mainly behavioral intention and experience. Both concerns (eg, plagiarism, poorer critical and creative thinking) and positive aspects (eg, inspiration, improved writing) of potential use were addressed. Many PhD students felt that ChatGPT today does not meet the requirements for higher studies. However, the majority predicted that ChatGPT will become an inevitable part of society's digitization and that chatbots will evolve, become more useful and therefore take a greater place in academic education in the future. It is important that universities are aware of ChatGPT usage in order to adapt ways of learning as well as existing regulations regarding cheating.

Education would always be an important issue in China. Capitalization of education wouldhave impact on housing price and rent price and affect the housing market, this can bereflected from the phenomenon of ‘over-priced school district house’. While thecapitalization of higher education on rent price is always be neglected.In that case, the propose of this study is to estimate the relationship between highereducation and rental market price level in China based on the rental market in Beijing.And the study would focus four zone in Beijing, each of them contains one to twouniversity district and surrounding non-university district.Hedonic pricing model would be used in this study to determine the impact of independentvariables on the rent price development.The result of this study indicates a complex relationship, it finds that the relationshipbetween higher education and rent price in different zones while most zones shows apositive relationship, and the overall result is insignificant. And according to our research,some target suggestions were pointed out. / Utbildning är alltid en viktig fråga i Kina. Kapitalisering av utbildningen skulle fåinverkan på bostadspris och hyrespris och påverka bostadsmarknaden, vilket kanåterspeglas från fenomenet "dyrt skolhus". Medan kapitalisering av akademisk utbildningpå hyreskostnaden alltid försummas.I det fallet är förslaget till denna undersökning att uppskatta förhållandet mellan akademiskutbildning och hyresmarknadsprisnivå i Kina baserat på hyresmarknaden i Peking. Ochstudien skulle fokusera på fyra zoner i Peking, var och en av dem innehåller ett till tvåuniversitetsdistrikt och omgivande icke-universitetsdistrikt.Hedoniska prissättningsmodell skulle användas i denna studie för att bestämma effekternaav oberoende variabler på hyresprisutvecklingen.Resultatet av denna studie indikerar ett komplicerat förhållande, det konstaterar attförhållandet mellan akademisk utbildning och hyrespris i olika zoner medan de flesta zonervisar ett positivt förhållande och det övergripande resultatet är obetydligt. Enligt vårforskning pekades några målförslag ut.

No description available.

För att kunna producera egna texter av akademisk karaktär krävs förståelse för olika skrivhandlingar och deras kännetecken. Föreliggande studie undersöker därför gymnasieelevers förståelse av skrivhandingarna referera, argumentera och motivera i text samt deras förståelse av hur flera skrivhandlingar kan samspela i samma text. Eleverna som deltar i studien läser kursen Svenska 3 och går studie- eller yrkesförberedande program. Totalt medverkar 29 elever i en enkätundersökning. Enkäten består av fyra frågor som besvaras i fritext. Texttriangeln fungerar både som teoretisk utgångspunkt och som en del av analysmetoden, där modellen används för att analysera elevernas fritextsvar i relation till var i texttriangeln eleverna befinner sig och hur frekvent de olika nivåerna av texttriangeln förekommer. Resultatet visar att alla elever har åtminstone grundläggande förståelse för skrivhandlingarna referera och argumentera, medan de inte visar lika utvecklad förståelse för skrivhandlingen motivera och hur flera skrivhandlingar kan samspela i samma text. Genomgående syns skillnad i resultaten kopplat till om eleverna läser studie- eller yrkesförberedande program. Utifrån det resultatet är det möjligt att anta att eleverna inte fått möta samma undervisningsinnehåll under sin skolgång beroende på programtillhörighet, något som även styrks av tidigare forskning.

Denna studie undersöker om vilka olika personlighetsdrag hos studenter som har ett samband med akademisk oärlighet. Studien delar upp akademisk oärlighet i följande fem kategorier: plagiering, fusk under tentamen, otillåten hjälp, oetiskt samarbete och manipulering av inlämningsarbeten. Datainsamlingen genomfördes via en enkät med 48 frågor genom ett bekvämlighetsurval, antalet studenter som deltog var 324, varav 240 kvinnor och 80 män och 4 valde att inte ange kön. En korrelationsanalys och regressionsanalys genomfördes för att undersöka sambanden mellan variablerna personlighetsdrag i relation till akademisk oärlighet. Den multipla regressionsanalysen visade ett signifikant samband mellan akademisk oärlighet och personlighetsdragen oärlighet, öppenhet och ålder. Oärlighet visade sig vara starkast prediktor till akademisk oärlighet, vilket tyder på att högre nivåer i oärlighet tenderar att öka risken för akademiskt oärligt beteende. Studiens slutsats är att personlighetsdragen oärlighet och öppenhet, samt ålder visar ett signifikant samband i relation till akademisk oärlighet.

Inom ramarna för Femfaktormodellen var det övergripande syftet med föreliggande studie att undersöka relationen mellan personlighet och val av utbildning respektive akademisk prestation på den valda utbildningen i ett svenskt stickprov. Vidare undersöktes om Hollands (1997) teori, som utvecklades för snart 20 år sedan i USA, kan vara av betydelse i dagens Sverige. Totalt deltog 177 studenter som vid tidspunkten för datainsamlingen läste program inom humaniora (N = 121) eller ekonomi (N = 56) vid olika svenska universitet. Dessa fyllde i en webbenkät innehållande IPIP-NEO-PI testet (Goldberg, 1999) samt frågor om utbildning, prestation och yrkesintressen enligt RIASEC – modellen (Holland, 1997). Multivariata kovariansanalyser visade att det finns skillnader i personlighet mellan humaniorastudenter och ekonomistudenter som dessutom verkar inte bero på socialisationsprocessen. Separata korrelationsanalyser för de två grupperna visade på skillnader i samband mellan personlighet och prestation beroende på utbildning. Multipla linjära regressionsanalyser visade att det inte är samma personlighetsfaktorer som predicerar prestation då endast humaniorastudenterna undersöktes och då hela urvalet undersöktes vilket kan vara ett tecken på att olika personlighetsfaktorer predicerar prestation i olika utbildningar. Slutligen visade resultatet på skillnader i utbildningsmiljöer mellan humaniora och ekonomi utifrån RIASEC modellen. För gruppen humaniora, men inte för ekonomi, visade resultatet också på att ”fit” mellan individens profil och typ av utbildningsmiljö ledde till högre prestation. Dessa resultat diskuteras i relation till tidigare forskning inom området. I ett bredare perspektiv diskuteras också innebörden av dessa resultat både för praktiken samt vilka aspekter framtida studier bör ta hänsyn till. / Within the framework of the Big Five factor model, the aim of the present study was to investigate the relationship between personality and choice of college major as well as academic performance in a Swedish sample. A secondary aim was to test whether Hollands (1997) vocational choice theory, which was developed for almost 20 years ago in the United States, could be meaningful for Sweden in present-days. A total of 177 students enrolled in college majors within Humanities (N = 121) and Economics (N = 56) from several Swedish universities used a web-based survey to complete the IPIP-NEO-PI inventory (Goldberg, 1999) and to answer questions about their studies, their academic performance and vocational interests according to the RIASEC model (Holland, 1997). Multivariate covariance analyses showed that there were personality differences between humanities students and economics students that seem to pre-exist rather than to be a consequence of a socialization process. Correlation analyses, separate for the two groups, showed different associations of personality factors with performance across groups. Multiple linear regression analyses showed that the personality factors that predict performance were different when only data from humanities students was analysed and when data from the whole sample was analysed which can be interpreted as if the personality factors that predict performance are different across majors. Finally, results showed that there are differences between educational environments of humanities and economics according to the RIASC model. For humanities students, but nor for economics students, the results also showed that “fit” between the individuals profiles and the profile of the environment leads to higher performance. These results are discussed in relation to previous research in the field. From a wider perspective the implications for practice of these results are discussed as well as insights about aspects needed to be considered in future research.