Syftet med denna studie är att identifiera möjliga framgångsfaktorer och utmaningar i lärares och speciallärares arbeten med elevernas läs- och skrivinlärning i projektet Bästa starten. Syftet är också att undersöka hur EHT kan stödja arbetet i klassrummet samt hur speciallärares kompetens tillvaratas i projektet. Studien syftar även till att undersöka vilka delar av projektet pedagogerna kommer ta med sig i sin fortsatta undervisning. Jag har genomfört 11 kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer, varav en med skolpsykolog, fyra med speciallärare och sex med pedagoger som har arbetat med projektet Bästa starten. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en tematisk analys. I intervjuerna framgår att Bästa starten handlar om att varje elev ska få en så bra skolstart som möjligt. Pedagogerna utvecklar och arbetar med ett inkluderande och differentierat arbetssätt i klassrummet med stöd av Elevhälsoteamet. I analysen framkom fyra teman; Upprepning och reflektion, Förebygga som speciallärare, Samverkan mellan Elevhälsoteam och pedagoger samt Metoder som upplevs gynna läs- och skrivinlärningen. En slutsats är att samverkan mellan EHT, speciallärare och pedagoger upplevs som gynnsamt för det förebyggande arbetet i klassrummet och den tidiga läs- och skrivinlärningen. Med hjälp av hög struktur, upprepning och korta arbetspass är upplevelsen att även de svaga eleverna får en chans att följa med i klassrumsundervisningen och en möjlighet att uppleva självförtroendet växa i takt med att de lär sig läsa och skriva. Upprepning och reflektion kan dock ses som både framgångsfaktorer och utmaningar av pedagoger och speciallärare.

The aim of this thesis is threefold. Firstly it will examine what kind of support in academic writing is offered outside classes in higher education in Sweden. Secondly it will investigate what the most valued skills for the personnel working with providing this support are considered to be. Lastly the role of the academic library in connection to these writing support centers will be explored.  The study is conducted through a qualitative survey study with quantitative elements sent to Swedish universities. An inductive approach is taken to the analysis of the data.  The result show, among other things, that all of the answering universities offer this type of academic writing support. It is primarily done through individual support sessions and workshops but a range of other options are often available as well. It is clear that having a pedagogical approach and good language skills are highly valued in a support personnel´s skillset by the respondents. Furthermore the academic libraries were found to take a large part in the academic writing support. They contributed primarily through use of their premises although a number of them also contributed personnel, as well as was in charge of overseeing the writing support services.

Avhandlingens övergripande syfte är att bidra till förståelsen av hur studenter med svenska som andraspråk möter de krav på språkanvändning som formuleras i lärandemål och i skriftliga exa­mina­tioner.     Avhandlingens forskningsfrågor rör dels vilka språkfunktioner och skribent­roller som efterfrågas i hemtentor under första årets högskoleutbildning, dels vilka språkliga strategier studenter med svenska som andraspråk använder för att möta de krav som ställs. En delfråga är om dessa skiljer sig från de strategier som används av studenter med svenska som första språk.      Materialet utgörs av fyra hemtentor och omfattar dels uppgiftsinstruktioner och tentamens­frågor, dels skriftliga provsvar på dessa frågor skrivna av 19 andraspråksstudenter  och 12 förstaspråksstudenter. Av dessa har 5 andraspråks­studen­ters texter valts ut för näranalys. Analysen av språkfunktioner i både uppgiftsinstruktioner och provsvar relateras till Blooms reviderade taxonomi och de skribentroller som efterfrågas i uppgifterna, liksom de skribent­roller studenterna intar i sina provsvar har undersökts utifrån Hoods identifierade skri­bent­roller (voice roles): iakttagare, utredare och kritiker. I analysen kombineras Hoods skribentroller med Ivaničs uttryck för identitet i skrift; dessa är självbiografiskt jag, diskursivt jag och skribentjag.  Genom att kombinera skri­bentroller och identitetsuttryck kan interimsspråksdrag förklaras med att efterfrågade roller intas i en annan identitet än förväntat, vilket resulterar i ytterligare skribentroller. Utöver Hoods roller identifieras i mitt material även rollerna inlärare, upplevare och debattör. De två första är interimspråksroller som visar att studenten är medveten om dis­kursiva krav men ännu inte har strategier att göra det som förväntas. Debattören är en skri­bentroll som snarare efterfrågas i argumenterande texter på gymnasialnivå än på akademisk. Av analysen framgår att frågeformuleringarna ibland leder studenten fel, eftersom de ännu inte erövrat innebörden av språkfunktioner som att resonera och diskutera inom den akademiska diskursen. Frågeformuleringar tolkas därför alltför bokstavligt.     Analysen visar dock att andraspråksstudenternas språkanvändning är funktionell i den be­mär­kelsen att studenterna oftast möter kraven för betyget godkänd. Där­emot når de inte de högre betygen i samma utsträckning som förstaspråks­stu­­dent­­erna. Skillnaden kan förklaras med graden av genrean­passning och andra­språks­stu­­denter­­nas avsaknad av strategier för att språkligt demonstrera förmågan att inta de roller och tillämpa de språkfunktioner som är förknippad med de hög­re nivåerna i Blooms taxonomi. Skillnaden mellan nybörjarstudenter och studen­t­er med tidigare erfarenhet av högskolestudier är dock större än skillnaden mellan förstaspråksstudenter respektive andraspråksstudenter      Resultaten diskuteras i relation till högskolornas uppdrag om breddad rekrytering och utbildningspolitiska diskurser. / The number of students who use Swedish as a second language for their studies is increasing in Swedish Higher Education. This is a consequence of the fact that more upper secondary school students come from a foreign background and of the task of the universities to work for widening participation in Higher Education. In spite of the increasing number of students using Swedish as a second language there is not much research on the use of L2 in Higher Education or the success of L2-students. One reason can be that the group is difficult to identify since language background is not a factor which is registered in the national statistics of students. L2-students are to be found within the wider group “students with a foreign background”. As a contribution to a better understanding of the use of language of L2-students in a Swedish context, I have looked at how students in their first year in a social science undergraduate programme meet an academic discourse and its demands on academic writing. The study is a text analysis which looks at the use of language in take-home examinations consisting of the instructions and questions of the teachers, the answers of the students and the results. The questions of the study are: What language functions and what voice roles are embedded in questions in take-home examination for first year students on a social science undergraduate programme? This question is answered by analysing the wording of the questions and the criteria for assessment in take-home examinations. The results of this analysis constitute the basis for my second research question: How do first-year students with Swedish as their first or second language adapt their answers to the language functions and voice roles requested?  I analyse the answers written by students who define Swedish as their first or second language, and I discuss the similarities and the differences in their strategies to meet the requirements. In order to study how L2-students meet the requirements of adaptation to the language of the discourse, my third research question is: What voice roles do L2-students use in their examination answers? I answer the question by a deeper analysis of some texts written by students with Swedish as their second language. The theoretical framework is based on sociocultural theory, systemic functional linguistics, Academic Literacies and critical discourse analysis. The main conceptions of the study are language func­tions and voice roles. The language functions are the active verbs required in the instructions for the tasks and questions. The verbs are related to the cognitive levels of Bloom’s taxonomy. The analysis of which voice roles are used and required in the instructions, and used in the answers, draws upon Hood’s (2004) description of voice roles. Following Hood I study the use of the following voice roles: the Observer voice, the Investigator voice and the Critic voice. The latter two are discursive roles and construct the Researcher role.  In the analysis I study the language functions and voice roles in the texts of the students in the light of Ivanič’s (1998) expressions of identity: autobiographical self, discursive self and self as author.  The group consisted of 31 students, 12 L1-students and 19 L2-students and 5 of the L2-students formed a group for close analysis of their answers to two essay questions. The material was collected in the academic year of 2010/2011 and consists of the instructions and questions of four take-home examinations and the answers of the students and their results. I have also analysed documents like the programme syllabus and course syllabi as background material. Two of the four take-home examination were chosen for close analysis. The answers of students to four of the questions in these two take-home examinations formed the basis for the analysis of the language use of the students. The collected texts of the students consist of 96 answers in total, out of which 50 are included in the overall analysis and 10 of these are also included in the close analysis. The studied take-home examinations consist of general instructions for how to answer the exam and also further instructions for each question. The questions are of three different types: short questions, longer questions and essay questions. In the instructions for the take-home examination, there are clear demands for an adaptation to an academic discourse. In these general descriptions, an expectation of all the three voice roles of Hood is included but it is the Researcher voices as Investigator voice and Critic voice, which are explicitly asked for. The three voice roles are also asked for in the different phrasing of the questions but they are not explicitly asked for. Not all questions have to be answered in all the roles. It is the type of question that implies which voice role or voice roles the students are expected to use in their answers. The short questions can be answered in the voice role of the Observer and the longer questions implicate the voice roles of the Observer and the Investigator but to a certain extent also that of the Critic, whereas the essay questions require the students to use all the three voice roles in their answers. This means that the demand for the Researcher voice in the general instruction does not apply to all the different parts of the take-home exam, which can be confusing for first year students. The language functions asked for in the exams represent all the six cognitive levels of Bloom’s revised taxonomy. However, each separate exam does not include all levels. Gradually there is a progression from the lower towards the higher levels. It is also possible to see a connection between the type of questions and language functions and thus a cognitive level. The short questions are used for the lower levels, essay questions are used for all levels. The language functions that occur most frequently and in different types of questions are to explain or describe something, and also to reason about something. Based on the results of the analysis of the instructions and questions, a clear picture appears of what is asked for in the exam and what the students are expected to do to pass the exam. On the basis of these results I analyse the students’ answers, especially the language func­tions: to explain, to define, to refer to, to reason about and to reflect on. An analysis of language functions is made on the answers to one short question, one longer question and one essay question in the first take-home exam and, finally, one essay question in the fourth take-home exam. The questions are chosen because the five language functions which I have identified as particularly relevant are asked for in them. I can see that the answers of the two different groups of students show greater similarities than differences, overall. The answers are more colloquial and personal than academic. However, the texts demonstrate more interim language traits which illustrate that the students are aware of the academic language and strive to acquire the language of the discourse. The results are comparable with the results of studies of L2-students in the undergraduate English-speaking academic discourse (Hyland 2004, Ivanič 1998, Schleppegrell). Not surprisingly, I found that the language functions that are higher in Bloom’s taxonomy are more difficult for the students. Level 4 – analysis – seems to be a critical level for many students but particularly for L2-students. The level of analysis is also the level that Rienecker & Stray Jørgensen regard as the lowest level for a good academic essay (2013: 48). Thus, the level is central to the academic language.  In addition to the three voice roles defined by Hood, the Observer voice, the Investigator voice and the Critic voice, I was also able to identify the voice roles of the debater, the experiencer and the learner. Crucial to the voice roles is whether they are taken by the student’s autobiographical self or discursive self. The experiencer and the learner are interim roles, which lie between the autobiographical and the discursive self and are not explicitly asked for in the instructions. For the student who is not familiar with the discourse, instructions to “reflect”, “reason about” and “give examples of your own” can imply that it is the voice roles as experiencer and learner which are required. The voice roles differ from the required ones by being taken from the students’ autobiographical self rather from their discursive self, as expected. When a voice role is taken by the students’ autobiographical self instead of the expected discursive self, new voice roles emerge and the text becomes less functional. The same effect arises when the wrong strategy, for example the choice of language function, is used to demonstrate a certain voice role. A further observation is that the phrasing of the questions is crucial to which language functions and voice roles appear in the answers of the students. Some phrasings of questions lead the students in the wrong direction. For example, yes/no questions result in answers that resemble argumentative texts on lower levels in the educational system rather than the expository texts that are expected in the academic take-home examinations. The students have not understood the difference between arguing on an upper secondary school level and arguing in an academic context, nor have they understood the academic meaning of reasoning. The differences between L1- and L2-students’ adaptations to the demands of the discourse can be linked to which voice roles they take in the text and how they use their own voices in the texts. The results also show that even if both groups of students use a more colloquial language than expected, the L2-students, as a group, are closer to colloquial language and to the autobiographical self in their use of language than L1-students. I have noticed that the use of language of the students in the form of voice roles and the adaptation to the required language functions are crucial to how well the texts function in their context. This probably influences how the texts are assessed and, thereby, how well the students succeed in their studies. A challenge for teachers is to give both new and experienced students adequate conditions and realistic opportunities to develop their use of language towards the academic target language. However, it is important that such teaching does not focus only on formal demands but goes below the surface of the text and creates an understanding of the reasons for the demands and expectations of the discourse in order to secure a common understanding of what is required in the examinations. The results in this study imply that teaching based on the levels of the taxonomies, expressed as language functions and the voice roles, can be a way to support the students in their acquisition of the academic discourse.   Translated by Anna Maria Staaf Wernheden

Denna kvalitativa studie undersöker upplevelser och attityder hos lärare inom högre utbildning gentemot implementering och användning av AI-teknologi i deras arbete. Syftet är att kartlägga vilka faktorer som påverkar lärares attityder mot ny teknik såsom AI. Samt undersöka hur lärare upplever stöd från ledningen gällande den digitala transformationen. Studien använder en abduktiv ansats och integrerar teoretiska ramverk som professionsteori, krav-kontroll-stödmodellen samt organisationsteori om organisatorisk tröghet för att analysera lärares attityder. Den diskuterar både hur profession och organisatoriska trögheten kan försvåra den digitala transformationen inom akademin. Den tidigare forskningen betonar behovet att möta arbetsmarknadens krav på digital kompetens. Där högre utbildningsinstitutioner behöver inkludera AI-kunskap i sina utbildningsprogram och samtidigt hantera de etiska utmaningarna som teknologin medför. Studien visar på en blandad förförståelse och kunskap av AI-teknologi bland lärare. Vissa erkänner vikten av att utbilda studenter i att använda AI ansvarsfullt, medan andra uttrycker oro över akademisk integritet och potentiellt missbruk av AI-genererat innehåll. Det är dock samstämmigt att den snabba utvecklingen av AI medför utmaningar. Med farhågor om att det kan undergräva professionella roller, samt tvinga universitetslärare att förändra sitt arbetssätt för att upptäcka och undvika AI-fusk

Background: In today's society, children and young people spend a lot of their awake time with quiet activities in their free time, such computer use. It contributes to little physical activity and a passive lifestyle. The curriculum for elementary school, preschool class and leisure time (2011, Rev. 2Nf 017) emphasizes the importance of offering all students physical activity during school day. Research shows that physical activity inter alia affects the brain and pupils' school results. Purpose: The purpose of this literature study was to study what research says about school-based physical activity and its possible impact on pupils (7-15 years) school performance? Method: A systematically studied literature study involving research in the field of school-based physical activity and pupils' school achievements. The literature search was done in the databases One Search, ERIC and PubMed. Inclusions and exclusion criteria were used to demarcate the search. The study selected seven articles that focused on school-based physical activity and included students between the ages of 7- 15 years. The articles were reviewed and evaluated by SBU's review template to see its relevance to the study. The articles are presented in a table of purpose, design and results. Result: The articles in showed different results. Most results were optimistic and showed that school-based physical activity positively affected pupils' school performance. Other studies show a slight impact or no impact. School-based moderate to vigorous physical activity showed positive improvement in students' academic study results. Aerobic exercise proved to be more effective than moderate physical activity. Conclusion: Promoting physical activity in schools through implementation of curriculum-based intervention programs can improve pupils' school performance in terms of better academic outcomes and concentration. Especially with the academically weakest students. This indicates that there are positive links between physical activity and pupils' school achievements. / Bakgrund: I dagens samhälle tillbringar barn och ungdomar mycket av sin vakna tid med stilla sittande aktiviteter på fritiden som till exempel användande av datorer. Det bidrar till för lite fysisk aktivitet och en passiv livsstil. I läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011, revid. 2017) poängteras vikten av att erbjuda samtliga elever fysisk aktivitet under skoldagen. Forskning visar att fysisk aktivitet bland annat påverkar hjärnan och elevernas skolresultat. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att studera vad forskning säger om skolbaserad fysisk aktivitet och dess eventuella påverkan på elevers (7-15 år) skolprestationer? Metod: En systematisk granskad litteraturstudie där forskning inom området skolbaserad fysisk aktivitet och elevers skolprestationer. Litteratursökningen gjordes i databaserna OneSearch, ERIC och PubMed. Inklusions och exklusionskriterier användes för att avgränsa sökandet. Till studien valdes sju artiklar som handlade om skolbaserad fysiska aktivitet och inkluderade elever i åldrarna mellan 7-15 år. Artiklarna granskades och bedömdes med SBU:s granskningsmall för att se dess relevans för studien. Artiklarna presenteras i en tabell med syfte, design och resultat. Resultat: Artiklarna i visade på varierade resultat. De flesta resultaten var optimistiska och visade att skolbaserad fysiska aktivitet påverkade elevers skolprestationer positivt. Andra studier visar på en liten påverkan eller ingen påverkan. Skolbaserad måttlig till intensiv fysisk aktivitet visade positiv förbättring av elevernas akademiska studieresultat. Den aeroba träningen visade sig ha större påverkan än måttlig fysisk aktivitet. Slutsats: Att främja fysisk aktivitet i skolan via genomförande av läroplansbaserade interventionsprogram kan förbättra elevers skolprestationer i form av bättre akademiska resultat och koncentrationsförmåga. Framförallt hos de akademiskt svagaste eleverna. Det tyder på att det finns positiva kopplingar mellan fysisk aktivitet och elevers skolprestationer.

Syftet med studien är att studera kvinnliga akademikers upplevelser av möjlighet till akademisk karriär. Studien besvarar följande frågeställningar: Hur uppfattar kvinnliga akademiker karriärstrukturen vid lärosätet utifrån ett genusperspektiv? Vilka möjligheter och hinder till karriärutveckling har kvinnliga akademiker identifierat och kan de i sådana fall kopplas till kön/jämställdhet? För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med kvinnor vid det berörda lärosätet. De teoretiska utgångspunkter som används för att analysera det empiriska materialet är Yvonne Hirdmans genussystem och Rosabeth Moss Kanters förklaringsmodell. Resultatet visar att kvinnor vid lärosätet upplever möjligheten till akademisk karriär som begränsad eftersom karriärstrukturen vid lärosätet är anpassad efter en manlig norm, vilket får en hindrande effekt för kvinnors karriärutveckling. Vidare bekräftar resultatet tidigare forskning som visar på att kvinnor möter hindrande faktorer kopplade till kön när de försöker avancera i karriären. / The aim of this study is to investigate female academics’ experiences of the opportunity for academic career. The study answers the following research questions: How do female academics perceive the career structure by the university from a gender perspective? Which opportunities and obstacles to career development did they identify and can they be connected to gender/gender equality? In order to answer our aim and our research questions a qualitative method is used in the form of semi-structured interviews with women at the university concerned. The theoretical starting points used to analyze the empirical material are Yvonne Hirdman’s gender system and a model by Rosabeth Moss Kanter. The result shows that women at the university experience the opportunity for academic career as limited since the career structure is adapted to a male norm, which contributes to an impeding effect on women’s career development. Furthermore, the result confirms previous research that shows women face impeding factors linked to gender when trying to advance in their careers.

Efter den senaste finansiella krisen har efterfrågan på managementkonsulttjänster växt, vilket kan bero på att många organisationer och verksamheter omstrukturerats och omorganiserats för att öka effektiviteten samt förbättra konkurrenskraften. Samtidigt som efterfrågan har tilltagit har också utbudet av olika konsulttjänster ökat och i kampen om marknadsandelar blir det därmed viktigt att managementkonsultföretagen kan utmärka sig samt verkar förtroendeingivande gentemot potentiella kunder. Förtroendet kunden känner gentemot tjänsteleverantören kan kopplas till hur pass framgångsrika tjänsteföretaget är på att kommunicera en bild av sig själva som trovärdiga, vilket påverkas av den externa, interna och interaktiva marknadsföringen. Extern marknadsföring kan kopplas till att skapa löften om tjänstens förtjänster, intern marknadsföring kan kopplas till att möjliggöra löftet och interaktiv marknadsföring handlar om att hålla löftet om utställda tjänster. Inom ramen för de tre aktivitetsområden skapa löften (extern), möjligöra löften (internt) samt hålla löften (interaktivt) återfinns flertalet faktorer som kan bidra till att kunden känner förtroende för tjänsteleverantören. Syftet med denna studie är att undersöka en av dessa faktorer, vilket avser akademisk forskning. Detta görs genom att jämföra samt redogöra för tre konsultföretags beskrivningar och motiv kring akademisk forskning och dess funktion inom de olika aktivitetsområdena. För att uppnå syftet har en förstudie genomförts samt ett antal intervjuer med representanter från tre olika stora konsultföretag. Slutsatserna som dras är att akademisk forskning främst fyller en intern funktion hos de olika företagen, genom att bidra till en tydlig metodik vilket kan sägas ligga inom ramen för möjliggörandet av utställda löften. Akademisk forskning tycks även fylla en funktion inom ramen för att hålla löftet om köpt tjänst genom att stärka bilden av företaget och konsulternas trovärdighet och kapacitet att leverera.

Studien syftar till att undersöka orsakerna till kvinnors karriärbyten genom akademiska studier. Med undersökningen försöker vi ge ett nytt perspektiv på samhällsvetenskaplig forskning om kvinnors karriärvalsprocesser. I studien används både en kvantitativ och en kvalitativ metod i syfte att besvara våra forskningsfrågor. Den kvantitativa metoden med enkätundersökningar riktas till kvinnliga studenter vid Stockholms universitet. Den kvalitativa studien baseras på intervjuer med sex respondenter från enkätstudien. Analys och slutsats baseras på de resultat vi fått från enkätundersökningen och de enskilda intervjuerna med stöd i lämpliga karriärvalsmetoder och teorier. Resultatet visar att orsakerna till kvinnornas karriärbyte är brytpunkter av såväl frivillig som påtvingad karaktär. Kvinnornas handlingshorisont och de brytpunkter och rutiner som de utsätts är påverkade av kvinnornas habitus, tidigare erfarenheter och var i livscykeln de befinner sig vilka styr deras beslut och deras handlingar. Vår slutsats är att kvinnornas studie- och yrkesval framför allt är ett intresse och en karriärstrategi samt en strävan att öka livskvaliteten. / The study aims to investigate the reasons underlying women's career changes through academic studies. We try to give a new perspective on women’s career choice processes in social science research. Both a quantitative and a qualitative method were used in order to answer our research questions. The two methods complement and reinforce each other while providing a more nuanced picture of the problem area. The quantitative method consisting of a questionnaire addressed a number of selected female students at StockholmUniversity. The qualitative study is based on interviews with six respondents selected from the survey. Processing and analysis are based on the results from the survey and the individual interviews with the support of appropriate career choice methods and theories. The results show that the causes of women's career changes are the turning points of either a volunteer or forced character. Women's action horizon, the turnings points and routines are influenced by their habitus, previous experiences and were they are in life. Our conclusion is that women's educational and career choices primarily are an interest and a career strategy as well an effort to increase the quality of life.

Tidigare forskning inom studentliv och studenternas framgång är ett väl undersökt område. Könsskillnader, känsla av sammanhang (KASAM) och socialt stöd är några av de faktorer som har visats påverka studenternas akademiska self-efficacy. Studiens syfte var att undersöka relationen mellan kön, KASAM, socialt stöd och studenternas akademiska self-efficacy. 124 högskolestudenter i Mellansverige deltog genom att svara på en enkät bestående av College Academic Self-efficacy Scale, Social Support Questionnaire 6 (SSQ6) samt Sense of Coherence scale (SOC-13). Materialet analyserades med Pearsonkorrelation, regressionsanalys och t-test. 14.3% av variansen i studenternas akademiska self-efficacy förklarades av samtliga prediktorer (kön, KASAM och socialt stöd). Män visade sig ha högre akademisk self-efficacy än kvinnor. Ett positivt samband hittades mellan KASAM och akademisk self-efficacy, samt socialt stöd och akademisk self-efficacy. Studien har bidragit med ytterligare kunskap om studenternas situation. Detta kan leda till förbättrad skolmiljö som ökar studenternas akademiska self-efficacy.

The aim of the present study was to examine how the academic confidence among first year and second year master students were affected by the students’ parents educational level. 47 students on advanced level completed a questionnaire examining self-efficacy (SE), a concept that Albert Bandura (1997) defined as the level of confidence individuals have in their ability to execute courses of action or attain specific performance results. The questionnaire also included questions regarding the students’ parents educational level, the students gender, age and campus. The results indicated that the students SE in no significant matter were affected by the parents’ educational level. Neither did the students gender or campus significantly affect their SE. There was a significant negative correlation between the age of students and SE, which showed that as the age of the students increased, their SE decreased. / Målsättningen med den aktuella studien var att undersöka hur magister- och masterstudenters tilltro till sin studieförmåga påverkades av deras respektive föräldrars utbildningsnivå. 47 studenter på avancerad nivå fick svara på en enkät som undersökte graden av self-efficacy (SE), vilket Albert Bandura (1997) definierade som förmågan att ta sig an en uppgift och slutföra den, samt nå ett på förhand uppsatt mål. Enkäten omfattade även information om studenternas föräldrars utbildningsnivå, studenternas kön, ålder och studieort. Resultaten visade att studenternas SE inte påverkades signifikant av föräldrarnas utbildningsnivå. Inte heller studenternas kön, eller studieort hade någon signifikant påverkan på SE. Däremot fanns en signifikant negativ korrelation mellan studenternas ålder och SE, vilken visade på att i takt med att åldern på studenterna ökade, så minskade deras SE.