Som elitidrottare lägger man ner enormt med tid och möda på sin idrott. När man väl bestämmer sig för att man är nöjd med sin karriär och planerar ett avslut, vad händer då? Vad händer med de elitidrottare som på grund av skadeproblem tvingas sluta? Vi har studerat forskningsrapporter om elitidrottare som avslutat sin karriär där resultaten visat att ett bra avslut ger bättre förutsättningar för arbete eller studier och mindre bra avslut ger sämre förutsättningar för arbete eller studier. Målet med denna studie har varit att undersöka hur elitidrottare tänker kring och upplever avslutet av sin karriär samt övergången till civil karriär, och på vilket sätt vägledning kan komma till nytta inom idrottsfältet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer insamlades intervjudata från sju informanter som samtliga utövat idrott på hög nivå, både nationellt och internationellt. För att uppnå syftet med studien användes olika teoretiska begrepp och tidigare forskning inom området för att analysera resultatet. Huvudresultatet av studien visar på att samtliga informanter anser det är viktigt med vägledning inom det idrottsliga fältet oavsett skede i karriären. Således borde vägledning få ett större utrymme i en elitidrottares vardag. Informanterna var rörande överens om att vägledning kan bidra till vidgade perspektiv och större utnyttjande av handlingshorisont.

Både i Sverige och internationellt är det brist på sjuksköterskor. Det behöver utbildas fler sjuksköterskor, men det finns också tendenser som visar att många sjuksköterskor väljer att byta yrke under sitt arbetsliv. Bristen på sjuksköterskor leder till ökad risk för vårdskador samt en sämre arbetsmiljö för den personal som stannar kvar. Med hjälp av en kvalitativ ansats är därför syftet med den här studien att analysera sjuksköterskors reflektioner kring deras beslut att byta yrke. Frågeställningarna som undersöks i studien är vilka faktorer sjuksköterskorna beskriver som avgörande för sitt karriärbyte, samt hur sjuksköterskorna beskriver sin egen beslutsprocess vid valet att byta yrke. I studien har sju sjuksköterskor som idag har en annan yrkestitel eller är studerande inom ett annat område inkluderats. Resultatet analyseras med hjälp av begreppen roller och beslutspunkt, hämtade från Life-span – Life-space theory, samt begreppen livstema, yrkespersonlighet och karriäranpassningsförmåga, hämtade från Career Construction theory. Det framkommer i studien att sjuksköterskorna har haft en lång beslutsprocess där de beskriver sig själva som aktörer för sitt eget beslut. Två orsaker till karriärbyte har varit behovet av förändring samt den kravfyllda yrkesrollen som inte alltid vägs upp av meningsfullheten i deras arbete. Ett yrke som upplevts spännande tidigare behöver inte nödvändigtvis ge samma stimulans ett antal år senare. Resultatet visar även att sjuksköterskorna upplever trygghet i att ha sin utbildning, vilket skapat mod till att pröva en annan bana.

Studien syftar till att undersöka orsakerna till kvinnors karriärbyten genom akademiska studier. Med undersökningen försöker vi ge ett nytt perspektiv på samhällsvetenskaplig forskning om kvinnors karriärvalsprocesser. I studien används både en kvantitativ och en kvalitativ metod i syfte att besvara våra forskningsfrågor. Den kvantitativa metoden med enkätundersökningar riktas till kvinnliga studenter vid Stockholms universitet. Den kvalitativa studien baseras på intervjuer med sex respondenter från enkätstudien. Analys och slutsats baseras på de resultat vi fått från enkätundersökningen och de enskilda intervjuerna med stöd i lämpliga karriärvalsmetoder och teorier. Resultatet visar att orsakerna till kvinnornas karriärbyte är brytpunkter av såväl frivillig som påtvingad karaktär. Kvinnornas handlingshorisont och de brytpunkter och rutiner som de utsätts är påverkade av kvinnornas habitus, tidigare erfarenheter och var i livscykeln de befinner sig vilka styr deras beslut och deras handlingar. Vår slutsats är att kvinnornas studie- och yrkesval framför allt är ett intresse och en karriärstrategi samt en strävan att öka livskvaliteten. / The study aims to investigate the reasons underlying women's career changes through academic studies. We try to give a new perspective on women’s career choice processes in social science research. Both a quantitative and a qualitative method were used in order to answer our research questions. The two methods complement and reinforce each other while providing a more nuanced picture of the problem area. The quantitative method consisting of a questionnaire addressed a number of selected female students at StockholmUniversity. The qualitative study is based on interviews with six respondents selected from the survey. Processing and analysis are based on the results from the survey and the individual interviews with the support of appropriate career choice methods and theories. The results show that the causes of women's career changes are the turning points of either a volunteer or forced character. Women's action horizon, the turnings points and routines are influenced by their habitus, previous experiences and were they are in life. Our conclusion is that women's educational and career choices primarily are an interest and a career strategy as well an effort to increase the quality of life.

Syftet med studien är att bidra med en fördjupad förståelse för orsaker till karriärväxling hos individer som sökt omställningsstudiestödet. Frågeställningarna som använts för att undersöka studiens syfte är följande: vilka faktorer har initierat önskan att vilja karriärväxla och hur ser respondenterna på sina möjligheter att karriärväxla med omställningsstudiestödet. En kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv har genomförts, där en abduktiv ansats har använts för att dra slutsatser om studiens resultat. Ett kriterieurval har skett och sex respondenter valdes ut till studien. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och därefter har en innehållsanalys genomförts. Teorier och begrepp som använts vid analys av resultat är karriärvalsteorin Careership med begreppen handlingshorisont, habitus och brytpunkter. Som ett komplement används även metakarriärteorin System Theory of Framework med begreppen influenser, processinfluenser och system. Studiens resultat visar att omställningsstudiestödet inte påverkar respondenternas val i någon större utsträckning när det kommer till att karriärväxla. Faktorer som initierat en önskan att karriärväxla hos respondenterna i studien berodde på flera olika orsaker. Det som framkom i resultatet var: arbetsmiljö, hälsoproblematik, utvecklingsbehov och viljan att testa nytt. Avslutningsvis, omställningsstudiestödet är en möjlighet till karriärväxling men det är inte en enskild faktor till beslutet att karriärväxla utifrån studiens resultat.