Thesis (D. Min.)--Erskine Theological Seminary, 2000. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 83-87).

Thesis (D. Min.)--Erskine Theological Seminary, 2000. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 83-87).

Thesis (D. Min.)--Gordon-Conwell Theological Seminary, 2006. / Includes bibliographical references.

Thesis (D. Min.)--Erskine Theological Seminary, 2000. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 83-87).

Thesis (D. Ed. Min.)--Southwestern Baptist Theological Seminary, 2003. / Includes bibliographical references (leaves 89-92).

Thesis (D. Ed. Min.)--Southwestern Baptist Theological Seminary, 2003. / Includes bibliographical references (leaves 89-92).

Thesis (M. A.)--Trinity Evangelical Divinity School, 1996. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 200-229).

Syftet med denna studie är att kartlägga viktiga faktorer för ett pedagogiskt ledarskap vid större förändringsarbeten. 14 personer i ledande ställning inom två olika organisationer har intervjuats för att besvara studiens frågeställning: Hur beskriver chefer faktorer av betydelse för ledarskapet vid större förändringsarbeten? Syfte och frågeställning har valts utifrån tesen att större förändringsarbeten är en komplicerad pedagogisk praktik vid vilken ledarskapet är ett av de viktigare verktygen för genomförande och framgång. Studien grundas på en kvalitativ ansats och vid intervjuerna har använts ett semistrukturerat intervjuunderlag. Studien visar att intervjuade chefer anser att kommunikation är den viktigaste faktorn för ett ledarskap vid tider av större förändringsarbeten. Kommunikation rankades högst med betyget 4,3 av 5 möjliga, tätt följt av delaktighet som gavs betyget 3,9. På tredje plats rangordnas transparens/öppenhet (betyg 2,7) och på fjärde plats rangordnas tydlighet (betyg 1,9). Övriga framröstade faktorer, vilka rankades lägre, var coachning/handledning, chefs tilltro till de anställda, chefs egen tro på förändringen m.m. Samtliga intervjuade personer med ett undantag gav uttryck för samstämmiga ledarskapsfilosofier som grundar sig i det transformativa ledarskapet. Detta faktum  skulle kunna förklara det samstämmiga resultatet. Samstämmighet framkom trots att personerna arbetar inom två skilda organisationer, en politisk och en industriorganisation. Endast en person, som arbetar inom industriorganisationen, bedömdes vara en transaktionell ledare. Samtliga chefer hade någon form av ledarskapsutbildning.

Denna uppsats utgår från att förändring är kopplad till lärande, vilket i sin tur sker i relationer genom kommunikation. Studien bidrar till kunskap om organisatoriskt lärande och digitalisering inom socialtjänsten. Digitalisering är en förändring men kommer också att initiera förändring och skapa lärande i en organisation. Syftet med studien är att ta reda på hur ett digitalt verktyg kan användas som stöd i en lärande organisation. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer och insamling av data med hjälp av ett digitalt verktyg. Studien visar att ett digitalt verktyg kan användas för att samla in den kunskap och de erfarenheter som gjorts i en organisation inom socialtjänsten. Den teoretiska ram som används är Scheins förändringsteori och en analysmodell som bygger på teman som förändring, lärande, drivkraft och digitalisering. Resultaten visar att för att få bästa effekt och ha möjlighet att skapa organisatoriskt lärande måste införandet av ett digitalt verktyg planeras och vara väl genomtänkt. Införandet måste förankras hos medarbetarna och medarbetarna måste få stöd under hela införandet och ges möjlighet att förstå varför verktyget ska användas och hur. Det är viktigt att den person som ställer frågor i ett digitalt verktyg också ger feedback till respondenterna och tydligt visar vilket värde svaren har för hela organisationen. Begränsningarna med studien är att den endast genomfördes i en organisation under speciella förutsättningar. / This essay assumes that change is linked to learning, which in turn takes place in relationships through communication. The study contributes to knowledge about organizational learning and digitalization in social services. Digitalisation is a change but will also initialize change and create learning in an organisation. The purpose of the study is to find out how a digital tool can be used for support in a learning organisation. The method used are semi-structured interviews and collection of data by a digital tool. The research indicates that a digital tool can be used to collect the knowledge and experiences made in an social service organisation. The theoretical frame that are used is Schein's theory of change and an analytical model based on the themes of change, learning, drive and digitalisation. The results indicate that in order to have the best effect and have the opportunity to create organisational learning, the introduction of a digital tool must be planned and well thought out. The introduction needs to be anchored in the employees and the employees need to be supported throughout the introduction and given the opportunity to understand why the tool should be used and how. It is important that the person who asks questions in a digital tool also provides feedback to the respondents and clearly shows the value of the answers for the entire organisation. The limitations of the study are that it was only conducted in one organisation with special conditions.

One in three employees in Sweden experiences work-related health problems due to stress, high workload etc. This can result in ill health with problems such as anxiety and sleep problems. An increasing number of adults are changing careers due to these circumstances. This study examines which factors can impact a decision of changing careers, how the decision-making process is carried out and how a midlife career change can affect the individual’s well-being for the better. The study was based on aqualitative method with seven respondents, who had all made a career change. The study aims to answer the following questions:- Which influencing factors can lead to a career change?- What does the process of decision-making within career change look like for individuals experiencing ill health?- Can a career-change result in a better well-being, health and self-esteem?The following theories have been applied in the study: Hodkinson and Sparkes Careership theory, Albert Bandura's Theory of Self-efficacy and Work-life balance. The results of the study show that the main factors leading to a career change are mental health issues, stress and general well-being. Other common factors have been the desire to find a more meaningful job and achieve better balance in life. The result of the study also shows that the decision-making process for individuals with ill health changing careers can vary, where some underwent voluntarily and others involuntarily breaking points. The result also shows that individuals often make choices based on their action-horizon and well-known fields, but that logic, reason and emotions all come to play when changing careers. In the result it has emerged that support from relatives such as family and friends has been a significant part, but also that study and career-counselors had an important part. In terms of well-being, health and self-esteem, the results show that all respondents experience an improved overall-health after their career change.