Autism är en funktionsnedsättning som bland annat medför svårigheter med olika kognitiva funktioner. Vanligt är bristande förmåga att tolka sociala koder, ta in och sortera information från omgivningen samt att göra abstrakta slutledningar. Autismvänlig lärandemiljö kan beskrivas som elevens möjligheter till delaktighet i skolans akademiska och sociala situationer, det vill säga en tillgänglig skola för elever med autism. Syftet var att identifiera hinder för lärande i grundskolans sociala miljö för barn och ungdomar med högfungerande autism. Genom en allmän litteraturöversikt, med utgångspunkt i den arbetsterapeutiska modellen CMOP-E, undersöktes kvalitativa studier utifrån vilka hinder som förekommer för målgruppen i grundskolan. Undersökningspersonerna var elever med autism, vuxna med autism samt föräldrar, lärare och skolpersonal till elever med autism. Nio studier som berör hinder för lärande i grundskolan för elever med autism analyserades ur ett socialt perspektiv. Resultaten som genererades visade att diagnosen medför att målgruppen blir funktionshindrad i den allmänna grundskolans klassrum och har behov av stödinsatser av varierande art och grad. Antonovskys salutogena modell beskriver att känslan av sammanhang (KASAM) är vad som upprätthåller god hälsa och välbefinnande trots sjukdom eller funktionsnedsättning. Förutsättningarna är att vardagen och de aktiviteter individen är delaktig i upplevs meningsfulla, är begripliga och hanterbara. Att utnyttja arbetsterapeutens olika verktyg och insatser skulle vara en viktig resurs inom grundskolan för att erbjuda en mer meningsfull, begriplig och hanterbar skolmiljö för elever med högfungerande autism.

<p>The essay discusses how to look at a equality plan of a academic department experiences the, gender equality in general and how power is portrayed from a gender perspective in the academic department. Through the use of qualitative interviews and a short survey the results have shown that few of the staff members have knowledge about the equality plan and few are familiar with its contents. Furthermore results show that the academic department is run hierarchyilly and that both vertical and horizontal gender segregation exists.</p><p>The climate at the academic department is characterized by the will to work with gender equality but so far there have only been few exercised or planned efforts to do so. The gap between theory and practise is wide, the will to be seen as an equal academic department concerning equality of men and women seems important. The conscious or unconscious strategy of covering up the real gender equality seems to be done by focusing on the numerical equality.</p> / <p>Syftet i uppsatsen är att se på hur jämställdhetsplanen, jämställdhet upplevs och hur makt yttrar sig på institutionen ur ett genusperspektiv. Genom kvalitativa intervjuer och en kortare enkät visade det sig att institutionen har problem med att jämställdhetsplanen är ointegrerad och att ytterst få i personalen har kunskap om den eller är insatta i dess innehåll. Vidare visade det sig att institutionen är väldigt hierarkiskt styrd och att vertikal och horisontell könssegregering finns.</p><p>Klimatet på institutionen präglas av en vilja till jämställdhetsarbete men med hittills endast ett fåtal utförda eller planerade punktinsatser. Glappet mellan teori och praktik verkar existera och att vilja vara numeriskt jämställda utåt sett förefaller vara av stor vikt. Att täcka upp den reella ojämställdheten med en jämn könsfördelning verkar vara en medveten eller omedveten strategi.</p>

The essay discusses how to look at a equality plan of a academic department experiences the, gender equality in general and how power is portrayed from a gender perspective in the academic department. Through the use of qualitative interviews and a short survey the results have shown that few of the staff members have knowledge about the equality plan and few are familiar with its contents. Furthermore results show that the academic department is run hierarchyilly and that both vertical and horizontal gender segregation exists. The climate at the academic department is characterized by the will to work with gender equality but so far there have only been few exercised or planned efforts to do so. The gap between theory and practise is wide, the will to be seen as an equal academic department concerning equality of men and women seems important. The conscious or unconscious strategy of covering up the real gender equality seems to be done by focusing on the numerical equality. / Syftet i uppsatsen är att se på hur jämställdhetsplanen, jämställdhet upplevs och hur makt yttrar sig på institutionen ur ett genusperspektiv. Genom kvalitativa intervjuer och en kortare enkät visade det sig att institutionen har problem med att jämställdhetsplanen är ointegrerad och att ytterst få i personalen har kunskap om den eller är insatta i dess innehåll. Vidare visade det sig att institutionen är väldigt hierarkiskt styrd och att vertikal och horisontell könssegregering finns. Klimatet på institutionen präglas av en vilja till jämställdhetsarbete men med hittills endast ett fåtal utförda eller planerade punktinsatser. Glappet mellan teori och praktik verkar existera och att vilja vara numeriskt jämställda utåt sett förefaller vara av stor vikt. Att täcka upp den reella ojämställdheten med en jämn könsfördelning verkar vara en medveten eller omedveten strategi.

Syftet med studien är att förstå hur två gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter, på olika yrkesprogram, upplever sin undervisning i kursen Engelska 5. Följande frågeställningar har valts för att nå studiens syfte: Hur upplever eleverna att deras läs- och skrivsvårigheter påverkat deras studieresultat i kursen Engelska 5? Hur upplever eleverna att studieresultaten i kursen Engelska 5 påverkat den akademiska självbilden? Hur upplever eleverna olika bedömningspraktiker i engelskundervisningen? Studien har en kvalitativ ansats med livsberättelseintervju som metod. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologi och Amedo Giorgis femstegsmodell har tillämpats för att analysera studiens data. I resultatet framkommer att eleverna upplever att deras läs- och skrivsvårigheter har påverkat både studieresultatet i kursen Engelska 5 och den akademiska självbilden negativt. De upplever att undervisningens upplägg, med stora undervisningsgrupper, begränsat lärarstöd och inga stödinsatser, är bidragande orsaker till att de inte lyckats nå kunskapskraven i kursen Engelska 5. Eleverna upplever att den muntliga feedbacken från läraren är mest effektiv för kunskapsinhämtandet samt att strategin kamratbedömning upplevs som negativ på grund av nya gruppkonstellationer varje läsår i kursen Engelska 5. Båda elever anser att de kommer ut i ett yrke efter gymnasiestudierna oavsett om de lyckas nå kunskapskraven i kursen Engelska 5 eller ej. / The purpose of the study is to understand how two students in upper secondary school, with reading- and writing difficulties, experience their education in the course English 5. To clarify and deepen the aim of the study three questions have been used: Do the students experience that their reading- and writing difficulties have affected their academic results? In what way do the students experience that their academic results have affected their academic self-concept? How do the students experience different types of assessment? The study has a qualitative approach with life stories as a method and the theoretical frame of the study is phenomenology. Amedo Giorgi's five steps model has been used to analyze the data of the study. The results show that the students experience that their reading- and writing difficulties have affected both their academic results and their academic self-concept negatively. They experience that the structure of their lessons, with big classes, limited teacher support and no special educational support, affect their possibility to accomplish the knowledge requirements. The students experience that the oral feedback from the teacher is the most important thing to accomplish knowledge. The strategy peer review is experienced as negative due to new classes every semester in the course English 5. Both students are convinced that they will be employable after their studies regardless if they have accomplished the knowledge requirements in the course English 5 or not.

The purpose of the study is to investigate foreign-born outside Europe with a foreign academic degree, their experience of meetings and entry into the Swedish labor market. The method we used to achieve the purpose is a qualitative method in the form of semi structured interviews. The analysis method for the study is thematic analysis where common themes were found and discussed based on the theories and previous research results. The purpose of the study has been answered in the result section according to the following theme: Education- obstacles and opportunities, ethnic discrimination and integration in the labor market. In conclusion, the study results clearly show how important it is to highlight the obstacles and opportunities that characterize this academic group in the labor market. The key factors behind an effective establishment according to our result section are better acceptance of foreign academic degree from employers, less waiting time for validation of education, more experience from Swedish labor market and various contacts and networks. / Studiens syfte är att undersöka utrikesfödda utanför Europa med utländsk akademisk examen, deras upplevelser och erfarenheter av möten med och inträden på den svenska arbetsmarknaden. Metoden som vi använt för att uppnå syftet är en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Analysmetoden för studien är tematisk analys där gemensamma teman hittades och diskuterades utifrån teorier och tidigare forskningsresultat som utgångspunkter. I resultatdelen har studiens syfte besvarats enligt följande teman: Utbildning -hinder och möjligheter, etnisk diskriminering och integration på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis så visar studiens resultat klart och tydligt hur viktigt det är att belysa de hinder respektive möjligheter som kännetecknar denna akademiska grupp på arbetsmarknaden. De viktigaste faktorerna bakom en effektiv etablering enligt vad vår resultatdel visar på är: bättre acceptans av examen från hemlandet från arbetsgivarnas sida, mindre väntetid för validering av utbildning, mer erfarenhet från svenskt arbetsliv samt olika kontakter och nätverk.

Den här masteruppsatsen är en vetenskaplig essä i den praktiska kunskapens teori. Den är ett försök till en fenomenologisk inspirerad studie i högskolelärares kroppslighet i undervisning på lärarutbildning. Mina forskningsfrågor är: På vilka sätt erfar högskoleläraren sin egen kropp och dess rörelser i undervisningssituationer? Vilken roll spelar den egna erfarenheten om sin kroppslighet i förståelsen av sin presentation? I vilken relation står undervisningens innehåll, det som ska undervisas, till högskolelärarens kroppslighet? På vilka sätt skapar högskolelärarens kroppslighet relationer i undervisningen?Undersökningen består av berättelser från min erfarenhet som lärare i dans samt filmade observationer och intervjuer av fyra andra högskolelärare på lärarutbildningen. Studiens metod och teoretiska bakgrund är fenomenologisk och baseras på den franska filosofen Maurice Merleau-Pontys arbete om levd kropp och intersubjektivitet samt dans och rörelse teorier om kropp, rum, tid och kraft av Rudolf Laban.I analysen av det empiriska materialet lyfter jag fram tre dimensioner av kroppslighet, presentation, gestaltning och relation som jag diskuterar i relation till mina valda teorier. Som en fenomenologisk studie beskriver jag först de fyra lärarnas erfarenhet av sin kroppslighet för att sedan reflektera på det som har visat sig. Undersökningens ändamål är inte ett snabbt svar på bästa sättet att undervisa. Istället är mitt intresse att verkligen försöka förstå hur kroppen och dess rörelser kan få en större betydelse inom lärarutbildning. / This master thesis has the form of a scientific essay within the theories of practical knowledge. It is an attempt to a phenomenological survey of higher education teacher´s relationship to their own corporality in teaching in a teacher education program. I investigate following question; In what ways do university teachers experience their own body and its movements in teaching? How does the teacher´s own experience of its corporality influence the understanding of the own presentation? What is the relationship between teacher´s corporality and the content of the teaching? In what way does the teacher´s corporality create relationships within the teaching?My investigation contains of narratives from my experience as a teacher in dance. It will also contain filmed observations and interviews with four other teachers in higher education at the teacher education program at the Södertörn university. The methodological and theoretical background of my study is phenomenological, based on the French philosopher Maurice Merleau-Ponty´ s work on lived body and intersubjectivity and movement and dance theories of Rudolf Laban about body, time, space and effort.Within the analysis of my empirical material I have high lightened three dimension of corporality; presentation, formation (creation) and relation, which I have discussed further in relationship to my theories. As a phenomenological study I have first tried to describe the four teacher´s experience of their own corporality and then reflect on the outcome. It is not my goal to present a quick fix answer to the best way to teach in relationship to the corporality. Instead my interest is to really try to understand how body and it´s movements can be a greater part of the interest and the curriculum of a teacher education program.

Föreliggande studies syfte var att undersöka om biologiskt kön och gymnasieinriktninghade en påverkan på studenters akademiska motivation. Kunskap om vad som påverkarstudenters motivation kan hjälpa gymnasieskolan att utveckla anpassade metoder ochläroplaner för att bemöta studenternas behov. I föreliggande enkätstudie deltog 204studenter från årskurs ett till tre som var geografiskt spridda över Sverige, och med enfördelning i teoretisk, estetisk och praktisk gymnasieinriktning från flertaletgymnasieskolor. Föreliggande studie genomfördes med instrumentet academicmotivational scale – high school edition. Resultatet visade att störst påverkan förakademisk motivation fanns i extrinsic motivation, medan intrinsic motivation intetenderade att ha betydelse för motivationen i samma utsträckning. Som tidigare studierpekat mot visade föreliggande studie att framtidsutsikten var den starkaste motiverandekraften hos gymnasiestudenterna. De studenterna med praktisk inriktning visade en högreakademisk motivation, biologiskt kön indikerade marginell påverkan på akademiskmotivation men föreföll inte vara avgörande. / This studies aim was to investigate if biological sex and high school program influencesstudents’ academic motivation. Knowledge of what affects student’s motivation may helphigh schools develop methods and curriculum that takes students’ needs into account.This study used a survey of 204 high school students across Sweden and the differenthigh school programs had a focus on either theoretical, aesthetic or practical subjects.This study used the instrument ‘Academic Motivational Scale – High School’ edition.Results showed that extrinsic motivation had the highest influence on a students’academic motivation and intrinsic motivation had a weaker effect on motivation. Asearlier studies have shown, future prospects were the strongest motivational force on ahigh school student. Students that went to a high school program with a focus on practicalsubjects had a higher level of academic motivation. A person’s biological sex seemed tohave a marginal effect on academic motivation

Bakgrund: Forskning om pulshöjande fysiska aktiviteters påverkan på skolelevers akademiska prestation har inte påvisat samstämmiga resultat. Det framgår inte heller vilken påverkan pulshöjande fysisk aktivitet, gällande frekvens och duration, har på akademisk prestationsförmåga. Syftet med denna studie var därför att kartlägga och syntetisera forskning av interventioner avseende pulshöjande aktiviteter och hur de påverkar elevers akademiska prestationsförmåga. Följande frågeställningar ingick: Vilka relationer framkom mellan pulshöjande fysisk aktivitet och akademisk prestationsförmåga? Hur har interventioner genomförts gällande typ av aktivitet och över hur lång period, frekvens och duration? Vilka metoder har använts i studierna? Metod: I denna integrativa litteraturstudie ingick det totalt 11 vetenskapliga artiklar som publicerats i internationella tidskrifter. Studien utgick utifrån Whittemore &amp; Knafls (13) fem steg för integrativa litteraturstudier och har även analyserats utifrån Whittemore &amp; Knafls (13) metod för integrativa litteraturstudier. Resultat: Resultatet visade att det finns interventioner med pulshöjande fysisk aktivitet som har ökat elevers akademiska prestationsförmåga och att en del av interventionerna haft en positiv påverkan på såsom exekutiv förmåga, kognitiv förmåga och välbefinnande. Resultatet visade även att det fanns studier som visade att pulshöjande interventionen haft liten eller ingen effekt alls på elevers akademiska prestationsförmåga. Resultaten har även relaterats till Move- to learn model. Slutsatser: Resultaten rörande pulshöjande fysisk aktivitet och dess påverkan på akademisk prestationsförmåga visade på inkonsekventa resultat. På grund av detta är det svårt att avgöra vilken påverkan som finns och på vilket sätt pulshöjande fysisk aktivitet påverkar akademisk prestation samt andra faktorer såsom exekutiv förmåga, kognitiv förmåga och välbefinnande. Det är av vikt att forskning inom detta område fortsätter genomföras för att det ska kunna skapas evidens. I denna studie har interventionsstudier sammanfattats varav flera av dessa är randomiserade kontrollerade studier. De resultat som visat sig vara positiva i denna studie har inte enbart kommit från randomiserade kontrollerade studier utan även från studier med annan design, så som experimentella fallstudier, deskriptiva studier, studier med explorativ design samt kvasi-experimentella studier. Resultaten i studien har inte visat sig vara samstämmiga vad gäller akademisk prestationsförmåga. Trots detta finns det fördelar med att bedriva pulshöjande fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen eftersom det också är en hälsopromotiv insats som har betydelse för barnens hälsa och välbefinnande samt att skolan som arena för fysisk aktivitet är en optimal miljö eftersom den når alla barn, oavsett socioekonomiska förutsättningar, funktionsförmåga. Skolor som erbjuder pulshöjande fysisk aktivitet ger således en möjlighet för elever att ha en fysisk aktiv livsstil åtminstone under skoldagen.

Denna uppsats behandlar Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännandet av yrkeskvalifikationer utifrån den akademiska individens rättssäkerhet inom EU:s gränser. Studien grundar sig på en europarättslig studie om hur yrkesregleringen påverkat svensk offentlig rätt med fokus på principen om god förvaltning. I uppsatsen anges EU-rättsliga regler för medlemsstaterna och hur implementeringen på nationell nivå påverkar den akademiska individens rättigheter i det mottagande landet. Uppsatsen analyserar den processuella och institutionella autonomin samt harmoniseringsåtgärderna inom den inre marknaden och hur detta återspeglar medlemsstaternas rättsordningar. Medlemsstaterna har en viss suveränitet vid genomföranden av författningsförfaranden. Därav redogörs förhållandet mellan EU-rätten och den nationella rätten utifrån principen om delade befogenheter, principen om EU-rättens företräde och doktrin om direkt effekt. Uppsatsen belyser närmare den akademiska individens rättssäkerhetsgarantier i förfaranden inom det svenska rättssystemet som är en del av principen om god förvaltning.  Läran om god förvaltning används i rättsprocesser och förklarar hur offentliga myndigheter arbetar med enskilda ärenden. Vid enskilda ärenden måste den behöriga myndigheten ta hänsyn till omsorgsprincipen, likabehandling och proportionalitetsprincipen. Principen om rätten till god förvaltning utvecklades inom EU-rätten genom EU-domstolens praxis där ändamålet grundades på en god förvaltningssed för att tillhandhålla öppna, säkra och förutsägbara förvaltningsförfaranden som regleras i artikel 41 i EU- stadgan. Genom studien har det visat sig föreligga brister i omsorgsprincipen vid förvaltningsförfaranden inom det svenska rättssystemet. Det visar även att likabehandlingsprincipen inte efterlevs vid erkännandet av yrkeskvalifikationer på både EU nivå och nationell nivå. Direktivet har även brister i proportionalitetsprincipen som inte uppfyller rättssäkerhetsgarantierna för den akademiska individen. Med denna studie hoppas vi att uppmärksamma ett gemensamt intresse inom unionen för att uppmuntra en process till att förbättra regleringen i yrkeskvalifikationsdirektivet som gynnar medlemsstaterna och unionsmedborgare.

This thesis aims at examining the relationship between single motherhood and the health and academic performance of children in different countries. It was geared toward understanding whether single motherhood has an impact or consequences on the health and academic performance of children. In order to attain this goal, this thesis was sub divided into three main parts (sections) namely; examining whether single motherhood has consequences on the health outcome of children, examining whether single motherhood has consequences on the academic performance of children and finally ascertaining the impact of single motherhood on children's health and academic performance in different economies (Sweden and Germany).  Furthermore, this study adopted the quantitative and cross-cultural approach where quantitative data was obtained across different countries. The Health Behaviour of School aged Children (HBSC) constituted the main source from which responses, respondents and data collection instrument was obtained.  After thorough statistical analysis, the regression mode was used to establish that single motherhood reduced the quality of health and academic outcome of children and thus reflecting a negative impact of single motherhood on the child's health and academic performance.  A cross comparison approach was used to ascertain the economies of Sweden and Germany and compared against the impact of single motherhood on the children's health and academic performance in these two countries. It was then revealed that the impact of single motherhood on children's health and academic performance was dire and common in Germany than Sweden. The study finally concluded that single motherhood negatively impacted the health and academic performance of children with varying impact in different economic context. / Denna uppsats syftar till att undersöka förhållandet mellan ensamstående moderskap och barns hälsa och akademiska prestationer i olika länder. Det var inriktat på att förstå om ensamstående moderskap har en inverkan eller konsekvenser för barns hälsa och akademiska prestationer. För att uppnå detta mål delades denna uppsats upp i tre huvuddelar (avsnitt), nämligen; undersöka om ensamstående moderskap har konsekvenser för barns hälsoutfall, undersöka om ensamstående moderskap har konsekvenser för barns akademiska prestationer och slutligen fastställa effekterna av ensamstående moderskap på barns hälsa och akademiska resultat i olika ekonomier (Sverige och Tyskland). Vidare antog denna studie det kvantitativa och tvärkulturella tillvägagångssättet där kvantitativa data erhölls i olika länder. HBSC (Health Behavior of School Age Children) utgjorde den huvudsakliga källan från vilken svar, respondenter och datainsamlingsinstrument erhölls. Efter noggrann statistisk analys användes regressionsläget för att fastställa att ensamstående moderskap minskade barns hälsa och akademiska resultat och därmed återspeglade en negativ inverkan av ensamstående moderskap på barnets hälsa och akademiska prestationer. En tvärjämförelsestrategi användes för att fastställa ekonomierna i Sverige och Tyskland och jämfördes mot inverkan av ensamstående moderskap på barnens hälsa och akademiska prestationer i dessa två länder. Det avslöjades sedan att ensamstående moderskaps inverkan på barns hälsa och akademiska prestationer var hemskt och vanligt i Tyskland än Sverige. Undersökningen drog slutligen slutsatsen att ensamstående moderskap påverkade barns hälsa och akademiska prestationer negativt i olika ekonomiska sammanhang.