Syftet med den kvantitativa enkätstudien, baserad på 135 universitets-studenter, var att försöka identifiera faktorer som kan predicera akademiska prestationer bland universitetsstudenter. Hypotesen var att det finns ett positivt samband mellan studenterna studieprestationer och deras akademiska self-efficacy, akademiska motivation och resilience coping, samt ett negativt samband mellan stress och studieprestationer. För att mäta akademisk self-efficacy användes instrumentet Academic Self-Efficacy and Efficacy for Self-Regulated Learning, akademisk motivation mättes med Academic Motivation Scale - University Version. Stress mättes med Cohens Perceived Stress Scale och resilience coping mättes med Brief Resilience Coping Scale. Svaren analyserades i statistikprogrammet Jamovi med en korrelationsanalys, Spearman’s rho, samt en multipel linjär regressionsanalys. Därtill utfördes en hierarkisk regressionsanalys för att uppskatta faktorernas värde. Resultatet visade att det finns ett signifikant positivt samband mellan en hög grad av akademisk self-efficacy och studieprestation. Det fanns även ett negativt samband mellan stress samt amotivation gentemot studieprestation. Sammanfattningsvis konstateras genom interaktionseffekten mellan faktorerna akademisk self-efficacy, stress och amotivation att studenter som redovisar en hög akademisk self-efficacy i kombination med låg eller måttlig stress samt låga nivåer av amotivation predicerar bättre studieprestationer. / The purpose of the quantitative questionnaire study, based on 135 university students, was to try to identify factors that can predict academic performance among university students. The hypothesis was that there is a positive relationship between students' academic performance and their academic self-efficacy, academic motivation and resilience coping, and a negative connection between stress and study performance. To measure academic self-efficacy, the instrument Academic Self-Efficacy and Efficacy for Self-Regulated Learning was used, academic motivation was measured with the Academic Motivation Scale - University Version. Stress was measured with the Cohen's Perceived Stress Scale and resilience coping was measured with the Brief Resilience Coping Scale. The responses were analyzed in the statistics program Jamovi with a correlation analysis, Spearman's rho, and a multiple linear regression analysis. In addition, a hierarchical regression analysis was performed to estimate the value of the factors. The results showed that there is a significant positive relationship between a high degree of academic self-efficacy and academic performance. There was also a negative relationship between stress and motivation towards study performance. In summary, the interaction effect between the factors academic self-efficacy, stress and amotivation states that students who report a high academic self-efficacy in combination with low or moderate stress and low levels of amotivation predict better academic performance.

The purpose of this study is to examine what democracy and academic freedom look like in Afghanistan today after the Taliban took power in the summer of 2021. The method section takes up, method and research design, validity, and reliability as well as material and source criticism, such as the importance of being source critical of the collection material as there are secondary sources. The choice of this method is to demonstrate that it is most suitable and relevant based on the purpose of the study and the time frame. The empirical review of the democratic institutions and academic freedom is linked to both Afghanistan and the theoretical part, in the fourth chapter to clearly show its relevance to the field of study. The conclusion that has been drawn is that democracy and academic freedom do not exist in Afghanistan today. This conclusion has been based and linked to the democratic institutions and rights that have been addressed in previous research and the theory part and further applied in Afghanistan on the results part. / Syftet med denna studie är att undersöka hur demokrati och akademisk frihet ser ut i Afghanistan idag efter att talibanerna tog över makten sommaren 2021. Metodavsnittet tar upp metod och forskningsdesign, validitet och reliabilitet samt material och källkritik, såsom vikten av att vara källkritisk mot insamlingsmaterialet då det förekommer sekundärkällor. Valet föll på kvalitativ metod med beskrivande fallstudie då den är mest lämplig och relevant utifrån studiens syfte och tidsram. Den empiriska genomgången av de demokratiska institutionerna och den akademiska friheten är kopplade till både Afghanistan och den teoretiska delen, i fjärde kapitlet för att tydligt visa dess relevans för studieområdet. Slutsatsen som har dragits är att demokrati och akademisk frihet inte existerar i Afghanistan idag. Denna slutsats har baserats och kopplats till de demokratiska institutioner och rättigheter som har tagits upp i tidigare forskning och teoridelen och tillämpats vidare i Afghanistan på resultatdelen.

Implementering av AI ökar i snabb takt i dagens samhälle, och många organisationer kan bli tvungna att anpassa anställda, men även framtida anställda (studenter) till denna utveckling för att bibehålla konkurrenskraft och effektivitet inom sin verksamhet. Denna studie syftar till att undersöka hur acceptansen till användningen av AI på framtida arbetsplatser uttrycker sig bland studenter, samt hur akademisk erfarenhet fungerar som en modererande faktor i relationen. En kvalitativ studie genomfördes bestående av intervjuer med åtta ekonomi- respektive teknologistudenter. Med hjälp av en egenkonstruerad analysmodell undersöktes sedan acceptansen av AI bland dessa studenter med grund i deras attityder. Studien visade att acceptansen av AI uttrycks som någorlunda högre för teknologistudenter än ekonomistudenter. Dessutom togs två reviderade modeller fram. Dessa belyser vilka förväntningsfaktorer som är betydelsefulla för acceptansen av AI hos dessa studenter. Denna kunskap kan vara värdefull för hur organisationer bör utforma proaktiva åtgärder med syfte att maximera acceptansen till användningen av AI bland anställda med olika akademisk erfarenhet.

The aim of this study is to examine the description of experiences in the field of employment for people with disabilities who hold academic qualifications. The collection of empirical data has been prepared through semi-structured qualitative interviews conducted with five people working in the same industry with various occupational categories.  The report is based on Pierre Bourdieu's theory of capital, field and habitus. According to the study, the majority of those interviewed said that a well-established professional network can be a decisive factor in the search for work and equally important an academic qualification can open up the door to more opportunities in the labor market. Furthermore, a considerable proportion of the interviewees also outlined that due to their disability they do not have the ability to perform all type of work, such as a physical demanding job and they therefore said that to hold an academic qualification facilitates by the fact that the public sector often is less physically demanding. Moreover, the result outlines that the interviewees habitus is very much characterized by the right to be like "everyone else". Social capital also play a significant part in the decision  making regarding higher academic qualifications. / Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse för hur personer i åldern 30-40 år med funktionsnedsättning och akademisk utbildning beskriver sina erfarenheter av arbetsmarknaden. Den insamlade empirin har framtagits genom semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som arbetar inom samma bransch inom olika yrkeskategorier. Den teori som studien utgått ifrån har varit Pierre Bourdieus teori om kapital, fält och habitus. Studiens resultat visar att den studerade gruppen beskrivit att ett stort kontaktnät kan vara en avgörande faktor vid arbetssökandet samt att en akademisk utbildning öppnar upp fler möjligheter på arbetsmarknaden. Flertalet av intervjupersonerna har beskrivit att deras funktionsnedsättning medför att de inte har möjlighet att utföra alla typer av arbeten som till exempel ett fysiskt arbete. En akademisk utbildning underlättar då genom att tjänstemannayrken ofta är mindre fysiska. Vidare visade resultatet att intervjupersonerna habitus präglas mycket av rätten att vara som "alla andra". Det sociala kapitalet spelar även en viktig roll för valet av vidareutbildning då studien visat att samtliga intervjupersoner har minst en förälder med en akademisk bakgrund.

Department of Education, University of Stockholm. Second year research project, autumn term 2009. The transformation of Swedish officer´s training into an academic professional education – a study of professional identity in alteration. The study is a part of the Research Project; Discussion for collaboration - from vocational training to academic professional education. By Michael Larm The purpose of this study is to analyse in what way the process of transforming Swedish officer´s training into an academic professional education are perceived in terms of professional identity, alteration and synergies. The theoretical framework is based on social constructivism from the perspective symbolic interactionism focusing on notions such as heteroglossin, dialogicality, alterity and selfidentity. The data derives from a qualitative research and the collection of data was made by inviting students and teachers from the Swedish National Defence Collage to Focus group discussions. The discussions are audio-recorded and transcribed in its entirety as close to the oral language as possible. The data is analysed with regard to heteroglossin, dialogicality, alterity and selfidentity, and with regard to professional identity, alteration and synergies based on the transformation mentioned above. The results from the Focus group discussions shows that the participants conception of the process of transforming Swedish officer’s training into an academic professional education and of the term professional identity is closely related to their own field of practice. / Syftet med studien är att undersöka lärares och studerandes uppfattningar om officersutbild-ningens akademisering vid Försvarshögskolan, dess synergieffekter och påverkan på en yrkes-identitet i förändring. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv enligt Bakhtin, Giddens och Wertsch där språket, samtalet, står i fokus för identiten. Studien tar också stöd i ett socialpsykologiskt perspektiv utgående från symbolisk interaktionism utvecklat av Mezirow där fokus ligger på att individen i samspelet med den sociala omgivningen utvecklar sin identitet. Data inhämtas från kvalitativ forskning i form av fokusgruppsamtal med studerande och lärare vid FHS. Samtalen dokumenteras genom ljudinspelning och transkriberas i sin helhet. Insamlade data analyseras med de teoretiska begreppen: Heteroglossin, Dialogicitet, Alteritet och Självidentitet kopplat till identitet, förändring och synergieffekter. Studien visar att deltagarnas uppfattning om den förändringsprocess som akademiseringen för med sig och av begreppet identitet är nära relaterad till aktörens bakgrund och roll i akademin. / Samtal för samverkan - från yrkesspecifik till akademisk professionsinriktad utbildning

Detta arbete utgår ifrån den diskussion som förts i det svenska samhället vad gäller förskollärarnas ansvar som synliggjorts i den reviderade läroplanen samt införandet av lärarlegitimation. Arbetet syftar på att förstå, genom kvalitativa intervjuer, vad fyra verksamma pedagoger inom förskolan har för tankar omkring arbetets huvudfrågor: Samarbete, ledarskap och ansvar, erfarenhet och praktisk kunskap samt teoretisk kunskap. Vidare finns viss historik omkring förskolan och förskollärarens bakgrund. Målet med denna undersökning är att lyfta upp frågan om samverkan mellan praktisk kunskap och teoretisk kunskap och diskutera samarbetet mellan yrkesgrupperna samt stärka betydelsen av att inneha båda dessa kunskaper. I resultatdelen ämnas de fyra intervjuade pedagogernas åsikter framföras och sedan diskuteras i förhållande till begreppen och tidigare forskning. Samtliga pedagoger är och har varit aktiva i förskolan under minst fem år. Genom studien har resultatet pekat allt tydligare på att de två förskollärarna och de två barnskötarna har olika syn på de olika arbetsrollerna. Sammanfattningsvis menar jag att förskollärarna verkar tycka att ansvar och ledarskap till viss del är deras uppgifter men att arbetslaget, innefattande både förskollärare och barnskötare, bör samarbeta och man kan ana att de inte vill ta hela ansvaret själva. Barnskötarna, å andra sidan, eftersöker mer ledarskap av förskollärarna och vill att de tar det ansvar som de har utbildning och får lön för. De två barnskötarna är inte lika strikta i sin linje vad gäller rollfördelningen, den ena barnskötaren uttrycker att många pedagoger på förskolan gör ett bra arbete oavsett teoretisk kunskap. Som resultat vill jag lyfta fram att det alltså är de som saknar akademisk utbildning som lyfter fram att det är den teoretiska kunskapen är avgörande för ansvarsbiten. Detta trots att samtliga fyra pedagoger menar att den praktiska kunskapen är viktig. Slutligen innefattar arbetet förslag på vidare studier inom ämnet: då särskilt, varför tycker förskollärarna och barnskötarna i denna undersökning så olika beroende av egen utbildningsgrad? / This study departs from the discussion in Swedish society concerning preschool teachers’ responsibilities as visualized in the revised curriculum and the introduction of teacher license registration.The study is aimed at understanding, through qualitative interviews, what four active pedagogues involved in pre-school feels about the changes, which are this study’s main issues: the concept of cooperation, leadership and responsibility, experience and practical knowledge and theoretical knowledge. Further, there is some history about kindergarten and preschool teachers’ background. The purpose of this study is to highlight the issue of interaction between practical knowledge and theoretical knowledge as well as the cooperation of the people involved in preschool.The results section is dealing with the four pedagogues, who are and have been active in pre-school for at least five years, to be presented and then discussed in relation to the concepts and previous research. The study results have indicated more clearly that the two preschool teachers and the two childminders have different views on the differing roles. In sum I believe that preschool teachers find that responsibility and leadership in some way lies on their shoulders, but they’re pointing more to the team, including both preschool teachers and childcare workers, for cooperation. You can sense that they do not want to take full responsibility themselves. Childcare workers are on the other hand looking for more leadership from the preschool teachers and expect that they should take the responsibility they have been educated and are paid for. The two childcare workers are not as strict in the terms of roles. One of them expresses that many teachers in the preschool are doing a good job regardless of theoretical knowledge. As a result, I would highlight that it is the pedagogues without theoretical knowledge that emphasizes that theoretical knowledge is crucial for the responsibility part, despite the fact that all four teachers believe that practical knowledge is important. Finally, this study includes suggestions for further studies in the subject: on particular, why do preschool teachers and childcare workers in this study feel so different depending on their own level of education?

Many students who come to universities and colleges find it difficult to acquire a well-functioning academic language, especially in writing. This is confirmed in several studies (Ahlm m.fl. 2009, Ask, 2005, 2007, Hoel 2010). One measure that is called for is concerted activities, which help to socialize students into the academy. The aim of this essay is to use the students’ experiences to elucidate and analyse the conditions for peer response in process-oriented writing in higher education, the difficulties it entails, and its consequences for teach-ing and learning. The students’ experiences of and attitudes to peer response in relation to academic literacy are studied and analysed critically in a course on the use of academic lan-guage. The empirical section presents the implementation and results of the selected methods – a questionnaire and interview with 30 and 5 students respectively on a professional educa-tion programme during their first year of study. The result shows a close correspondence be-tween the students’ experiences of peer response linked to their experiences of their develop-ment of academic writing, but also between their experiences of peer response and attitudes to and experiences of their knowledge of academic writing. The study also demonstrates the students’ experiences of success factors and pitfalls of peer response. The success factors concern metalanguage, working with a clear structure, reading and discussion of texts, and the need for an open, secure climate. The students’ experiences of the pitfalls of peer response concern, on the one hand, socio-emotional and psychological aspects in relation to the other students, for example the difficulty of balancing the response, and especially of daring to crit-icize a text sharply. On the other hand, it concerns the fear of not being good enough because of inadequate knowledge of academic language and academic text.

Synen på vad som utgör akademisk skrivkompetens varierar över tid och i olika kulturer. Förmågan att strukturera texter på ett logiskt och begripligt sätt kan dock ses som en universell vetenskaplig kompetens oavsett skrivmiljö, liksom förmågan att värdera kunskap och ta ställning i relation till olika källor. Denna studies syfte är att undersöka och kategorisera förekomsten av markörer för textuell organisation och ställnings­tagande i en grupp gymnasieelevers utredande texter samt att undersöka sambandet mellan bruket av dessa markörer och texternas betyg. Studiens korpus består av 18 utredande elevtexter, jämnt fördelade mellan betygen A, C och E. Texterna har analyserats genom kvalitativ närläsning med en analysmodell avsedd att fånga uttryck för textuell organisation och ställningstagande. Resultatet visar att elevernas bruk av organisations- och ställningstagandemarkörer varierar, men att det finns mönster i användandet som har kopplingar till texternas betyg. A-texterna utmärker sig genom en större variation av organisations- och ställningstagandeuttryck än texterna med lägre betyg. Markörer för textuell organisation och ställningstagande används i A- och C-texterna främst för att belysa och jämföra olika perspektiv, medan E-skribenterna i högre grad använder samma markörer för att förklara och ge uttryck för personliga åsikter om ämnet. I materialet som helhet finns få exempel på källkritiska värderingar. En slutsats av resultatet är att eleverna befinner sig olika långt ifrån de normer som kännetecknar akademiskt skrivande. Framförallt E-texterna innehåller drag som inte är funktionella i vetenskapliga sammanhang. Detta väcker frågor om hur undervisningen om akademiskt skrivande bör utformas för att möta elevernas utvecklingsbehov – på såväl språklig som innehållsmässig nivå. / The idea of what constitutes academic writing competence varies through time and in different cultures. However, the ability to structure texts in a logical and comprehensible way can be seen as a universal scholarly competence regardless of writing context, like the ability to appraise knowledge and take a stance concerning different sources. The aim of this study is to investigate and categorize the occurrence of textual organizational markers and stance markers in explanatory texts written by a group of high school students, and to investigate the relation between the use of these markers and the grading of the texts. The corpus of the study consists of 18 explanatory student texts, equally divided between grades A, C and E. The texts have been analyzed through qualitative close reading using an analytical model designed to capture organizational markers and stance markers. The result shows that the students’ usage of these markers varies, but that patterns of usage connected to the grades of the texts can be identified. The A-texts excel through a larger variation of organizational markers and stance markers than the texts given lower grades. In the A- and C-texts organizational markers and stance markers are used primarily to illustrate and compare different perspectives, while in the E-texts the students use the same markers to explain and express personal opinions on the subject. The material as a whole contains very few examples of critical evaluation of sources. A conclusion of the result is that the students are at different distances from the norms that distinguish academic writing. Especially the E-texts contain many features that are not functional in academic contexts. This raises questions about how the teaching of academic writing should be designed to suit the students’ needs for writing development – on the level of language as well as content.

Vi har i denna kunskapsöversikt sammanställt och analyserat ett tiotal vetenskapliga studier för att försöka kartlägga ett eventuellt samband mellan ungdomars litteracitet och TV-tittande samt datorspelande. Dessa aktiviteter har blivit vanligare de senaste åren medan läxläsning och läsning av skönlitteratur har blivit mer ovanligt. Att många ungdomar prioriterar på detta vis kan vara värdefullt för lärare att reflektera över, eftersom elevers intressen och identiteter bör inkluderas i undervisning. Datorspelande och TV-tittande visade sig ha liten direkt inverkan på ungdomars litteracitet överlag; de kunskaper som forskarna kunde se påverkas är ordförråd, ordförståelse och läsförståelse. Andra faktorer visade sig emellertid påverka mer, till exempel datorspelens och TV-programmens innehåll samt konsumentens socioekonomiska status och kön. Resultatet indikerar att barns och ungas fritid måste sammanlänkas med skolans praktiker och innehåll för att lärande ska möjliggöras. Lärare behöver skapa meningsfulla sammanhang och konversationer som relaterar till ungdomars intressen och identiteter.

The present study examines ChatGPT-3's ability to generate code solutions for introductory programming courses in computer science and the potential implications for academic integrity. An experiment was conducted where ChatGPT was tested on programming problems from Kattis, an automatic software grading tool for computer programs, used in higher education. The results showed that ChatGPT independently could solve 19 out of 127 programming tasks assessed by Kattis. The study’s results also show that ChatGPT could generate accurate code solutions for simple problems on Kattis but encounters difficulties with more complex programming tasks. A qualitative follow up investigation was also carried out. To provide comments on methodology and discuss cheating in higher education concerning programming courses the two teachers were interviewed. The Kattis system is considered to have useful features for preventing cheating, such as hidden test cases, but it also has limitations in detecting AI-generated code. The report concludes by discussing the implications for various stakeholders, including teachers, students, and researchers. / Studien undersöker ChatGPT-3:s förmåga att generera kodlösningar för grundläggande programmeringskurser inom datavetenskap och de potentiella konsekvenserna för akademisk integritet. Ett experiment utfördes där ChatGPT testades med programmeringsproblem från Kattis, ett automatiskt rättningsverktyg för datorprogram som används inom högre utbildning. Resultaten visade att ChatGPT självständigt löste 19 av 127 programmeringsuppgifter som bedömdes av Kattis. Studien konstaterar att ChatGPT kan generera korrekta kodlösningar för problem med låg svårighetsgrad enligt Kattis, men stöter på svårigheter med mer komplexa programmeringsuppgifter. En kvalitativ uppföljningsundersökning genomfördes även där två lärare från KTH intervjuades för att ge sina kommentarer om metodvalet och diskutera fusket inom högre utbildning när det gäller programmeringskurser. Kattis-systemet anses ha användbara funktioner för att förhindra fusk, såsom dolda testfall, men har också begränsningar när det gäller att upptäcka AI-genererad kod. Rapporten avslutas med att diskutera implikationerna för olika intressenter, inklusive lärare, studenter och forskare.