Synen på vad som utgör akademisk skrivkompetens varierar över tid och i olika kulturer. Förmågan att strukturera texter på ett logiskt och begripligt sätt kan dock ses som en universell vetenskaplig kompetens oavsett skrivmiljö, liksom förmågan att värdera kunskap och ta ställning i relation till olika källor. Denna studies syfte är att undersöka och kategorisera förekomsten av markörer för textuell organisation och ställnings­tagande i en grupp gymnasieelevers utredande texter samt att undersöka sambandet mellan bruket av dessa markörer och texternas betyg. Studiens korpus består av 18 utredande elevtexter, jämnt fördelade mellan betygen A, C och E. Texterna har analyserats genom kvalitativ närläsning med en analysmodell avsedd att fånga uttryck för textuell organisation och ställningstagande. Resultatet visar att elevernas bruk av organisations- och ställningstagandemarkörer varierar, men att det finns mönster i användandet som har kopplingar till texternas betyg. A-texterna utmärker sig genom en större variation av organisations- och ställningstagandeuttryck än texterna med lägre betyg. Markörer för textuell organisation och ställningstagande används i A- och C-texterna främst för att belysa och jämföra olika perspektiv, medan E-skribenterna i högre grad använder samma markörer för att förklara och ge uttryck för personliga åsikter om ämnet. I materialet som helhet finns få exempel på källkritiska värderingar. En slutsats av resultatet är att eleverna befinner sig olika långt ifrån de normer som kännetecknar akademiskt skrivande. Framförallt E-texterna innehåller drag som inte är funktionella i vetenskapliga sammanhang. Detta väcker frågor om hur undervisningen om akademiskt skrivande bör utformas för att möta elevernas utvecklingsbehov – på såväl språklig som innehållsmässig nivå. / The idea of what constitutes academic writing competence varies through time and in different cultures. However, the ability to structure texts in a logical and comprehensible way can be seen as a universal scholarly competence regardless of writing context, like the ability to appraise knowledge and take a stance concerning different sources. The aim of this study is to investigate and categorize the occurrence of textual organizational markers and stance markers in explanatory texts written by a group of high school students, and to investigate the relation between the use of these markers and the grading of the texts. The corpus of the study consists of 18 explanatory student texts, equally divided between grades A, C and E. The texts have been analyzed through qualitative close reading using an analytical model designed to capture organizational markers and stance markers. The result shows that the students’ usage of these markers varies, but that patterns of usage connected to the grades of the texts can be identified. The A-texts excel through a larger variation of organizational markers and stance markers than the texts given lower grades. In the A- and C-texts organizational markers and stance markers are used primarily to illustrate and compare different perspectives, while in the E-texts the students use the same markers to explain and express personal opinions on the subject. The material as a whole contains very few examples of critical evaluation of sources. A conclusion of the result is that the students are at different distances from the norms that distinguish academic writing. Especially the E-texts contain many features that are not functional in academic contexts. This raises questions about how the teaching of academic writing should be designed to suit the students’ needs for writing development – on the level of language as well as content.