<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka och analysera lärares uppfattning av responsgrupper i skrivundervisningen i svenskämnet på gymnasiet. Metoden för undersökningen är kvalitativ och består av intervjuer. Resultatet visar att alla lärare har haft kontakt med arbetssättet i sin utbildning. Uppfattningarna av responsgrupper skiljer sig emellertid åt mellan lärare. Det framgår att responsgrupper är ett etablerat arbetssätt för hälften av lärarna i studien. Dessa lärare framhåller responsgrupper som ett övervägande positivt arbetssätt. De lärare i studien som inte arbetar med responsgrupper framhåller tidsbrist, stress över att hinna med den lokala kursplanen, samt motstånd från eleverna som anledningar att inte arbeta med responsgrupper. Samtliga lärare i studien menar att responsgrupper är tidskrävande. Viktiga slutsatser av studien är att arbetet med responsgrupper inte motsätter sig en strukturerad skrivundervisning, att det kräver utbildning och engagemang hos läraren, samt att det är ett - för såväl lärare som elever – krävande arbetssätt.</p>

Syftet med det här arbetet är att undersöka och analysera lärares uppfattning av responsgrupper i skrivundervisningen i svenskämnet på gymnasiet. Metoden för undersökningen är kvalitativ och består av intervjuer. Resultatet visar att alla lärare har haft kontakt med arbetssättet i sin utbildning. Uppfattningarna av responsgrupper skiljer sig emellertid åt mellan lärare. Det framgår att responsgrupper är ett etablerat arbetssätt för hälften av lärarna i studien. Dessa lärare framhåller responsgrupper som ett övervägande positivt arbetssätt. De lärare i studien som inte arbetar med responsgrupper framhåller tidsbrist, stress över att hinna med den lokala kursplanen, samt motstånd från eleverna som anledningar att inte arbeta med responsgrupper. Samtliga lärare i studien menar att responsgrupper är tidskrävande. Viktiga slutsatser av studien är att arbetet med responsgrupper inte motsätter sig en strukturerad skrivundervisning, att det kräver utbildning och engagemang hos läraren, samt att det är ett - för såväl lärare som elever – krävande arbetssätt.

<p>Att elever lär med hjälp av dem som kommit längre i utvecklingen än dem själva finns det omfattande forskning om  och även att responsarbete mllan elever borde ge ett positivt resultat i elevers skrivande. I den litteratur vi läst på Lärarprogrammet märker man att lärare, lärarutbildare oc forskare ställer sig positiva till responsarbete som en del i elevernas skrivprocess och utveckling.</p><p>Jag vill med denna undersökning ta reda på vad eleverna själva anser om att använda sig av responsarbete som en del av skrivprocessen genom att använda mig av elevenkäter där eleverna får motivera sina svar.  Genom att intevjua två lärare har jag också försökt ta reda på om deras tankar överensstämmer med elevernas. Att använda metodtriangulering i denna undersökning ger mig djupare svar än att endast ha enkäter.</p><p>Undersökningen visar at de allra flesta elever i år 1 och i år 3, både i studieförberedande och i yrkesförberedande gymnasieprogram, har en positiv inställning till responsarbete. I svaren till både elevenkäten och lärarintervjuerna framkommer även att elever och lärare har liknande motiveringar till sina positiva attityder. I elevsvaren finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Flickor tycker bättre om att ge respons medan pojkarna hellre tar emot respons än ger den.</p>

Att elever lär med hjälp av dem som kommit längre i utvecklingen än dem själva finns det omfattande forskning om  och även att responsarbete mllan elever borde ge ett positivt resultat i elevers skrivande. I den litteratur vi läst på Lärarprogrammet märker man att lärare, lärarutbildare oc forskare ställer sig positiva till responsarbete som en del i elevernas skrivprocess och utveckling. Jag vill med denna undersökning ta reda på vad eleverna själva anser om att använda sig av responsarbete som en del av skrivprocessen genom att använda mig av elevenkäter där eleverna får motivera sina svar.  Genom att intevjua två lärare har jag också försökt ta reda på om deras tankar överensstämmer med elevernas. Att använda metodtriangulering i denna undersökning ger mig djupare svar än att endast ha enkäter. Undersökningen visar at de allra flesta elever i år 1 och i år 3, både i studieförberedande och i yrkesförberedande gymnasieprogram, har en positiv inställning till responsarbete. I svaren till både elevenkäten och lärarintervjuerna framkommer även att elever och lärare har liknande motiveringar till sina positiva attityder. I elevsvaren finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Flickor tycker bättre om att ge respons medan pojkarna hellre tar emot respons än ger den.

The aim of this study is to investigate the meaning-making expressed by pupils in upper primary school when they work with peer response while writing an explanatory and comparative text. The questions answered through the study concern, firstly, what pupils aim their written response at when they read texts, and secondly, what experiences the pupils highlight in the work of giving and receiving peer response. The theoretical foundation on which the study rests is dialogism (Bakhtin 1952–1953/1997). The pupils’ response work is considered in terms of the significance of dialogue for learning, in which language functions as a mediating tool (Säljö 2000). In the texts analysed in the study, there is an interaction between writer and reader, and there is a dialogue that can be related to earlier texts and the conventions developed there (Ajagán-Lester, Ledin et al. 2003, Evensen 1999). The empirical material for the study comes from a class with 23 pupils in grade 5. The material consists of pupils’ written response to classmates’ texts, pupils’ written reflections and six interviews with pupils about working with peer response. The result shows that the pupils are aware that they are writing for readers and that they must therefore think about how the reader is supposed to understand the text. The response is geared above all to the purpose and readers of the text and to how the content is organized. In cases where spelling and punctuation become an obstacle to an understanding of the text, there is also response about that. Pupils appear to be able to utilize their knowledge of text to give a response to classmates’ texts and to their own texts. The pupils also say that they will retain what they have learned in this writing project in future situations when they have to write texts. The double dialogue stands out as central. Interaction is important and the conventions are used to achieve what the pupils’ appear to have in focus: the reader’s understanding of the text. Through contexts where pupils meet in dialogue about text, meaning is created. In this study pupils in upper primary school state that response work and the resulting transactions lead to a knowledge of how to write texts, and through this meaning is created.

Many students who come to universities and colleges find it difficult to acquire a well-functioning academic language, especially in writing. This is confirmed in several studies (Ahlm m.fl. 2009, Ask, 2005, 2007, Hoel 2010). One measure that is called for is concerted activities, which help to socialize students into the academy. The aim of this essay is to use the students’ experiences to elucidate and analyse the conditions for peer response in process-oriented writing in higher education, the difficulties it entails, and its consequences for teach-ing and learning. The students’ experiences of and attitudes to peer response in relation to academic literacy are studied and analysed critically in a course on the use of academic lan-guage. The empirical section presents the implementation and results of the selected methods – a questionnaire and interview with 30 and 5 students respectively on a professional educa-tion programme during their first year of study. The result shows a close correspondence be-tween the students’ experiences of peer response linked to their experiences of their develop-ment of academic writing, but also between their experiences of peer response and attitudes to and experiences of their knowledge of academic writing. The study also demonstrates the students’ experiences of success factors and pitfalls of peer response. The success factors concern metalanguage, working with a clear structure, reading and discussion of texts, and the need for an open, secure climate. The students’ experiences of the pitfalls of peer response concern, on the one hand, socio-emotional and psychological aspects in relation to the other students, for example the difficulty of balancing the response, and especially of daring to crit-icize a text sharply. On the other hand, it concerns the fear of not being good enough because of inadequate knowledge of academic language and academic text.