Global ETD Search

81	"Den önskvärda förskolan" : En kvalitativ studie om vårdnadshavares förväntningar på förskolans verksamhet för barns utveckling / "The desirable preschool" : A qualitative study of guardians' expectations of preschool function for children's development Rosenlund, Emelie, Bergström Gröndin, Louise January 2021 (has links) Syftet med studien är att bidra med kunskap om vårdnadshavarnas perspektiv på förskolans roll för barns möjligheter till utveckling. Utifrån syftet är det två forskningsfrågor som är centrala i studien: Vilka värden framkommer i vårdnadshavarnas uttryckta förväntningar om vad förskolan ska bidra till i barns utveckling? Samt vilka förväntningar har vårdnadshavarna på hur förskolan ska bidra till barns utveckling? Som övergripande teoretiskt perspektiv används socialkonstruktionismen. Studiens resultat har analyserats med hjälp av en modifierad modell som utgår från Anette Emilsons modell ”Kommunicerande värden” samt tidigare forskning. I studien används en kvalitativ metod där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 13 vårdnadshavare som har minst ett barn på förskolan. Resultatet visar olika förväntningar om vad förskolan förväntas bidra till att barn utvecklar med fokus på omsorgsetiska, demokratiska, disciplinerande och kunskapande värden. Resultatet lyfter även fram hur förskolan förväntas bidra till att barns utveckling sker utifrån vårdnadshavarnas perspektiv där vårdnadshavarna förväntar sig en individanpassad verksamhet. / The purpose of this study is to contribute knowledge about the guardians' perspective on the preschool's role for children's opportunities for development. Based on the purpose, there are two research questions that are central to the study: What values emerge in the guardians' expressed expectations about what the preschool should contribute to in children's development? And what expectations do the guardians have of how the preschool should contribute to children's development? Social constructionism is used as an overall theoretical perspective. The results of the study has been analyzed using a modified model based on Anette Emilson's model "Communicating values" and previous research. The study uses a qualitative method where data was collected through semi-structured interviews with 13 guardians who has at least one child in preschool. The results show different expectations about what preschool is expected to contribute to in children's developing with a focus on caring ethical, democratic, disciplining and knowledgeable values. The results also highlight how preschool is expected to contribute to children's development taking place from the guardians' perspective, where the guardians expect an individualized operation. Child development Guardian's expectations Preschool Democratic values Disciplining values Knowledge values Care ethical values Preschool assignments Social development Identity development Academic development Barns utveckling Vårdnadshavares förväntningar Förskola Demokratiska värden Disciplinerande värden Kunskapande värden Omsorgsetiska värden Förskolans uppdrag Social utveckling Identitetsutveckling Akademisk utveckling Social Sciences Samhällsvetenskap
82	Ålder och samhällsperspektiv : en betraktelse över det livslånga lärandet i den akademiska miljön för 55-plussare / Age and society : a reflection upon Life long learning in the academic world concerning 55-plus-aged university graduates Wertvreter, Eva-Maria January 2024 (has links) Att det finns problem i sammanhanget med livslångt lärande för mogna studenter på universitets-nivå utomlands finns dokumenterat i många tidigare studier där mogna studenter utsätts för marginalisering och försummelse m.m. Man kan i sammanhanget exempelvis tala om vardaglig ålderism eller strukturerad ålderism eller inbyggd ålderism eller institutionell ålderism. Syftet med den här studien är att undersöka hur student-guppen 55 år och äldre (55+) på universitet/högskola i Sverige uppfattar sin egen ålder i relation till ålderism, Sociokulturellt lärande, Andragogik och livslångt lärande. Metodansatsen Hermeneutik och en 7-stegsmodell från Fenomenografi är den metodansats som använts och som teorianvänds Sociokulturell teori och Andragogik samt tidigare forskning. Fem universitets-studeranden 55+ har intervjuats i individuella face-to-face-intervjuer. Informanterna uppger först att de inte explicit uppfattat någon ålderism i sammanhanget med sina studier men implicit framkommer att det kan finnas en känsla av ålderism som man inte riktigt kan ta på utan som mer är en känsla. De pratar exempelvis om en grupp i sammanhanget som de kallar för 25-åringarna och som de relaterar till (men inte vice versa). Vissa använder stereotyper såsom”äldre”, ”gammal gubbe”, ”gammal som gatan” etc när de talar om sig själva. Detta kan leda till att man själv implicit pekar ut sin egen ålder i studiesammanhanget när man interagerar med med studenter och lärare vilket blir en kategorisering som kan ligga till grund för ojämlikhet. Man kan här använda sig av exempelvis ”kritisk språkmedvetenhet” för att mota ”Olle i grind”. Den akademiska miljön är en speciell miljö som det gäller att förstå sig på både för studenter och för lärare när det exempelvis gäller inkludering. Själva utlärningstekniken har förändrats till det bättre över tid och 55-plussarna använder sig av nya strategier i sin in-lärnings-teknik. De pekar också på att klasskillnaderna utjämnas mer bl.a. via att studier på universitet/högskola i Sverige är avgiftsfria. På det stora hela är 55-plussarna mycket positiva till att studera på universitet/högskola som 55+ och rekommenderar andra 55-plussare att också göra det. Det är roligt och intressant och det höjer deras livskvalitet och därmed förstärks deras hälsa. Riksdag och regering uttrycker i offentliga texter att det är önskvärt med ett livslångt lärande i Sverige. Informanterna här anser att de via att studera på universitet/högskola som 55+ bidrar i samhället och därmed stärks också, via den sociala inkluderingen, demokratin i Sverige. Age Ageism the academic world Health quality of life Sociocultural learning Andragogy Democracy Life long learning Inclusion Hermeneutic Fenomenografic Sociocultural theory 55+ Ålder Ålderism Akademisk miljö Hälsa Livskvalitet Sociokulutrellt lärande Andragogik Demokrati Livslångt lärande Inkludering. Hermeneutik Fenomenografi Sociokulturell teori 55+ Educational Sciences Utbildningsvetenskap
83	Working Together : Exploring Relational Tensions in Swedish Academia Fridholm, Tobias January 2010 (has links) This study explores the basic social conditions for high-quality university research, and focuses on research in science and technology in Sweden. Swedish research policy has adopted more of a market perspective on academic research and its role in society. This has meant the promotion of competition between researchers, increased focus on efficiency at universities, and attempts to make academia harmonize more with industry and other actors. How do such policies affect the variety of perspectives within the academic system? How do they affect the positions and identities of individual academics? These issues are discussed through the concept of "relational tensions". Relational tensions refer to social strains arising when interacting actors have different perspectives. Relational tensions can stimulate creativity, but may also cause unproductive conflicts. The discussion is underpinned by interviews with university researchers and a case study of Uppsala BIO-X, a program to commercialize university research in biotechnology. Typical cases of relational tensions are identified. These concern both interpersonal relations and differences between organized science and industry. A notable observation concerns potential frustration of individual academics, as competition and efficiency tends to make their positions and identities more contested. Researchers cope with relational tensions in three identified ways: socialization, seclusion, and lateral authority. Socialization is natural and often necessary, but reduces the variety of perspectives. Seclusion serves to retain variety and independence, but reduces interaction with others. Lateral authority is to formally or informally lend a researcher more authority, which improves the chance of maintaining a variety of perspectives without reducing interaction. The sustained usefulness of academic research arguably depends on its ability to foster and communicate a variety of perspectives. Hence, (i) promoting lateral authority seems fruitful within academia and in relations between academia and industry, and (ii) encouraging competition and efficiency may to some extent be counterproductive. / Research Excellence and Science-Based Industrial Systems Economic geography Relational tensions Academic research Academic entrepreneurship Research commercialization Creativity Creative milieus Innovation Innovation systems Trust Authority Research policy Triple helix Biotechnology Swedish research Universities Expertise Professionalism Professions Research collaboration Collaborations Research funding Ekonomisk geografi Relationella spänningar Akademisk forskning Akademiskt entreprenörskap Forskningskommersialisering Kreativitet Kreativa miljöer Innovation Innovationssystem Tillit Auktoritet Forskningspolitik Trippel helix Bioteknik Svensk forskning Universitet Expertis Professioner Professionalism Samverkan Tredje uppgiften Forskningsfinansiering Human geography, economic geography Kulturgeografi, ekonomisk geografi

Page generated in 0.0524 seconds