Vuxenutbildning ska enligt andragogiken organiseras annorlunda än utbildning för unga människor.Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda på om vår skolas nya modell för undervisning/handledning i engelska grund och engelska A kan åstadkomma ett närmande till andragogiska principer. Jag ville också se hur omställningen till nytt arbetssätt påverkade kursdeltagarna, samt var de skulle lägga tyngdpunkten i en idealisk undervisning/handledning. Metod och material för arbetet utgjordes av litteraturstudier, studiebesök, föreläsning, samt en kvantitativ enkätundersökning i kombination med en strukturerad intervju med de studerande. Resultatet av undersökningen visar att vi tycks ha närmat undervisning/handledning till andragogiska principer. Våra studerande lägger tyngdpunkten på undervisningens pedagogiska upplägg, men efter omstruktureringen syns ett vidgat perspektiv till synpunkter på nya områden som arbetssätt och flexibilitet. Lärarens roll har stärkts och handledningens betydelse ökat. Omstruktureringen innebär ökat ansvar, vilket kräver mer självdisciplin av de studerande. Processen underlättas om gruppen sedan tidigare har bra kontakt med läraren/handledaren.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frågorna gällde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jämförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta ålderns och motivationens betydelse för studierna och om läraren kan påverka motivationen. Resultaten från studien visar att när vuxna återupptar studier efter ett avbrott bör läraren möta personen där han/hon är. Förkunskaper i ämnet, attityder och villkor för när deltagaren kan studera tar läraren reda på genom samtal eller diagnoser. Inledningsvis handlar vuxenundervisning om att stärka den lärandes självförtroende. Undervisning av barn/ungdomar kontra vuxna skiljer sig på så vis att yngre måste socialiseras, fostras medan vuxna behöver mer individanpassad undervisning där tidigare kunskaper är utgångspunkt. Motivationen att studera är högre hos vuxna som oftare, genom arbetslivserfarenheten, vet vilka kunskaper som saknas; de har mål för sina studier. Läraren kan påverka motivationen positivt genom att bedriva en stimulerande och uppmuntrande undervisning.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frågorna gällde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jämförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta ålderns och motivationens betydelse för studierna och om läraren kan påverka motivationen. Resultaten från studien visar att när vuxna återupptar studier efter ett avbrott bör läraren möta personen där han/hon är. Förkunskaper i ämnet, attityder och villkor för när deltagaren kan studera tar läraren reda på genom samtal eller diagnoser. Inledningsvis handlar vuxenundervisning om att stärka den lärandes självförtroende. Undervisning av barn/ungdomar kontra vuxna skiljer sig på så vis att yngre måste socialiseras, fostras medan vuxna behöver mer individanpassad undervisning där tidigare kunskaper är utgångspunkt. Motivationen att studera är högre hos vuxna som oftare, genom arbetslivserfarenheten, vet vilka kunskaper som saknas; de har mål för sina studier. Läraren kan påverka motivationen positivt genom att bedriva en stimulerande och uppmuntrande undervisning.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka uppfattningar enhetschefer inom vård- och omsorgsverksamheter har när det kommer till arbetsplatslärande. Det har också varit att ta reda på hur ett lärandeorienterat ledarskap kommer till uttryck inom dessa verksamheter. Den teoretiska utgångspunkten har varit andragogiken. Totalt har åtta enhetschefer intervjuats i två olika län. Fyra vård- och omsorgschefer i Hallands län och fyra i Jämtlands län. På nationell nivå ställs allt högre krav på omsorgspersonalens kunskaper och kompetens vilket också ökar kravet på ett pedagogiskt ledarskap med kunskaper om arbetsplatslärande för att trygga en god och säker vård och omsorg. Eftersom lärandet på arbetsplatsen avgörs av vilka kunskaper och kompetenser som är önskvärda och nödvändiga inom olika verksamheter ser arbetsplatslärande olika ut på olika arbetsplatser. Inom hemtjänst och särskilt boende, som vi i studien benämner som vård- och omsorgsverksamheter, visade sig omsorgskompetens vara det främsta som arbetsplatslärande syftar till att utveckla inom dessa verksamheter. Enhetscheferna ansåg sig själva ansvara för att främja lärande genom att bidra med rätt medel och förutsättningar från ledning, dessutom ansågs individens egna ansvar också viktigt. För att skapa möjligheter till lärande anordnade enhetschefer till olika aktiviteter, APT och planeringsdagar, för att skapa lär-tillfällen. De arbetade också för att motivera omsorgspersonalen till formell utbildning och skapa en tillåtande miljö på arbetsplatsen där diskussion och kritiskt tänkande främjas vilket är en del av det lärandeorinterade ledarskapet. / <p>Godkänt 2022-06-09.</p>

Höjd pensionsålder och ökad livslängd har medfört att fler personer arbetar allt högre upp i åldrarna. Detta faktum tillsammans med snabbare samhälls- och teknikutveckling, samt en ständig efterfråga på ny kunskap och personlig utveckling, förstärker behovet av ett livslångt lärande. Denna bakgrund ramar in studien vars syfte varit att undersöka den seniora studentens upplevelser och erfarenheter av att vara äldre i en lärsituation där normen och lärandet är utformat efter yngre studerandes situation, behov och inlärning. Metod som använts för insamlandet av data har utgjorts av semistrukturerade intervjuer med sju individer som har erfarenhet av att vara seniora studenter. Ur intervjuerna utkristalliserades teman som sedan analyserats genom Interpretativ Fenomenologisk Analys i relation till tidigare forskning och teorier. Resultat som motivationens betydelse, utbildningsmöjligheter och omgivningens påverkan visade på olika faktorer som fått individen att ta steget in i ett seniort lärande. Gemensamt är att detta steg är stort och visar på en bredd av individuella faktorer som styr, med den gemensamma nämnaren av att ha genomgått ett inre och yttre förändringsarbete. Baserat på tidigare forskning visas att det finns en växande grupp av seniora studenter. För att möta det kommande behovet bör det tas ett helhetsgrepp på hur utbildningsväsendet ska uppnå Europeiska unionens direktiv på det livslånga lärandet i praktiken vilket även gäller äldre studerande med en tidigare högre utbildning.

För att möta en framtid där medelåldern bland Europas befolkning blir allt högre har Europeiska unionen riktat fokus på frågan om hur förvärvsfrekvensen i de högre åldersgrupperna kan höjas. Genom att anta en policy avseende det livslånga lärandet uppmanar EU sina medlemsländer att skapa nya förutsättningar för att förverkliga detta mål. Utifrån detta fokus på möjligheten att studera även i hög ålder har föreliggande studie utgått från seniora studenter i åldern 50+. Studiens syfte har varit att studera behov av och krav på anpassad pedagogik som den yrkes- och livserfarna seniora studenten har för att kunna tillgodogöra sig undervisning vid högskola och universitet. Studiens teoretiska perspektiv har utgått från sociokulturell teori och andragogik. Studien är byggd på vad den seniora studenten som individ upplevt samt hur omgivningen och dess krav ser på seniora studenter som grupp. Insamlandet av data har utgjorts av semistrukturerande intervjuer med sju individer som är 50+ och varit aktivt studerande på svensk högskola eller universitet under vårterminen 2016. Intervjuerna genomfördes utifrån frågeställningar om behov, krav och anpassad pedagogik. Svaren har analyserats utifrån interpretativ fenomenologisk analys, i relation till teorier och tidigare forskning. Studiens resultat visar att den seniora studenten inte ser att det egna lärandet har förändrats över tid men att förutsättningarna har förändrats. Den seniora studenten har behov av att bli bemött som vuxen ansvarstagande individ och att den erfarenhet som följer med ska ses som ett positivt komplement genom att bidra till förening av teori och praktik i lärsituationen. Den seniora studenten har krav på kvalitetssäkrad undervisning och vill lyfta frågan om validering av tidigare erfarenheter samt bidra med sin erfarenhet för en anpassad pedagogik. Studien visar att den seniora studenten vill ha insyn och vara medbestämmande, men att de seniora studenterna i föreliggande studie inte är kravställande varken individuellt eller som grupp.

<p>Sammanfattning</p><p>Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vuxnas upplevelse av att studera, i perspektivet socialisation och identiteters rekonstruktion genom studier. Studiens preciserade syfte var hur individen rekonstrueras genom studier med frågeställningar utifrån centrala temata i den teoretiska ramen: Hur uppstår mötet med det rekonstruerande självet? Hur upplever och vad blir konsekvensen av individens möte med den generaliserade andre? Hur upplever individen mötet med de signifikanta symbolerna och vad innebär detta möte? Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ, öppen riktad intervjuundersökning. Respondenterna bestod av nio kvinnor studerande på Omvårdnadsprogrammet och Barn och fritidsprogrammet, inom den kommunala vuxenutbildningen. Data som framkom vid intervjuerna transkriberades ord för ord och analyserades därefter utifrån en teoriram som grundade sig på Moira von Wright och George Herbert Meads symbolinteraktionistiska perspektiv. I resultatet framkom tre centrala temata, som betydelsefulla för den vuxnas upplevelse av att studera. Dessa var möten – relationer, hinder och lärande. Det som framkom ur det empiriska resultatet som väsentligt, när det gällde upplevelsen av att studera som vuxen, var mötet med andra studerande och lärare. De hinder som beskrevs var tidsbrist och problem med att uttrycka sig, såväl muntligt som skriftligt, detta gällde även de studerande med svenska som första språk. Motiven till att studera som vuxen var en förhoppning om ökade möjligheter att få en fast anställning, en säker inkomst och en upplevelse av ökad gemenskap i samhället. Det som också upplevdes som betydelsefullt var att få de kunskaper som efterfrågades av arbetsgivare, samt att erhålla kunskaper som innebar ökade möjligheter att göra ett bra arbete. I studien framkom även en förhoppning om att genom studier få en ökad insikt och förståelse för hur det svenska samhället fungerade. Flera av respondenterna uttryckte att deras studier fått dem att se med nya ögon på tillvaron och sitt liv. Mitt resultat visade att det rekonstruerande självet uppstod genom lärande i interaktion med individens miljö. Ett samspel som var beroende av tillgängligheten till de signifikanta symbolerna och den generaliserade andre. Möjligheten att del av de signifikanta symbolerna, förmågan att kommunicera, framkom i sin tur som avgörande för mötet med den generaliserade andre och var också den faktor som gav möjlighet till känslan av samhörighet, utveckling och trygghet.</p>

Sammanfattning Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vuxnas upplevelse av att studera, i perspektivet socialisation och identiteters rekonstruktion genom studier. Studiens preciserade syfte var hur individen rekonstrueras genom studier med frågeställningar utifrån centrala temata i den teoretiska ramen: Hur uppstår mötet med det rekonstruerande självet? Hur upplever och vad blir konsekvensen av individens möte med den generaliserade andre? Hur upplever individen mötet med de signifikanta symbolerna och vad innebär detta möte? Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ, öppen riktad intervjuundersökning. Respondenterna bestod av nio kvinnor studerande på Omvårdnadsprogrammet och Barn och fritidsprogrammet, inom den kommunala vuxenutbildningen. Data som framkom vid intervjuerna transkriberades ord för ord och analyserades därefter utifrån en teoriram som grundade sig på Moira von Wright och George Herbert Meads symbolinteraktionistiska perspektiv. I resultatet framkom tre centrala temata, som betydelsefulla för den vuxnas upplevelse av att studera. Dessa var möten – relationer, hinder och lärande. Det som framkom ur det empiriska resultatet som väsentligt, när det gällde upplevelsen av att studera som vuxen, var mötet med andra studerande och lärare. De hinder som beskrevs var tidsbrist och problem med att uttrycka sig, såväl muntligt som skriftligt, detta gällde även de studerande med svenska som första språk. Motiven till att studera som vuxen var en förhoppning om ökade möjligheter att få en fast anställning, en säker inkomst och en upplevelse av ökad gemenskap i samhället. Det som också upplevdes som betydelsefullt var att få de kunskaper som efterfrågades av arbetsgivare, samt att erhålla kunskaper som innebar ökade möjligheter att göra ett bra arbete. I studien framkom även en förhoppning om att genom studier få en ökad insikt och förståelse för hur det svenska samhället fungerade. Flera av respondenterna uttryckte att deras studier fått dem att se med nya ögon på tillvaron och sitt liv. Mitt resultat visade att det rekonstruerande självet uppstod genom lärande i interaktion med individens miljö. Ett samspel som var beroende av tillgängligheten till de signifikanta symbolerna och den generaliserade andre. Möjligheten att del av de signifikanta symbolerna, förmågan att kommunicera, framkom i sin tur som avgörande för mötet med den generaliserade andre och var också den faktor som gav möjlighet till känslan av samhörighet, utveckling och trygghet.

Syftet med studien är att undersöka varför det är så många distansstudenter som avbryter sina distansstudier i matematik. Distansutbildning (DU) är en studieform i stark frammarsch. Nyckelorden för en lyckad DU är bland annat flexibilitet och individanpassning. Medan flexibiliteten framförallt ökar tillgängligheten står individanpassningen som garant för en god lärsituation. Faktorer som i hög grad påverkar DU och genomströmningen är studiemotiv, artefakter och hur det sociala sammanhanget upplevs. Jag har i min undersökning samlat in data med hjälp av kvalitativa intervjuer och dessutom granskat distansupplägget som eleverna på den aktuella skolan haft. Urvalsgruppen består av fem stycken elever i olika åldersgrupper som redan klarat av halva kursen. Även analysen har skett med en kvalitativ ansats. I den aktuella studien kan man se att många av de riskfaktorer som tros ligga bakom många avhopp även föreligger här med det aktuella studieupplägget.

<p>Syftet med studien är att undersöka varför det är så många distansstudenter som avbryter sina distansstudier i matematik. Distansutbildning (DU) är en studieform i stark frammarsch. Nyckelorden för en lyckad DU är bland annat flexibilitet och individanpassning. Medan flexibiliteten framförallt ökar tillgängligheten står individanpassningen som garant för en god lärsituation. Faktorer som i hög grad påverkar DU och genomströmningen är studiemotiv, artefakter och hur det sociala sammanhanget upplevs. Jag har i min undersökning samlat in data med hjälp av kvalitativa intervjuer och dessutom granskat distansupplägget som eleverna på den aktuella skolan haft. Urvalsgruppen består av fem stycken elever i olika åldersgrupper som redan klarat av halva kursen. Även analysen har skett med en kvalitativ ansats. I den aktuella studien kan man se att många av de riskfaktorer som tros ligga bakom många avhopp även föreligger här med det aktuella studieupplägget.</p>