Digitaliseringen är en av de starkaste drivkrafterna som påverkar samhället och den snabba utvecklingen förändrar revisionsbranschen och revisorns sätt att arbeta. Förändringen ställer nya kompetenskrav på revisorn vilket resulterar i ett gap mellan existerande högskoleutbildningar och revisionsbranschen. Digitaliseringens framfart har således lett till en ökad oro kring hur högskoleutbildningar på ett effektivt sätt förbereder studenter för revisorsyrket. Hur förändrade kunskapskrav i revisionsbranschen kommer påverka högskolornas ekonomutbildningar är ur svensk kontext ett relativt outforskat område och uppsatsen bidrar med tidsrelevant forskning till det existerande forskningsgapet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ekonomutbildningar vid svenska högskolor och universitet kan komma att förändras med anledning av digitaliseringens påverkan på revisionsbranschen. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka bakomliggande mekanismer som hindrar ochmöjliggör en förändring för att skapa förståelse för fenomenet. Studien anammar en kvalitativ studie som, baserad på intervjuer med auktoriserade revisorer, respondenter från akademin samt en intervju med redovisningsspecialisten Pernilla Lundqvist, besvarar studiens problemformulering: Hur kan den svenska ekonomutbildningen med inriktning revision komma att förändras för att överensstämma med de nya kunskapskraven i branschen som digitaliseringen medför? Resultatet visar att digitaliseringens påverkan på revisionsbranschen har förändrat kunskapskraven för revisorn och att högskolornas ekonomutbildning inte lever upp till efterfrågade kunskapskrav i branschen. IT-kompetens och analytiska kunskaper inom affärssystem blir nyckelkompetenser för aspirerande revisorer i framtiden. Studien identifierar framstående problemområden som hindrar en nödvändig utveckling av ekonomutbildningens digitala resa; en avsaknad förståelse för professionernas logiker och bakomliggande institutionella mekanismer som skapar tröghetpå högskolorna.

Arbetet är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Syftet är att skapa en bild av vilka kompetenser hos beteendevetare som efterfrågas på arbetsmarknaden, sett ur rekryterares perspektiv. De semistrukturerade intervjuerna har genomförts med fem professionella rekryterare med anställning på rekryterings- och bemanningsfirmor. Styrdokument från det beteendevetenskapliga programmet på Mittuniversitetet och har använts som underlag för definitioner för fältet beteendevetenskap och ämnet pedagogik, samt för att formulera delar av intervjuguiden som berör uppbyggnad av utbildning. Resultatet visar att det råder en osäkerhet kring vad beteendevetare är och vilka kompetenser de har, men även att det finns ett stort behov av beteendevetare på arbetsmarknaden. Vidare säger resultatet att det är avgörande för en beteendevetare att kunna beskriva sina formella kompetenser samt förstå var det finns ett behov för att kunna stärka sin egen anställningsbarhet. Vid en jämförelse av empirin från intervjuerna samt studierna av kursplaner, syns en tydlig koppling mellan utbildning och arbetsmarknad. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med den här studien är att undersöka hur några elever som har läst Sva B och Sva 3 på vuxenutbildningen lyckats i sina studier på högskolenivå och vilka kunskaper och färdigheter de har fått med sig från Sva B/Sva 3 som de har haft användning av i studier på högskola eller universitet. Undersökningen försöker också ta reda på om eleverna önskar att de hade fått träna dessa färdigheter och kunskaper mer i kurserna på gymnasial nivå. Vidare är även syftet att undersöka om högskoleutbildningar och högskolelärare tar hänsyn till att eleverna har svenska som andraspråk. Undersökningen är en kvalitativ studie som gjorts genom semistrukturerade intervjuer med fem elever som har läst Sva B eller Sva 3 på vuxenutbildningen i en mindre, svensk ort mellan åren 2010 och 2018. Resultatet av studien är att dessa fem elever har lyckats ganska bra med sina högskolestudier då flera av dem har fått höga betyg i sina kurser. De flesta av eleverna upplever också att de har fått träna på de färdigheter och kunskaper de har behövt i sina högskolestudier om än i olika hög grad, men alla uttrycker att de gärna hade övat mer. Gällande utbildningarnas hänsynstagande till att eleverna har svenska som andraspråk menar alla informanterna att de har bedömts på samma grunder som de studenter som har svenska som förstaspråk men att en del språkliga brister har förbisetts. Slutsatsen av undersökningen är att Sva B och Sva 3 har förberett de här eleverna för högre studier på ett tillfredställande sätt även om det finns delar som eleverna önskar att de kunde ha blivit ännu bättre förberedda på. Vidare så framkommer att utbildningarna följer de styrdokument de har och bedömer inte elever med svenska som andraspråk på andra sätt än de med svenska som förstaspråk även om viss hänsyn tas till språkliga brister. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Ideologier är något som vi alla påverkas av både direkt och indirekt. Studien syftar till att utforska vilka ideologier som får genomslag inom den högre utbildningssfären, och om det föreligger några ideologiska värdekonflikter i det högre utbildningssystemet. Studien syftar vidare till att söka förståelse för ideologiernas tänkbara effekter på utbildningssystemets utveckling. Hur påverkas utbildningen av olika instansers ideologier och är dessa kompatibla med de som finns djupt befästa inom vissa lärosäten, det vill säga de frusna ideologierna? Under de senaste 30 åren har det skett stora reformeringar av den högre utbildningen i Sverige. Flera av dem till följd av Bolognadeklarationen 1999 och den process som initierades i och med den, vilka enligt många har lett till stora förändringar inom den högre utbildningssfären. I vår analys av utbildningsdokument formulerade på transnationell, nationell och lokal nivå i studien visar att akademisk frihet, autonomi och lärosätenas självständighet är återkommande punkter både i regeringsdokumenten och Bolognadeklarationen samt dess kommunikéer. Såväl tidigare forskning som analysresultatet på lokal nivå visar emellertid att en ökad styrning resulterat i att hämma förutsättningarna för dessa. Utöver dessa har anställningsbarheten fått en framträdande roll för både lärosäten och arbetsmarknad. Gör då detta att vissa ideologier blir mer framträdande medan andra får stå tillbaka? Resultatet visar att den svenska högre utbildningen i tilltagande grad anpassas utifrån en utbildningspolitisk agenda formulerad på EU-nivå. Den högre utbildningen har i högre grad kommit att anpassas och användas för att lösa samtidens samhälleliga utmaningar.

Denna studie undersöker hur kvinnor med utländsk bakgrund upplever möjligheter och svårigheter på vägen till en ledande position, samt hur kvinnor med utländsk bakgrund utövar sitt ledarskap inom välfärden. Studien analyserar kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor på chefsposition i kommunal regi. Intervjupersonerna är födda mellan 1970 - 1980 talet i Europa. Samtliga har genomgått svensk skolgång och har akademisk examen. Resultatet visar på varierande upplevelser av svårigheter och möjligheter de mötts av på vägen, där en framträdande svårighets faktor var bristande socialt kontaktnätverk, och att intervjupersonerna upplevt svårigheter deras utbildning och kompetens inte tillvaratagits som kan ha hämmat deras utveckling och karriärmöjligheter. Intervjupersonernas drivkraft och utbildning tycks ha varit framgångsfaktorer. Det tycks skett en förändring inom ledarskapet där förmåga på tydlig kommunikation och mjuka värden att hantera varierande relationer tycks blivit det nya ledarskapet. / This study examines how women with a foreign background experiences of opportunities and difficulties on the way to a leading position, as well as how women with a foreign background exercise their leadership in welfare. The study analyzes qualitative interviews with eight women in managerial positions under municipal auspices. The interviewees were born between the 1970s and 1980s in Europe. All have completed Swedish schooling and have an academic degree. The results show varying experiences of difficulties and opportunities they encountered along the way, where a prominent difficulty factor was lack of social contact network, and that the interviewees experienced difficulties their education and skills were not utilized that may have hampered their development and career opportunities. The interviewees' drive and education seem to have been success factors. There seems to have been a change in leadership where the ability for clear communication and soft values ​​to handle varying relationships seems to have become the new leadership.

Dagens skola präglas av ett friare arbetssätt med högre krav på individen än tidigare. Dagens undervisning möter inte alla elevers behov i skolan. Andelen elever som omfattas av åtgärdsprogram ökar och skolan lyckas inte sätta in stöd för alla som är i behov av det. Samtidigt ska skolan bland annat ge alla elever samma chanser att lära sig och utvecklas till sin fulla potential. Barn och ungas koncentrationsförmåga kan förbättras med ökad fysisk aktivitet och motorisk träning. Dessutom kan övningar som tränar elevernas uppmärksamhet och koncentration vara till fördel för barn och unga med koncentrationssvårigheter. Utifrån denna bakgrund syftar studien till att undersöka om det finns skillnader beroende på om aktiviteten är låg intensiv jämfört med medel- och högintensiv och om akademiska pauser gör för nytta på kognitiva förmågor hos barn och unga. Om detta är fallet, även undersöka om och vad akademiska pauser gör för nytta på barn och ungas kognitiva förmågor? Studien är en systematisk litteraturstudie, detta för att skapa en bild av den aktuella forskningen inom området. Artiklar har sökts via databaserna: Google Scholar, Eric (EBSCO) och PsycInfo. Flertalet inklusion- och exklusionskriterier har använts för att nå de artiklar som speglat vårt syfte. Resultatet visar på att lågintensiva aktiviteter som yoga och mindfulness är en effektiv metod för att utveckla elevers kognitiva förmågor. Medel- och högintensiva aktiviteter visar likt lågintensiva, positiva effekter gällande kognitiva förmågor. Beroende på typ av aktivitet har olika kognitiva förmågor påverkats och graden av effektivitet har bestämts av aktivitetens varaktighet och karaktär. Slutsatsen av studien är att beroende på elevernas behov i undervisningen bör en variation av aktiviteter väljas. Därav bör läraren använda sig av varierade typer av aktiviteter under en akademisk paus för att alla elever ska kunna utvecklas. Med anledning av den svenska skolans erkända problem är akademiska pauser av yttersta vikt för vår kommande roll som lärare, eftersom dessa kan underlätta undervisningen för alla elever och skapa ett stabilare klassrumsklimat med mer arbetsro.

The student’s independent work, often in the form of a thesis, plays an important role in higher education at Swedish universities. However, since the GDPR came into effect in 2018, some Swedish universities have limited their students’ processing of sensitive personal data, while other universities have not. This thesis studies the reasons behind the regulations, in relation to the principle of academic freedom as well as research ethics and the universities’ mission of providing higher education and research to society. Using these concepts as a theoretic framework, the thesis then analyses how ten Swedish universities position themselves in regards to their students processing personal data, and complements the analysis with two semi-structured interviews with representatives of library and information science educations at two universities. The thesis explores the boundaries and the grey areas between the concepts of education and research, and discusses the possible implications and consequences of applying limitations to what students can and cannot research, for higher education in general and for library and information science in particular. The conclusion is that the question of whether students should be allowed to process personal data is as much a question of democracy as of academy, and that a further, critical discussion is needed within the academic sector.

Bakgrund: Trots att de nya utbildningskraven som togs i bruk 2018 förändrar revisorns väg fram till auktorisation förblir revisorsexamen densamma. Provet ska fortfarande säkerställa att revisorn besitter tillräckligt med kompetens och erfarenhet för att utföra lagstadgad revision. Medan somliga välkomnar en mer öppen och flexibel utbildning för revisorer, är andra kritiska och ifrågasätter utfallet av ett reducerat utbildningskrav.   Hösten 2019 var provets godkännandegrad endast 49 procent, samtidigt som antalet revisorer minskar och branschen snabbt förändras. Syfte: Syftet med studien är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns prestation på revisorsexamen. Metod: Med en deduktiv ansats har hypoteser härletts utifrån befintlig teori och sedan testats empiriskt för att finna eventuella samband. Studien har utgått från två olika dataset och inkluderat sex provtillfällen under perioden 2017–2019. Dataset 1 har utgjorts av sekundärdata från Revisorsinspektionen och dataset 2 av primärdata från en webbenkät.  Resultat: Studiens resultat visar att universitet, betyg, byrå, ålder, provtillfälle samt förstagångsskrivare påverkar prestationen på revisorsexamen. Revisorer som är unga, har studerat vid något av de fem högst rankade universiteten, har höga universitetsbetyg, jobbar inom Big 4 och avlägger revisorsexamen vid vårtillfället samt är förstagångsskrivare har bäst förutsättningar att klara provet. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till litteraturen genom att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar revisorns prestation på revisorsexamen. Studien breddar också kunskapen inom området genom att inkludera variabler som sällan undersöks i sammanhanget, såsom universitetsbetyg och uppehåll. Det praktiska bidraget riktar sig främst till studenter då valet av universitet och revisionsbyrå kan påverka möjligheterna att erhålla auktorisation.

Akademisk stress bland studenter på universitetet har ökat samtidigt som samhällets krav och förväntningar i arbetslivet intensifieras. Ökningen av akademisk stress skapar behovet att införskaffa mer kunskap om vilka studierelaterade faktorer som kan vara bakomliggande och dess innebörd. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer, och dess innebörd, som är bakomliggande till akademisk stress bland lärarstudenter på universitetet. Metoden i studien var en kvalitativ intervjustudie med en tillhörande semistrukturerad intervjuguide där åtta deltagare intervjuades. Därefter utfördes en tematisk innehållsanalys med tillhörande teman och kategorier utefter deltagarnas svar. Resultatet som framkom i studien var att faktorerna otydlighet, osäkerhet, tidsbrist, stöttning, relevans, fritid och motivation är bakomliggande till akademisk stress bland lärarstudenter på universitetet. Slutsatsen av denna studie är att faktorernas innebörd och dess uppkomst visar att det behövs fortsatta undersökningar med olika inriktningar på tre nivåer: organisatorisk nivå, lärarmässig nivå, och studentnivå. / Academic stress among students at the university has increased at the same time as society´s demands and expectations in working life are intensified. The increase in academic stress creates the need to acquire more knowledge about which study-related factors may be underlying and its meaning. The purpose of the study was to investigate which factors, and their meaning, are underlying academic stress among student teachers at the university. The method in the study was a qualitative interview study in which eight participants were interviewed. Subsequently, a thematic content analysis was performed with associated themes and categories according to the participants´answers. The result that emerged in the study was that the factors ambiguity, uncertainty, lack of time, support, relevance, leisure and motivation are underlying the academic stress among teacher students at the university. The conclusion of this study is that the meaning of the factors and their origin show that further research is needed with different orientations at three levels: organizational level, teacher level and student level.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att utforska svenska gymnasieelevers upplevel­ser av vad som engagerar och motiverar dem i studierna, även benämnt akademisk motivation. Syftet undersöktes genom åtta semi­strukturerade intervjuer vilka analyserades utifrån tematisk innehållsanalys. Studiens deltag­are utgjordes av sex unga kvinnor och två unga män som rekryterades från två olika gym­nasie­skolor i Södra Sverige. Deltagarna gick i årskurs tre på gymnasiet och läste olika teoretiskt inriktade program. Analysen resulterade i fem teman, vilka svarade mot föreliggande studies syfte: Gemenskap, Medvind, Leverera, Motgång och Lärarens påverkan. Deltagarna upplevde att en känsla av till­hör­ighet var viktigt för motivationen, där kompis­stöd, familjestöd och lärarstöd bidrog med ökad lust till lärande. Det var därtill essen­tiellt för den akademiska motivationen att det förelåg ett intresse för det studerade ämnet samt att deltagarna upplevde att deras arbetsinsatser lönade sig, främst i form av bra betyg. Resultatet indikerade även att deltagarna upplevde motivation när de enkelt förstod det undervisningen behandlade, samt när de fick tid att bearbeta de nya kun­skap­­erna. Förväntningar från om­givningen och krav på sig själv var förknippade med känslor av press och stress och för­sämrade upplevelsen av deltagarnas akademiska motivation. I resul­tatet framkom även att deltagarna upplevde lärarens engagemang som viktigt för en positiv in­ställ­ning till studierna. Betyg visade sig vara motivationshöjande men i de fall då de inte mot­svar­ade informanternas förväntningar gav det även upphov till stress. Resultatet som framkom i föreliggande studie stödjs sammantaget av tidigare forskning.