Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund såsom exempelvis läkare, ingenjörer, jurister, lärare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fått med sig från sina hemländer. Vi vill således se hur deras situation ser ut på den svenska arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. Därtill vill vi ta reda på informanternas synpunkter på möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesområde. Vi har använt oss utav en kvalitativ metod. Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering på arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie. I teorikapitlet redovisas Stigma- inkludering, och Strategier för kapitalökning.  I vår studie visar resultatet på att våra informanter upplever svårigheter i sin strävan att nå en optimal arbetsposition som är i linje med deras tidigare utbildning från sitt hemland, och där de många gånger får arbeta med lägre kvalificerade yrken än vad de är utbildade till. Hälften av våra informanter är dock på väg att nå sina önskade positioner på arbetsmarknaden, och andra har redan lyckats med detta med hjälp av ett socialt nätverk. Trots detta tyder resultaten på att många upplever att vägen in till en arbetsmarknadsinkludering är svår, oavsett utbildning eller om man gått en yrkesutbildning i Sverige. En möjligen väg, och ett steg till inkludering på arbetsmarknaden, är att tro på sig själv, kämpa och inte ge upp.  Andra faktorer som kan ha betydelse för hur det går för individer med annan etnisk bakgrund på arbetsmarknaden kan givetvis också hänga samman med om det finns ett socialt nätverk kring dessa människor samt vilken efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. Denna grupp av invandrare med akademisk bakgrund har i regel mindre socialt nätverk än övriga i majoritetssamhället. En möjlig förklaring till detta kan vara att det är ett nytt land med en annan kultur vilket kan innebära att de inte har många andra sociala relationer förutom kontakter med myndigheter och statliga institutioner. Detta kan fungera som en maktmekanism som både kan möjliggöra och begränsa utrymmet på arbetsmarknaden för denna grupp. / This study takes a look at immigrants with an academic background in various specializations such as medical, engineering, law, education, auditing and nursing. The purpose of this paper is to examine the experiences of immigrants with university education from their home countries, using the theoretical concepts of inclusion and strategy to assess their employment situation in Sweden. Furthermore, we have sought to explore informants´ views regarding opportunities to succeed or fail with establishing themselves in qualified occupation. We have used a qualitative method. The chosen theories offer perspectives useful for this study with regards to inclusion in the labor market of immigrants with university education. The theory chapter presents stigma-inclusion and strategies for capital increase.    Our study shows that on the path to inclusion in the labor market our informants experience difficulties in striving to reach their desired occupational positions corresponding to their education level acquired in their home country or through vocational training in Sweden. A step towards inclusion on the labor market is taken by “believing in yourself, struggling and not giving up”.  Also demand on the labor market is of importance, especially for the immigrant group struggling with achieving employment. Half of our informants are about to reach their desired positions in the labor market, while others already have achieved this by utilizing social networks. This strategy may be different from the rest of the population as a more limited social network for this group of immigrants. One possible explanation for this may be that there is a new country with a different culture which may mean that they do not have many other social relations besides contacts with authorities and government institutions. This can act as a power mechanism that can both enable and constrain the labor market for this group.

Arbetet är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Syftet är att skapa en bild av vilka kompetenser hos beteendevetare som efterfrågas på arbetsmarknaden, sett ur rekryterares perspektiv. De semistrukturerade intervjuerna har genomförts med fem professionella rekryterare med anställning på rekryterings- och bemanningsfirmor. Styrdokument från det beteendevetenskapliga programmet på Mittuniversitetet och har använts som underlag för definitioner för fältet beteendevetenskap och ämnet pedagogik, samt för att formulera delar av intervjuguiden som berör uppbyggnad av utbildning. Resultatet visar att det råder en osäkerhet kring vad beteendevetare är och vilka kompetenser de har, men även att det finns ett stort behov av beteendevetare på arbetsmarknaden. Vidare säger resultatet att det är avgörande för en beteendevetare att kunna beskriva sina formella kompetenser samt förstå var det finns ett behov för att kunna stärka sin egen anställningsbarhet. Vid en jämförelse av empirin från intervjuerna samt studierna av kursplaner, syns en tydlig koppling mellan utbildning och arbetsmarknad. / <p>2020-06-08</p>