Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Diss. Åbo : Åbo Akademi, 2005.

Ideologier är något som vi alla påverkas av både direkt och indirekt. Studien syftar till att utforska vilka ideologier som får genomslag inom den högre utbildningssfären, och om det föreligger några ideologiska värdekonflikter i det högre utbildningssystemet. Studien syftar vidare till att söka förståelse för ideologiernas tänkbara effekter på utbildningssystemets utveckling. Hur påverkas utbildningen av olika instansers ideologier och är dessa kompatibla med de som finns djupt befästa inom vissa lärosäten, det vill säga de frusna ideologierna? Under de senaste 30 åren har det skett stora reformeringar av den högre utbildningen i Sverige. Flera av dem till följd av Bolognadeklarationen 1999 och den process som initierades i och med den, vilka enligt många har lett till stora förändringar inom den högre utbildningssfären. I vår analys av utbildningsdokument formulerade på transnationell, nationell och lokal nivå i studien visar att akademisk frihet, autonomi och lärosätenas självständighet är återkommande punkter både i regeringsdokumenten och Bolognadeklarationen samt dess kommunikéer. Såväl tidigare forskning som analysresultatet på lokal nivå visar emellertid att en ökad styrning resulterat i att hämma förutsättningarna för dessa. Utöver dessa har anställningsbarheten fått en framträdande roll för både lärosäten och arbetsmarknad. Gör då detta att vissa ideologier blir mer framträdande medan andra får stå tillbaka? Resultatet visar att den svenska högre utbildningen i tilltagande grad anpassas utifrån en utbildningspolitisk agenda formulerad på EU-nivå. Den högre utbildningen har i högre grad kommit att anpassas och användas för att lösa samtidens samhälleliga utmaningar.

The student’s independent work, often in the form of a thesis, plays an important role in higher education at Swedish universities. However, since the GDPR came into effect in 2018, some Swedish universities have limited their students’ processing of sensitive personal data, while other universities have not. This thesis studies the reasons behind the regulations, in relation to the principle of academic freedom as well as research ethics and the universities’ mission of providing higher education and research to society. Using these concepts as a theoretic framework, the thesis then analyses how ten Swedish universities position themselves in regards to their students processing personal data, and complements the analysis with two semi-structured interviews with representatives of library and information science educations at two universities. The thesis explores the boundaries and the grey areas between the concepts of education and research, and discusses the possible implications and consequences of applying limitations to what students can and cannot research, for higher education in general and for library and information science in particular. The conclusion is that the question of whether students should be allowed to process personal data is as much a question of democracy as of academy, and that a further, critical discussion is needed within the academic sector.

The purpose of this study is to examine what democracy and academic freedom look like in Afghanistan today after the Taliban took power in the summer of 2021. The method section takes up, method and research design, validity, and reliability as well as material and source criticism, such as the importance of being source critical of the collection material as there are secondary sources. The choice of this method is to demonstrate that it is most suitable and relevant based on the purpose of the study and the time frame. The empirical review of the democratic institutions and academic freedom is linked to both Afghanistan and the theoretical part, in the fourth chapter to clearly show its relevance to the field of study. The conclusion that has been drawn is that democracy and academic freedom do not exist in Afghanistan today. This conclusion has been based and linked to the democratic institutions and rights that have been addressed in previous research and the theory part and further applied in Afghanistan on the results part. / Syftet med denna studie är att undersöka hur demokrati och akademisk frihet ser ut i Afghanistan idag efter att talibanerna tog över makten sommaren 2021. Metodavsnittet tar upp metod och forskningsdesign, validitet och reliabilitet samt material och källkritik, såsom vikten av att vara källkritisk mot insamlingsmaterialet då det förekommer sekundärkällor. Valet föll på kvalitativ metod med beskrivande fallstudie då den är mest lämplig och relevant utifrån studiens syfte och tidsram. Den empiriska genomgången av de demokratiska institutionerna och den akademiska friheten är kopplade till både Afghanistan och den teoretiska delen, i fjärde kapitlet för att tydligt visa dess relevans för studieområdet. Slutsatsen som har dragits är att demokrati och akademisk frihet inte existerar i Afghanistan idag. Denna slutsats har baserats och kopplats till de demokratiska institutioner och rättigheter som har tagits upp i tidigare forskning och teoridelen och tillämpats vidare i Afghanistan på resultatdelen.