Studiens syfte var att studera hur första- och andraspråkstalande studenter agerar i den akademiska gemenskapen med fokus på hur de inkorporerar röster genom att referera och citera. Studien samlade in data genom enkäter och texter som sedan användes för analys. Urvalet bestod av 10 deltagare varav 5 var svenska som förstaspråkstalare och 5 svenska som andraspråkstalare. Deltagarna var inskrivna och gick kursen Akademiskt skrivande 1SV108 på Linneuniversitetet. De viktigaste resultaten studien fann var att det fanns en individuell variation i val och användning av inkorporering av röster i akademisk skrift. Den individuella variationen bestod av vilka referensmarkörer som användes för att inkorporera källor och skribenternas egna röster och hur och vilka typer av citat som användes för att uttrycka skribentens röst.

Syftet var att undersöka vilja till vidare studier genom att beräkna valda prediktorers bidrag till förklarad varians. En enkätundersökning genomfördes med 144 sistaårselever på gymnasiet, för att undersöka om deras akademiska motivation, locus of control, föräldrars utbildningsnivå och kön kunde predicera deras vilja att läsa vidare. Utfallsvariabeln konstruerades inför studien och prövades i en förstudie, där ett cronbachs alpha på .93 påvisades. Instrumentet mätte vilja till vidare studier utifrån elevernas lust, attityd och beteende. Resultatet visade en förklarad varians på 59,5 % för samtliga prediktorer, yttre akademisk motivation var den starkaste prediktorn för vilja till vidare studier. Moderns, men inte faderns, utbildningsnivå bidrog signifikant till variansen, så även akademisk icke-motivation och locus of control. Resultatet kan öka statusen för yttre motivation som verktyg i undervisning, men väcker vidare frågor gällande exempelvis föräldrars påverkan på elevers vilja att studera vidare. Begränsningar finns i resultatets generaliserings- och tolkningsmöjligheter till följd av studiens urvalsmetod. / The aim of this study was to explore willingness to engage in higher education by calculating the chosen predictors’ explanatory variance. A questionnaire based survey was conducted on 144 senior high school students, to see whether their academic motivation type, locus of control, parental education level and sex could predict their willingness to engage in higher education. The dependent variable was constructed for the purpose of the study and was tested in a pilot study, and produced a Cronbach’s alpha of .93. The instrument measured the students willingness to higher education based on desire, attitude and behaviour. The result showed an explained variance of 59,9 % for all predictors, where external academic motivation was the strongest predictor for willingness to engage in higher education. The mother’s, but not the father’s, education level contributed significantly to the variance, as did academic amotivation and locus of control. The result can increase the status of external motivation as a tool in education, but also gives rise to further questions, for example regarding parents influence on students’ willingness to engage in higher education. There are limits in the way the result can be interpreted and generalized, due to the sampling process.

This paper is a comparing study of the retrieval effectiveness of the search engines Google, Google Scholar and Scirus. The aim is to find out how good they are at retrieving relevant academic material in the research-field of Library and Information science. The thirty search questions where based on actual information needs collected from exams within the field of Library and Information Science. This method was used to prevent that none of the search engines were given an advantage because of construction of the information needs. The first twenty retrieved documents on the retrieval lists are examined for academic content and relevance. The methods of measuring the effectiveness of the search engines are Precision, Relative Recall and Jaccards Index. Academic content both relevant and non-relevant material for the information need is judged and the result is presented in percent. Binary scale is used for judging the relevance of the retrieved documents. Guiding principles are being followed when it comes to judging whether a document contains academic content or not. Citation only, book links, inactive, duplicate and mirror links are all considered as being irrelevant. Scirus gets the highest scores, thereafter Google and Google Scholar gets the lowest score. All three search engines don’t retrieve the same relevant material frequently so it could be advisable to use all three for greater coverage.

Sammanfattning Studien syftar till att undersöka de bakomliggande förklaringarna till varför individer som befinner sig mitt i livet genomför ett jobbyte. Fokus ligger på motivationsfaktorn eftersom motivation i stor utsträckning leder till ett agerande. Studiens frågeställningar är: Vad motiverade personen att byta yrke? Påträffades några hinder under vägen till det nya yrket, i så fall vilka? Blev personen nöjd med yrkesbytet via en akademisk examen? För att få svar på forskningsfrågorna utfördes sex stycken intervjuer med individer mellan 30-55år och som alla tagit en master i sociologi samt genomfört en karriärsförändring. Både kvinnor och män representerades. Denna studies teoretiska ramverk är McClellands motivationsteori och teorin rädslan att misslyckas (fear of failure, FF). McClellands motivationsteori förklarar tre behov; prestation, samhörighet och makt. Dessa behov förklarar varför individer motiveras och i förlängningen agerar. Fokus ligger på prestationsbehovet. Teorin rädslan att misslyckas förklarar varför denna rädsla kan leda till att individer motiveras till att prestera. Denna teori är ett komplement till McClellands motivationsteori. Teorierna ger tillsammans en bra bakgrund till att förklara individers motivation som leder till ett agerande och att individer presterar. Tidigare forskning av karriärsväxlare som befinner sig mitt i livet har bland annat kommit fram till att individer som har en hög motivation också är de som uppnår karriärsuccé. Resultaten har analyserats utifrån sju stycken olika teman som utkristalliserades ifrån intervjuerna. De är: bakgrund, prestation, makt, samhörighet/tillhörighet, utmaning, hinder/barriärer/rädsla, mål. Studien visar på att när individer har ett jobb som de av olika anledningar vill bort ifrån leder det individen in på en karriärsresa. Prestation och rädslan för att misslyckas är exempel på faktorer som motiverar individer att agera.

Bakgrund: Sedan år 2007 leder distriktssköterskeutbildningen till en magisterexamen som en följd av Sveriges undertecknande av Bolognadeklarationen. Distriktssköterskan ska därmed kunna tillämpa och värdera teorier, vetenskaplig kunskap och beprövad  erfarenhet samt tillämpa ett evidensbaserat arbetssätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av sitt kritiska tänkande och sin analysförmåga i förhållande till vetenskaplig kunskap och ett evidensbaserat arbetssätt samt vilka förutsättningar och vilken efterfrågan som fanns till detta i det dagliga arbetet i primärvården. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats och genomfördes via semistrukturerade intervjuer med åtta distriktsköterskor verksamma inom primärvården. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i fem kategorier med ett tema som sträckte sig över tre av de fem kategorierna. Temat En avsaknad av drivkraft och strukturella förutsättningar för användandet av sina akademiska kunskaper i det dagliga vårdarbetet bildades ur kategorierna Magisterexamen gör ingen skillnad för distriktsköterskors arbetssätt eller profession samt Brist på tid hindrar användande av tillägnad vetenskaplig kunskap och vetenskapligt förhållningssätt. De kategorier som inte gick under temat benämndes  Distriktsköterskors upplevda förväntningar och farhågor inför den vetenskapliga metoddelen av utbildningen och Stolthet över ökad förmåga att granska och söka kunskap. Slutsats: Distriktsköterskor i primärvården upplever att deras fördjupade kunskaper inom vetenskaplig metod höjer statusen på distriktsköterskeyrket men kommer inte till nytta i det kliniska arbetet inom primärvården. De upplever att arbetsgivaren varken efterfrågar eller ger dem förutsättningar för att tillämpa dessa kunskaper. Lärosäten och arbetsplatser bör tydliggöra hur distriktsköterskorna inom primärvården ska kunna använda sin kompetens fullt ut. / Background: Since the year 2007, the education for district nurses leads to a master's degree as a result of Sweden's signing of the Bologna Declaration. After finishing the studies the district nurse should be able to apply theories, scientific knowledge and proven experience in working with patients and apply evidence-based practice. Objective: The aim of this study was to describe district nurses' perception of their critical thinking and analytical skills in relation to scientific knowledge and evidence-based practice and what conditions and demands there were for this in their daily work in primary care. Method: The study had a descriptive design with a qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with eight district nurses working in primary care. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in five categories with an overall theme that stretched across three of the five categories. The theme A lack of motivation and structural conditions regarding the use of their academic knowledge in their daily work was formed from the categories were A masters’ degree makes no difference to district nurses' work or profession and Lack of time prevents the use of scientific knowledge and a scientific approach. The categories which was not covered by the theme was named District nurses’ perceived expectations and fears about the scientific method part of the training and Pride over increased ability to review and to seek knowledge. Conclusion: The district nurses in primary care experience that their advanced knowledge in scientific method raise the status of their profession but is of no use in clinical practice in primary care. They feel that the employer does not ask for or give them opportunities to apply these skills. Universities and workplaces should make clear how the district nurses in primary care should be able to fully use their skills.

The purpose of this study was to investigate the relationship between students’ academic motivation and personality in different classes at a university in central Sweden. The study was conducted on students of economics and nursing, who were asked to answer a paper questionnaire. The questionnaire of consisted two parts, the first part was a TIPI test which measured personality traits using the Big Five theory and the second part was an AMS test that measured academic motivation. A total of 106 students participated in the study, including 50 from economics and 56 from nursing. The main result showed that the strongest significant correlation was between the personality trait conscientiousness and internal motivation. This relationship was found to completely rely on the nursing students replies, giving an indication that the nursing students who were self-disciplined and targeted were motivated by internal factors. This relationship was not found in the replies from the economics students. There was some difference between the two study specializations. / Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan akademisk motivation och personlighet hos studenter med olika studieinriktningar på en högskola i Mellansverige. Studien genomfördes på studenter från ekonom- och sjuksköterskeprogrammet som fick besvara en pappersenkät. Enkäten bestod av två delar, varav den första var ett TIPI-test som mätte personlighetsdimensioner med hjälp Big Five-teorin och den andra var ett AMS-test som mätte akademisk motivation. Totalt deltog 106 studenter i undersökningen, varav 50 från Ekonomprogrammet och 56 från Sjuksköterskeprogrammet. Huvudresultatet visade att det starkaste signifikant sambandet var mellan personlighetsdimensionen samvetsgrannhet och intern motivation. Detta samband visade sig helt bäras av sjuksköterskestudenternas svar, vilket gav en indikation på att de sjuksköterskestudenter som var självdisciplinerade och målinriktade motiverades av interna faktorer. Detta samband återfanns över huvudtaget inte hos ekonomstudenterna. Det förelåg en viss skillnad mellan de två olika studieinriktningarna.

Syftet med studien är att se hur begreppet handledning med fokus mot handledningssamtalens innehåll, form och funktion uttalas, konstrueras och legitimeras av förskollärarstudenter. Som metod har nio förskollärarstudenter i sin sista utbildningstermin intervjuats genom fokusgruppssamtal. Analysförfarandet utgår från Faircloughs tredimensionella analysmodell, diskursiv praktik, text och social praktik. Analysen utgår från frågorna vad som sägs och hur det sägs om handledning. Social praktik, i den här studien förskolan, och diskursiv praktik, där texter produceras och konsumeras, ses i ett dialektiskt förhållande. Studenter uttalar olika förväntningar och möter olika förutsättningar för handledning i den sociala praktiken. Vad studenterna säger om handledning har framträtt i följande fyra diskurser: Relationer i fokus, Dirigerande samtal i fokus, Sociala praktiken i fokus och Innehåll och kompetens i fokus. Hur studenterna önskar att detta genomförs beskrivs och diskuteras utifrån två huvuddiskurser: Kriterier för lärarutbildarens uppdrag och Kriterier för handledningssamtalets innehåll, form och funktion. Resultatet visar på att olika förutsättningar, kunskaper och kompetenser för handledning ger olika kvalitativa skillnader i studenternas utbildning. Förskolans sociala praktik präglas av begreppen omsorg, fostran och lärande, dess kultur och tradition kan ha en viss påverkan hur handledningssamtalen utformas. Uppdraget att handleda är oftast ålagt utan specifik kunskap eller kompetens att handleda efterfrågas. Relationsorienterade vardagliga möten uttrycks som en grund för god handledning. Innehållet i handledningssamtalen ska förena yrke, ämne och forskning, vilket i sig inte är självklart att lärarutbildaren har förmåga att göra. Yrkesspråket har en avgörande roll för hur studenten utmanas i sitt lärande. Den sociala praktiken blir oftast raster för bedömning och bekräftelse, där snarare studentens beteende bedöms än att studenten ges möjlighet till reflektion över sin kommande yrkesroll. Detta leder till om och hur lärarutbildningen ska förbereda studenter för handledning som en naturlig del i lärarutbildningen, för att på längre sikt kunna säkerställa god kvalitet under den verksamhetsförlagda utbildningen?

I denna studie beskriver sex gymnasieelever sina erfarenheter av och uppfattningar om matematikundervisningen i grundskolan i relation till deras matematiksvårigheter. Studien är kvalitativ med fenomenologisk hermeneutisk metodansats eftersom den undersöker subjektiva upplevelser och hur eleverna tolkar dessa för att skapa en förståelse av sin situation. Metodvalet föll på semistrukturerade intervjuer för att det gav eleverna möjligheten att uttrycka sina upplevelser mer fritt. Ur litteraturstudien och resultatet framkommer en tydlig bild av att elevers uppfattningar och affektiva reaktioner kan bli en begränsningsfaktor för matematikinlärningen. Efter att ha misslyckats med matematiken under flera år skildrar alla eleverna i denna studie en uppgivenhet som ledde till en negativ självuppfattning om den akademiska förmågan och affektiva reaktioner som matematikångest och ett undvikande beteende. Kontexten inom vilket lärandet sker har stor betydelse för inlärningen och omgivningen bidrar till elevers uppfattningar och reaktioner. Därför kan fokus inte enbart ligga på individnivå vid stödåtgärder. Negativa uppfattningar och affektiva reaktioner och dess effekter behöver synliggöras, bemötas och motverkas i ett så tidigt stadium som möjligt. Det är därför viktigt att lärare har en medvetenhet om vilken inverkan deras egna egenskaper, förväntningar på eleverna, uppfattningar om ämnet matematik och relationen till elever har på elevers egna matematikrelaterade uppfattningar och matematikinlärning. För att stödåtgärder ska få önskad effekt behöver lärare ta i beaktning de känslomässiga kännetecknen och elevers matematikrelaterade uppfattningar. En positiv akademisk självuppfattning bör bli en viktig del av matematikinlärningen.

Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund såsom exempelvis läkare, ingenjörer, jurister, lärare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fått med sig från sina hemländer. Vi vill således se hur deras situation ser ut på den svenska arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. Därtill vill vi ta reda på informanternas synpunkter på möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesområde. Vi har använt oss utav en kvalitativ metod. Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering på arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie. I teorikapitlet redovisas Stigma- inkludering, och Strategier för kapitalökning.  I vår studie visar resultatet på att våra informanter upplever svårigheter i sin strävan att nå en optimal arbetsposition som är i linje med deras tidigare utbildning från sitt hemland, och där de många gånger får arbeta med lägre kvalificerade yrken än vad de är utbildade till. Hälften av våra informanter är dock på väg att nå sina önskade positioner på arbetsmarknaden, och andra har redan lyckats med detta med hjälp av ett socialt nätverk. Trots detta tyder resultaten på att många upplever att vägen in till en arbetsmarknadsinkludering är svår, oavsett utbildning eller om man gått en yrkesutbildning i Sverige. En möjligen väg, och ett steg till inkludering på arbetsmarknaden, är att tro på sig själv, kämpa och inte ge upp.  Andra faktorer som kan ha betydelse för hur det går för individer med annan etnisk bakgrund på arbetsmarknaden kan givetvis också hänga samman med om det finns ett socialt nätverk kring dessa människor samt vilken efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. Denna grupp av invandrare med akademisk bakgrund har i regel mindre socialt nätverk än övriga i majoritetssamhället. En möjlig förklaring till detta kan vara att det är ett nytt land med en annan kultur vilket kan innebära att de inte har många andra sociala relationer förutom kontakter med myndigheter och statliga institutioner. Detta kan fungera som en maktmekanism som både kan möjliggöra och begränsa utrymmet på arbetsmarknaden för denna grupp. / This study takes a look at immigrants with an academic background in various specializations such as medical, engineering, law, education, auditing and nursing. The purpose of this paper is to examine the experiences of immigrants with university education from their home countries, using the theoretical concepts of inclusion and strategy to assess their employment situation in Sweden. Furthermore, we have sought to explore informants´ views regarding opportunities to succeed or fail with establishing themselves in qualified occupation. We have used a qualitative method. The chosen theories offer perspectives useful for this study with regards to inclusion in the labor market of immigrants with university education. The theory chapter presents stigma-inclusion and strategies for capital increase.    Our study shows that on the path to inclusion in the labor market our informants experience difficulties in striving to reach their desired occupational positions corresponding to their education level acquired in their home country or through vocational training in Sweden. A step towards inclusion on the labor market is taken by “believing in yourself, struggling and not giving up”.  Also demand on the labor market is of importance, especially for the immigrant group struggling with achieving employment. Half of our informants are about to reach their desired positions in the labor market, while others already have achieved this by utilizing social networks. This strategy may be different from the rest of the population as a more limited social network for this group of immigrants. One possible explanation for this may be that there is a new country with a different culture which may mean that they do not have many other social relations besides contacts with authorities and government institutions. This can act as a power mechanism that can both enable and constrain the labor market for this group.

The aim of this study is to further the theoretical understanding of gender harassment. I suggest an approach and a theoretical model that answers the question of how to understand and describe gender harassment both in terms of specific actions taken against an individual because of gender and the combined actions that constitute a gender harassment process. Due to the fact that gender harassment takes place in a structure and that the perpetrator needs structural support to be able to harass, the model considers existing power relationships at the workplace, i.e. how gender harassment reflects the distribution of power and structural behaviour of men and women. As my empirical material indicate aggressive behaviour and fear it is crucial to raise the issue of violence and to consider to what extent gender harassment is expressed av violence in the workplace. The empirical material contains broad-based and in-depth narratives about a kind of situation that is not well defined in the extant literature or elsewhere. It is essentially unknown whether gender harassment takes place to the same extent as sexual harassment. Even though quite a few narratives about daily working life bear witness of such situations they have remained largely undefined and little understood. In the present study, a combination of feministic organization theory about powerstructures at the workplace and violence theory is used to broaden the picture and to develop an instrument for understanding narratives about gender harassment. The results from the analysis, drawing upon material from practical gender equality work at a university and four in-depth interviews with victims of gender harassment, suggest that a combination of feministic organization theory and violence theory is fruitful for understanding the phenomenon of gender harassment. It is suggested that the proposed theoretical model offers a first but important step towards identifying and preventing gender harassment at the workplace.