Syftet med föreliggande studie var att undersöka anställda socialsekreterares upplevelse och copingstrategier gällande arbetsrelaterad utsatthet. Med utsatthet har fysiskt- och psykiskt våld avsetts. Utsatthet bland socialarbetare har varit ett ökande fenomen de senaste åren och antalet sjukskrivningar har med detta också ökat. Studien baseras på en kvalitativ metod där intervjuer med fyra socialsekreterare som arbetar inom missbruksområdet ligger i fokus. Med stöd av copingteorin analyseras informanternas utsagor kring hur de hanterar arbetsrelaterat våld.Forskningen visar att socialsekreterarna upplever både fysiskt och psykiskt arbetsrelaterat våld, men i en mindre skala än vad de förväntar sig. Informanterna beskriver främst att de upplever fysiskt våld mot döda ting och psykiskt våld i form av verbala aggressioner. Socialsekreterarna beskriver några situationer de varit med om som upplevts obehagliga eller stressande och hur det har påverkat deras mående. Genom intervjuerna framkommer också hur informanterna förebygger och hanterar svåra situationer som kan rendera i våld. / The purpose of this study was to examine how employed social service workers experience work related exposedness and how they cope with it. By exposedness means physical and psychic violence. Exposedness amongst social workers have been an increasing phenomena over the past few years and in connection, the numbers of social workers reporting in sick have increased. The study is based on a qualitative approach where interviews with four social service workers are in focus. With support from the coping theory, the informant’s dictums are analysed in terms of how they cope with work related violence.The research shows that the social service workers experience both physical and psychic work related violence, but in a lesser extent than they expected. The informants describes mainly that they experience physical violence with or against objects, and psychic violence in terms of verbal aggressions. The social service workers describes a few painful and stressful incidents they have been through and how these situations affected them. The interviews also show in which way the informants try to prevent and deal with harsh situations that could end in violence.

No description available.

De sju domar som utgör urvalet i studien berör frågor som handlar om vårdnad, boende och umgänge. De är hämtade från Umeå tingsrätt mellan perioden år 2015–2017. Domarna studerades med riktad innehållsanalys, med fokus på fysiskt våld, psykiskt våld och barn som bevittnat våld. För att få en helhetsbild och en tydlig beskrivning på den rättsliga processen, från yrkande till domslut, har följande teman valts ut. Teman är: yrkande, fysiskt våld, psykiskt våld, barn som bevittnat våld, barns mående/beteende, insatser och domslut. Utifrån dessa teman ges en tydlig bild på hur tingsrätten resonerar i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Resultatet visar på att tingsrätten resonerar utifrån barnets bästa med ett genomgående barnperspektiv där varje fall bedöms utifrån sin individuella situation. Vidare visar resultatet, att fysiskt- och psykiskt våld uttrycks och utförs på olika sätt och att barnet påverkas av det. Allt våld inom familjen bedöms inte som straffbart enligt den rådande lagstiftningen, trots att de kan ge stor skada på barnet, både i nutid och framtid.

No description available.

No description available.

The purpose of this paper is to examine the law regarding gross violations of women and its application in the Swedish legal system. We have investigated how the legal system takes into account a holistic perspective of the vulnerable situation of women in the investigation and assessment and the extent to which psychological violence in the form of verbal abuse, threats and harassment attention. We also wanted to find out how the law's design may contribute to difficulties in the implementation and interpretation of it. In this study, we used a qualitative research approach when we decided to conduct an interview with a police officer and a textual analysis of four cases from the district court. Interview questions were semi-structured in order to gain a deeper understanding of the phenomenon. The previous research we have chosen highlights how the law of gross violations of women came about, how gender is created and made visible in the legal system, and the criticism that has been leveled at the act's applicability. In the analysis of the empirical material we have used the four theoretical perspectives, commercial construction and interpretation of the law, social control, gender power structure and suppression techniques.A brief summary of the results we have found is that there is a clear gender power structure in the Swedish legal system that reinforces female subordination. The laws and the legal system standards are created and maintained by the male norm. The construction of the law contribute to difficulties in the application of the law when the methods that can be used when interpreting results in the judicial assessment performed on insufficient grounds due to subjective values​.We have also recognized a clear pattern that shows that the justice system does not apply a holistic approach in its analysis of the cases where only the physical violence is considered. When they pay attention to the psychological abuse it´s not considered being sufficient evidence for the men to be convicted of gross violations of women. Court cases show that woman's ability to prove the violence she has been subjected to the basis for the district court's judgment regarding the woman's self-esteem. In summary, the results of this study that there is an incorrect application of the law of gross violations of women that lead to women's situation is questioned and the men are not expected to commit the offense was considered to be the reason for the introduction of this law. This occurs due to psychological violence is not considered in the same way as the physical violence which is the basis for how the self-esteem to be valued. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka lagen om grov kvinnofridskränkning och dess tillämpning i det svenska rättssystemet. Vi har undersökt hur rättsväsendet beaktar ett helhetsperspektiv av den utsatta kvinnans situation vid utredning och bedömning samt i vilken utsträckning det psykiska våldet i form av verbala kränkningar, hot och ofredande uppmärksammas. Vi ville även ta reda på hur lagens konstruktion kan bidra till svårigheter vid tillämpningen och tolkningen av den. I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi då vi valt att genomföra en intervju med en polis och en textanalys av fyra stycken rättsfall från tingsrätten. Intervjufrågorna har varit semistrukturerade för att få en djupare förståelse för fenomenet. Den tidigare forskning vi valt att presentera belyser hur lagen om grov kvinnofridskränkning kom till, hur genus skapas och synliggörs i rättssystemet samt den kritik som har framförts mot lagens tillämplighet. Vid analysen av det empiriska materialet har vi använt oss av fyra stycken teoretiska perspektiv, rättens konstruktion och tolkning av lagen, social kontroll samt könsmaktsordning och härskartekniker. En kort sammanfattning av det resultat vi kommit fram till är att det finns en könsmaktsordning i det svenska rättssystemet som befäster kvinnans underordning vid tillämpningen och tolkningen av lagen. Lagarna och rättssystemets normer skapas och bibehålls utifrån den manliga normen. Lagkonstruktion bidrar till svårigheter vid tillämpningen av lagen då de metoder som kan användas vid tolkningen leder till att rättsväsendets bedömningar utförs på otillräckliga grunder till följd av subjektiva värderingar. Vi har även urskiljt tydliga mönster som visar på att rättsväsendet inte tillämpar ett helhetsperspektiv i sin bedömning av fallen då endast det fysiska våldet beaktas. När de psykiska övergreppen uppmärksammas anses inte bevisen vara tillräckliga för att männen ska kunna dömas för grov kvinnofridskränkning. I rättsfallen synliggörs det att kvinnans möjlighet att bevisa det våld hon blivit utsatt för ligger till grund för tingsrättens bedömning gällande kvinnans självkänsla. Sammanfattningsvis är resultatet av denna studie att det sker en felaktig tillämpning av lagen om grov kvinnofridskränkning som leder till att kvinnornas situation ifrågasätts och männen döms inte till det brott som ansågs vara anledningen till införandet av denna lag. Detta sker till följd av att det psykiska våldet inte beaktas i samma utsträckning som det fysiska våldet vilket ligger till grund för hur självkänslan ska värderas.

The aim of this study is to further the theoretical understanding of gender harassment. I suggest an approach and a theoretical model that answers the question of how to understand and describe gender harassment both in terms of specific actions taken against an individual because of gender and the combined actions that constitute a gender harassment process. Due to the fact that gender harassment takes place in a structure and that the perpetrator needs structural support to be able to harass, the model considers existing power relationships at the workplace, i.e. how gender harassment reflects the distribution of power and structural behaviour of men and women. As my empirical material indicate aggressive behaviour and fear it is crucial to raise the issue of violence and to consider to what extent gender harassment is expressed av violence in the workplace. The empirical material contains broad-based and in-depth narratives about a kind of situation that is not well defined in the extant literature or elsewhere. It is essentially unknown whether gender harassment takes place to the same extent as sexual harassment. Even though quite a few narratives about daily working life bear witness of such situations they have remained largely undefined and little understood. In the present study, a combination of feministic organization theory about powerstructures at the workplace and violence theory is used to broaden the picture and to develop an instrument for understanding narratives about gender harassment. The results from the analysis, drawing upon material from practical gender equality work at a university and four in-depth interviews with victims of gender harassment, suggest that a combination of feministic organization theory and violence theory is fruitful for understanding the phenomenon of gender harassment. It is suggested that the proposed theoretical model offers a first but important step towards identifying and preventing gender harassment at the workplace.

Research has shown that there is a link between violence against women and pets in domestic relationships. The violence against the pet is often used to harm the woman in different ways and the consequences of the violence against the pet often brings psychological and emotional harm to the woman (Holmberg et al. 2017; Holmberg 2011; Adams 1995; Diesen & Diesen 2009; Faver & Strand 2003; Flynn 2000b; Isdal 2001). Since violence against pets affects women psychologically it could be considered as a part of the psychological violence against women. However, do social workers which works with battered women at the social services consider violence against pets as psychological violence against women? The aim for this essay was therefore to examine social worker’s perception of psychological violence and their knowledge about the importance and role of the animal in the exerted violence in domestic violence. This is to examine, from a social constructivism perspective, how the social worker’s definition of psychological violence in domestic relationships is concerned and whether it involves violence against animals or not.By applying social constructivist theory, victimization and earlier research on answers from four qualitative interviews with social workers in Malmö stad the study showed that violence against pets is not a part of the definition of psychological violence. Only two out of the four interviewed social workers mentioned the direct link between consequences of violence against pets and psychological violence against women. However, in these cases the social workers only connected the controlling effects of violence against the pet with psychological violence against woman, not the emotional effects. This despite that all the four social workers mentioned the emotional effects when they accounted for the effects violence against pets has on women. This may be due to problems with the internalization of the consequences of violence against animals in the definition of psychological violence, in the social problem of domestic violence and in the concept of abuse against women.

Studiens syfte är att öka förståelsen för hur våldsutsatthet under barndomen kan påverka kärleksrelationer i vuxen ålder. Tidigare forskning har stort kvantitativt fokus, där individuella faktorer och upplevelser riskerar att missas, och där ett mer fördjupat perspektiv saknas. För att uppnå studiens syfte genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 23–36, deras upplevelser analyserades genom tematisk analys och resulterade i följande tre teman: självförminskning, högkänslighet, och normalisering av våld. Resultatet tolkades utifrån anknytningsteori och normaliseringsprocessen. Intervjupersonerna beskrev svårigheter att tro på sina egna känslor, svårigheter att upptäcka och säga ifrån när en partner utövar våld, en ambivalens inför kärleksrelationer samt en normalisering av våld. De beskrev även hur kärleksrelationer hade en förmåga att förstärka eller motbevisa den uppfattning av världen och relationer som deras uppväxt fört med sig. Ett viktigt resultat var att intervjupersoner beskrev liknande men också olika konsekvenser av att blivit utsatta för våld som barn. Deras upplevelser av hur kärleksrelationerna påverkats var individuella – därav framkommer vikten av att som yrkesverksam socionom inte enbart göra generella antaganden, utan istället se till den enskildes upplevelser.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka mäns upplevelser av psykiskt våld i nära relation samt deras resonemang kring stöd och hjälp. Tidigare forskning visar på att mäns utsatthet för våld i nära relation är ett mindre utforskat område nationellt såväl som internationellt. När män utsätts för våld i nära relation, är psykiskt våld den vanligaste typen av våld som män utsätts för. I denna studie kommer vi belysa hur mäns upplevelser av psykiskt våld i nära relation har påverkat dem, genom flera olika faktorer. Vi har använt oss av teorier om normaliserande processer av våld och socialkonstruktivistiskt perspektiv på kön som teoretisk utgångspunkt. Genom att titta på männens föreställningar om könsroller, där en man anses vara stark, trygg och hård som individ, samtidigt hur de normaliserande processer av våld påverkade männens syn på sin utsatthet. Detta bidrar till att det skapas en kultur som anser att män ska kunna “ta emot” och hantera psykiskt våld. Männen i vår studie menade att de väljer således hellre att må dåligt, både fysiskt och psykisk, än att bryta kulturen gällande de könsrollsföreställningarna som de anser råder. Genom att anlägga dessa två perspektiv kan vi förstå hur männen upplever en relation där de blir utsatta för psykiskt våld. Dessa två motpoler resulterar sedermera i en ambivalens inom männen, som påverkade männens upplevelser och hur de resonerade kring stöd. Vi vill i denna studie skildra männens upplevelser av en relation fylld av ambivalenta känslor som uppstår mellan kärlek och våld.