No description available.

Då ungdomar begår brott så ska socialtjänsten skriva ett yttrande på begäran av tingsrätten. Vad som ska finnas med i yttrandet regleras i lagen (1964:176) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, LuL, men det finns även egna riktlinjer om vad som bör finnas med från socialstyrelsen. Dock har Brottsförebyggande rådet, Brå, uppmärksammat att det finns en problematik kring socialtjänstens yttrande då det saknas den information som lagstiftaren har tänkt sig, vilket försvårar det rättsliga arbetet (Westfelt & Öberg, 2002). För att ta reda på om det saknas information enligt LuL och socialstyrelsens riktlinjer så har avslutade offentliga domar med tillhörande yttranden gällande unga lagöverträdare slumpmässigt valts ut av registrator på fyra tingsrätter. Resultatet av studien visar att informationen i yttrandena innehåller vad som är lagstadgad men att det finns en stor variation kring innehållet i yttrandena. Resultatet blev även att mer fokus ligger på straff än att motverka fortsatt brottslig utveckling samt att tingsrätten följer socialtjänstens yttrande i hög grad.

Rolluppfattningar bland statstjänstemän har studerats under en lång tid där individens roll harbestämts utifrån förväntningar om deras attityder. Det yttrar sig i personens omgivning menockså genom föreställningen gällande de krav på attityder som situationer ställernämndemännen inför. Genom debatter har det även framkommit att nämndemän ifrågasattsgällande sin roll att agera opolitiskt och opartiskt. I denna problematik tog studien sinutgångspunkt för att med hjälp av sju intervjuer med nämndemän vid Halmstads tingsrätt se hurde uppfattar sig själva i sin roll som nämndemän. Det teoretiska ramverk som använts för attkategorisera nämndemännen är Anders Mellbourns teori om rolluppfattningar bland statstjänstemän,där tre modifierade rolltyper har utvecklats för att passa studien. Syftet med studienvar att utifrån rolluppfattningar kategorisera nämndemän vid Halmstads tingsrätt, vilket gjortsför att bidra med kunskap om hur de uppfattar sig själva i sin roll som nämndemän. Genomintervjuerna med nämndemännen så dras slutsatsen att samtliga tre rolltyper går att finna blandde studerade nämndemännen och utifrån studiens analys tros detta bero på dels antalet år somnämndemännen har varit politiskt aktiva samt att åldern kan ha en påverkan gällande omnämndemannen kan kategoriseras som den desto mer klassiska rolluppfattningen.

Studien undersöker hur Halmstads och Helsingborgs Tingsrätt arbetar med implementeringenav Domstolsverkets riktlinjer och Brottsförebyggande rådets rekommendationer förbemötandet i rätten, samt fastställa vilka faktorer som ligger till grund för att detta görs eller inte görs. Genom fältobservationer och intervjuer med ett tiotal domare och tingsnotarier på debåda domstolarna använder sig studien av ett omfattande dataunderlag, där de två primära empiriska materialen trianguleras med varandra. Analysen av materialet visar att det finns stora skillnader mellan hur domarna och tingsnotarierna på de båda domstolarna arbetar med bemötandearbetet. Därutöver finns det stora skillnader mellan hur domare och tingsnotarier påHalmstads Tingsrätt arbetar med bemötandefrågorna. Vilket bemötande en brukare får beror därför på vilken domare som tilldelats denne. Resultatet är oroande från både ett rättssäkerhetsperspektiv och demokratiskt perspektiv. Skillnaden i bemötande kan ytterst påverka möjligheten till lika behandling och det olika bemötandena kan i förlängningen leda till minskat förtroende för domstolarna vilket riskerar skada statens demokratiska legitimitet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att studera hur tingsrättens professionella aktörer bemöter brukare och interagerar med varandra under rättegångar i Sveriges domstolar. I teoriavsnittet redovisas studiens teoretiska utgångspunkter. Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Theodor Kemper’s teori om status and makt. Avsnittet om tidigare forskning tar upp om hur brukare upplever rättegångar och hur de professionella aktörerna agerar under förhandlingar. Studien bygger på observationer av rättegångar i sex olika tingsrätter, som har analyserats med fokus på hur rättens aktörer interagerar med varandra och med brukare, d.v.s. människor som besöker domstolen som målsägare, tilltalad eller vittne. Uppsatsens slutsats visar att de flesta brukare bemöts på ett professionellt sätt, men att det ibland finns brister i vissa avseenden. Detta kan innebära att bemötande kan påverkas om du har annan ålder, beteende eller hur du ser ut. Även brister i bemötande när det gäller information och formellt tal finner stöd från tidigare forskning.

Hur bedömer rättsväsendet vad som är barnets bästa när barnets bästa är unikt för varje barn? År 2020 inkorporerades FN:s konvention om barnets rättigheter in i svensk lag. Året därpå instiftades en lag om barnfridsbrott där man också argumenterade, utifrån barnkonventionen, att lagen bör finnas. I detta arbete har jag använt mig av grundad teori när jag analyserat de allra första domarna gällande barnfridsbrott. Domar är offentliga handlingar och jag har därför kunnat få tag i datan genom att kontakta olika tingsrätter. Syftet har varit att granska om och hur tingsrätterna talar om barnets bästa. Vidare har jag undersökt om tingsrätternas domar möjliggör trygga förhållanden under uppväxten för barnet. “Barnets bästa” som begrepp är något mycket subjektivt och flexibelt. Detta problematiserar det hela. Tidigare forskning har visat att rättsväsendet brister i att belysa barnets bästa och att när detta trots allt gjorts har det inte gjorts uttryckligen. Efter att ha analyserat domarna kunde jag konstatera att inte i ett enda av dessa uttrycktes något om begreppet “barnets bästa”. Samtidigt har tingsrätterna ändå lyckats ge barnet åtminstone kortsiktiga förutsättningar för trygga uppväxtförhållanden. De flesta som hade åtalats blev också dömda. Majoriteten av de åtalade blev dömd till fängelse. Resultatet av mitt arbete står i linje med tidigare forskning där man sett att rättsväsendet brister i att belysa barnets bästa.

De sju domar som utgör urvalet i studien berör frågor som handlar om vårdnad, boende och umgänge. De är hämtade från Umeå tingsrätt mellan perioden år 2015–2017. Domarna studerades med riktad innehållsanalys, med fokus på fysiskt våld, psykiskt våld och barn som bevittnat våld. För att få en helhetsbild och en tydlig beskrivning på den rättsliga processen, från yrkande till domslut, har följande teman valts ut. Teman är: yrkande, fysiskt våld, psykiskt våld, barn som bevittnat våld, barns mående/beteende, insatser och domslut. Utifrån dessa teman ges en tydlig bild på hur tingsrätten resonerar i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Resultatet visar på att tingsrätten resonerar utifrån barnets bästa med ett genomgående barnperspektiv där varje fall bedöms utifrån sin individuella situation. Vidare visar resultatet, att fysiskt- och psykiskt våld uttrycks och utförs på olika sätt och att barnet påverkas av det. Allt våld inom familjen bedöms inte som straffbart enligt den rådande lagstiftningen, trots att de kan ge stor skada på barnet, både i nutid och framtid.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur köp av sexuella tjänster konstrueras, dels i tingsrättsdomar och dels på internetforumet Flashback. Vidare vill vi undersöka om det finns likheter och skillnader mellan dessa två språkliga arenor. För att uppnå studiens syfte utgår vi ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och knyter an till teorier gällande hegemonisk maskulinitet och diskursteori. Vidare har vi tagit del av tidigare forskning som berör köp av sexuella tjänster med olika infallsvinklar för att bearbeta vårt material. I studien har kritisk diskursanalys används för att analysera sju tingsrättsdomar och en tråd från internetforumet Flashback. Vi kan se att köp av sexuella tjänster i tingsrättsdomar konstrueras som något olagligt med en koppling till stigmatisering. Vidare kan vi se en konstruktion av att mannen som är åtalad framställs som mindre trovärdig i förhållande till polis och rättsväsende som här anses vara sanningsbärare. På Flashback konstrueras köp av sexuella tjänster som något legitimt och vi kan där se en tydlig social ram med accepterade förhållningssätt som användarna förhåller sig till. I dessa två språkliga kontexter används ett marknadsspråk som konstruerar köp av sexuella tjänster som en strikt affärsmässig relation mellan köpare och säljare. Kvinnan som säljer sexuella tjänster konstrueras här som en produkt och genom detta bibehålls patriarkala strukturer.

This dissertation studies legal practice and representation from the perspective of Theatre- and Performance Studies. It aims to describe and analyse the theatrical, ritualistic and spatial aspects of law, its practices, representations and buildings. More specifically, the dissertation explores the trial as a performance. Cultural as well as artistic performances are explicitly structured. Trials, theatre performances, religious rituals, military parades and political demonstrations all raise a boundary that shuts out what is not part of the performance ("life", "the everyday"). Performances also depend on and create an inner order; they structure the social and material space and produce roles and hierarchies among the participants. The dissertation analyses the ways in which the trial in the lower level court in Sweden produces and maintains these outer and inner boundaries. How does law and legal practice produce frames, boundaries and spaces? How, when and as what does law appear? And what is made to appear in front of or under the law? By approaching the legal practice with a theatrical and performative terminology, the trial comes forth as more than a legal process; it appears as a performative, cultural and social event. The study focuses on the courtroom as a space where power is exercised and produced. It is not only the legal power of the judgment that is exercised, but also other forms of power. The court creates, communicates and sustains its authority in the courtroom by using performative, theatrical and ritual techniques of power. In making these different kinds of power techniques visible, the dissertation exemplifies the strength of a performance perspective. By using a terminology and a way of thinking from the study of performing arts, new knowledge of the trial as a performance is produced.

Syftet med denna uppsats var att studera hur tingsrätten praktiserar uttryck av emotioner i de skriftliga domarna, avseende försök till mord och mord. Utöver det var syftet även att undersöka hur tingsrätten framställde förövaren och gärningen kopplat till känslouttryck, samt om det förekom några skillnader i framställandet av dessa. Studien har genomförts med kvalitativ innehållsanalys som metod och datamaterialet bestod av domar från en tingsrätt. Resultaten har visat att tingsrätten huvudsakligen exkluderar känslouttryck i de skriftliga domarna och uttryckt sakliga framställningar, men att det dock är förekommande till viss del. Resultaten har även visat att det förekommit skillnader i tingsrättens framställande av förövaren och gärningen. Våra slutsatser har bland annat blivit att tingsrätten i olika grad frångått sin neutrala ställning, där emotioner i relation till gärningen varit mest framträdande. Slutsatserna har stärkts genom kopplingen till det emotionssociologiska perspektivet och Garlands teori om straffets funktion. / The purpose of this paper was to study how the district court practices expression of emotions in the written judgments, regarding attempted murder and murder. In addition, the purpose was also to study how the district court presented the perpetrator and the act linked to emotional expressions, and whether there were any differences in the presentation of these. The study was conducted with qualitative content analysis as a method and the data material consisted of judgments from a district court. The results have shown that the district court mainly excludes emotional expressions in the written judgments and expressed factual representations, but that it does occur to some extent. The results have also shown that there have been differences in the district court's presentation of the perpetrator and the act. Our conclusions have, among other things, been that the district court to varying degrees deviated from its neutral position, where emotions in relation to the act were most prominent. The conclusions have been strengthened through the connection to the emotional sociological perspective and Garland’s theory regarding the function of punishment.