Rolluppfattningar bland statstjänstemän har studerats under en lång tid där individens roll harbestämts utifrån förväntningar om deras attityder. Det yttrar sig i personens omgivning menockså genom föreställningen gällande de krav på attityder som situationer ställernämndemännen inför. Genom debatter har det även framkommit att nämndemän ifrågasattsgällande sin roll att agera opolitiskt och opartiskt. I denna problematik tog studien sinutgångspunkt för att med hjälp av sju intervjuer med nämndemän vid Halmstads tingsrätt se hurde uppfattar sig själva i sin roll som nämndemän. Det teoretiska ramverk som använts för attkategorisera nämndemännen är Anders Mellbourns teori om rolluppfattningar bland statstjänstemän,där tre modifierade rolltyper har utvecklats för att passa studien. Syftet med studienvar att utifrån rolluppfattningar kategorisera nämndemän vid Halmstads tingsrätt, vilket gjortsför att bidra med kunskap om hur de uppfattar sig själva i sin roll som nämndemän. Genomintervjuerna med nämndemännen så dras slutsatsen att samtliga tre rolltyper går att finna blandde studerade nämndemännen och utifrån studiens analys tros detta bero på dels antalet år somnämndemännen har varit politiskt aktiva samt att åldern kan ha en påverkan gällande omnämndemannen kan kategoriseras som den desto mer klassiska rolluppfattningen.

<p>En enkätundersökning genomfördes med syftet att undersöka åklagares och nämndemäns uppfattningar om vilka tillförlitlighetskriterier som de bedömer som viktiga för tillförlitligheten i barns utsagor vid misstänkta fall av sexuella övergrepp. Vidare var syftet att undersöka om det förekom några skillnader i gruppernas bedömningar. Enkäten bestod av sju kriterier som utgick från Högsta domstolens praxis vid bedömningen av tillförlitligheten i muntliga utsagor. Resultatet visade att åklagarna bedömde längd- och konstantkriteriet signifikant mindre viktigt för tillförlitligheten än nämndemännen medan nämndemännen bedömde klarhets- och detaljkriteriet signifikant mindre viktigt än åklagarna. Kön och erfarenhet visade sig inte påverka hur grupperna gjorde sina bedömningar. Då vissa av kriterierna har visat sig helt eller delvis sakna förankring i forskning bör de användas med försiktighet och hänsyn bör alltid tas till det enskilda fallet och brottets karaktär. Åklagarnas och nämndemännens relativt höga skattningar av kriterierna tyder på en bristande kunskap om hur barn minns och vittnar om sexuella övergrepp.</p>

En enkätundersökning genomfördes med syftet att undersöka åklagares och nämndemäns uppfattningar om vilka tillförlitlighetskriterier som de bedömer som viktiga för tillförlitligheten i barns utsagor vid misstänkta fall av sexuella övergrepp. Vidare var syftet att undersöka om det förekom några skillnader i gruppernas bedömningar. Enkäten bestod av sju kriterier som utgick från Högsta domstolens praxis vid bedömningen av tillförlitligheten i muntliga utsagor. Resultatet visade att åklagarna bedömde längd- och konstantkriteriet signifikant mindre viktigt för tillförlitligheten än nämndemännen medan nämndemännen bedömde klarhets- och detaljkriteriet signifikant mindre viktigt än åklagarna. Kön och erfarenhet visade sig inte påverka hur grupperna gjorde sina bedömningar. Då vissa av kriterierna har visat sig helt eller delvis sakna förankring i forskning bör de användas med försiktighet och hänsyn bör alltid tas till det enskilda fallet och brottets karaktär. Åklagarnas och nämndemännens relativt höga skattningar av kriterierna tyder på en bristande kunskap om hur barn minns och vittnar om sexuella övergrepp.

Abstract The recruiting of lay judges to the district courts is managed by the political parties. Despite repeated efforts the parties do not succeed in recruiting lay judges that reflect the structure of the inhabitants. Why not? This is the fundamental issue of this essay. This study is a multiple case study of two parties with different success in their recruiting work. The purpose is to study the process of nomination regarding lay judges at the district courts, at the latest election (2006). The study comprehends two Swedish parties at two different district courts. The ambition is to find out how important the membership population of the political parties is for the recruiting and to what extent the parties recruit lay judges outside the party. The empiric investigation mainly consists of interviews with political representatives with experience from nomination work. The investigation shows that the parties who succeed with recruiting also have a satisfactory membership population, and the other way around. Recruiting outside the party is very unusual. At the interviews information is revealed that indicates that the parties use the recruiting of lay judges as a power instrument.

<p>Abstract</p><p>The recruiting of lay judges to the district courts is managed by the political parties. Despite repeated efforts the parties do not succeed in recruiting lay judges that reflect the structure of the inhabitants. Why not? This is the fundamental issue of this essay.</p><p>This study is a multiple case study of two parties with different success in their recruiting work. The purpose is to study the process of nomination regarding lay judges at the district courts, at the latest election (2006). The study comprehends two Swedish parties at two different district courts. The ambition is to find out how important the membership population of the political parties is for the recruiting and to what extent the parties recruit lay judges outside the party. The empiric investigation mainly consists of interviews with political representatives with experience from nomination work. The investigation shows that the parties who succeed with recruiting also have a satisfactory membership population, and the other way around. Recruiting outside the party is very unusual. At the interviews information is revealed that indicates that the parties use the recruiting of lay judges as a power instrument.</p>

Legitimacy is a necessary precondition for a well-functioning judicial system and it can be achieved in a variety of ways. One way of achieving legitimacy, that the Swedish legislator has chosen, is to constitute a system where lay judges work alongside professional judges in the Swedish courts. Lay participation in the courts are thought to fulfill many purposes and one of them is that they are expected to add new knowledge and additional perspectives to the courts. In other words, the Swedish legislator expect the lay judges to have opinions that, if not contrast then at least, complement the opinions of the professional judge. Nevertheless, previous research on Swedish judgements has found that the four members of the court are completely unanimous in about 95% of the judgments in criminal matters that the Swedish district courts delivers. By conducting a survey study this thesis shows that Swedish lay judges and professional judges has differing opinions in a number of matters that, according to the focal concerns theory, influence their sentencing decisions. The results of the study also show that lay judges, in comparison to the professional judges, are more prone to advocate for imprisonment if the perpetrator is deemed guilty. Furthermore, by combining earlier research and theories on the subject, the thesis proposes an explanation to why such a high level of consensus can be observed in the delivered judgements. Lastly, the thesis discusses what implications the study’s results have on the arguments that the Swedish legislator use to justify Sweden’s system of lay judges.