No description available.

Some researchers argue that EU affairs are being depoliticized on a national level, while others claim the opposite. If EU affairs are characterized by depoliticization, it is a democratic problem, since voters do not have the possibility to choose between different political options. Therefore, the aim of this study was to test the theory of depoliticization. The study was based on a least likely case where the degree of politicization was examined in the Swedish Committee on European Affairs on the issue of the EU Recovery Fund. A hypothesis that depoliticization would prevail was formulated, and if the hypothesis proved to be supported in this study, the results could be generalized to other EU affairs in the Swedish party system. To answer the question, The EU Recovery Fund was divided into seven different sub-questions, which in turn was divided into two dimensions, economic redistribution on EU level and rule of law. Statements from four different parties, the Left Party, the Social Democratic Party, the Moderates and the Sweden Democrats, were analyzed using two analysis schemes. With the help of the analysis schemes, the disparity of the parties' positions were analyzed using standard deviations. A low standard deviation indicated that the issue was depoliticized, and a high standard deviation implied politicization. The depoliticization hypothesis was found to be supported in both of the dimensions. This study has therefore contributed with some evidence that EU affairs are depoliticized in the Swedish party system.

<p>Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att barn och unga får möjligheten att växa upp under trygga och för deras utveckling goda förhållanden. Denna uppsats har som syfte att undersöka socialsekreterares uppfattning om hur det är att arbeta under en socialnämnd samt att se hur nämndens arbete fungerar enligt de lagar som berör barnets bästa. Inom detta område har forskning varit begränsat. Den existerande forskningen visar att socialsekreterare ofta lämnar sina jobb när de inte trivs inom organisationen och att man inom organisationen inte tar hänsyn till deras mående och arbetsbelastning. Forskare tog även upp att arbetet mer och mer ägnas till att fylla byråkratiska uppgifter och regler, än klientens behov.</p><p>Syftet med det här arbetet är även att få reda på hur socialsekreterare tänker kring det faktum att de arbetar under en granskande och beslutande nämnd samt hur de uppfattar att nämnden anammar, förstår och beslutar enligt barnperspektivet. Som metod användes kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer vilka först skickades ut via e-post till fyra socialsekreterare inom en kommun. Den enhet som har hand om barn- och familjeärenden valdes ut och intervjufrågorna via e-post följdes sedan upp med telefonintervjuer. Resultatet visade sig stödja tidigare forskning i området. Socialsekreterarna berättade att mycket av deras arbete gick till att skriva utredningarna som nämnden ville ha dem. Nämnden ansågs lägga sig i deras arbete, överskriva befogenheter och ge onödig kritik på utredning. Föreslagna insatser kunde även avslås på grund av att de ansågs vara för dyra. Det som var överraskande var hur mycket nämnden i denna kommun lade sig i socialsekreterarnas arbete, socialsekreterarna upplevde sig inte betrodda. Eftersom bara en kommun valdes ut så kan inte denna uppsats slutsatser generaliseras. Studien är värd att följas upp med ytterligare undersökningar med större underlag.</p>

Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att barn och unga får möjligheten att växa upp under trygga och för deras utveckling goda förhållanden. Denna uppsats har som syfte att undersöka socialsekreterares uppfattning om hur det är att arbeta under en socialnämnd samt att se hur nämndens arbete fungerar enligt de lagar som berör barnets bästa. Inom detta område har forskning varit begränsat. Den existerande forskningen visar att socialsekreterare ofta lämnar sina jobb när de inte trivs inom organisationen och att man inom organisationen inte tar hänsyn till deras mående och arbetsbelastning. Forskare tog även upp att arbetet mer och mer ägnas till att fylla byråkratiska uppgifter och regler, än klientens behov. Syftet med det här arbetet är även att få reda på hur socialsekreterare tänker kring det faktum att de arbetar under en granskande och beslutande nämnd samt hur de uppfattar att nämnden anammar, förstår och beslutar enligt barnperspektivet. Som metod användes kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer vilka först skickades ut via e-post till fyra socialsekreterare inom en kommun. Den enhet som har hand om barn- och familjeärenden valdes ut och intervjufrågorna via e-post följdes sedan upp med telefonintervjuer. Resultatet visade sig stödja tidigare forskning i området. Socialsekreterarna berättade att mycket av deras arbete gick till att skriva utredningarna som nämnden ville ha dem. Nämnden ansågs lägga sig i deras arbete, överskriva befogenheter och ge onödig kritik på utredning. Föreslagna insatser kunde även avslås på grund av att de ansågs vara för dyra. Det som var överraskande var hur mycket nämnden i denna kommun lade sig i socialsekreterarnas arbete, socialsekreterarna upplevde sig inte betrodda. Eftersom bara en kommun valdes ut så kan inte denna uppsats slutsatser generaliseras. Studien är värd att följas upp med ytterligare undersökningar med större underlag.

<p>Problem: The authors have, during the process of development of this thesis, tried to create an understanding of how a number of organizations, all working with different approaches around the ”brand Sweden”, perceive the efficiency and benefits of using extended concept around embassies as a tool in their strategic work. The embassies in question have an evolved concept in the sense that they don not only hold a traditional political and legal role. The problem facing us authors was the issue whether theses embassies are efficient arenas to coordinate the forces and resources of the organizations concerned, in the mission to enhance the visibility and awareness of Sweden abroad.</p><p>Purpose: The purpose is to describe the strategic work with marketing Sweden to be able to look in to whether the evolved concept behind the embassies in question are used as a tool in within the work of the organizations. We wish to research this to be able to evaluate if this arena is perceived as efficient for the organizations concerned.</p><p>Method: In order to get a background to which one establish and communicate a nations brand the authors have studied literature within the subject. The collection of primary data has been conducted in form of interview with representatives from the involved organizations, on which the theories later been applied in an analysis. With this data as a base the authors have proceeded with further studies and researches.</p><p>Result: In an increasingly globalized world characterized by competition, it is hard for a country to stand out and be perceived as attractive. Therefore the evolved concept around embassies is useful tool for the organizations concerned. This conclusion can be made, in the light of how the organizations structure their strategic work, how the embassies are used as a tool in their work, and how the organizations perceive the benefits they get from their cooperation with the embassies.</p> / <p>Problem: I vårt arbete har vi försökt skapa oss en bild av hur ett antal aktörer, som på olika sätt genom sina respektive uppdrag arbetar med varumärket Sverige, själva upplever effektiviteten och nyttan av ett utvecklade konceptet runt ambassaderna i Berlin och Washington D.C. Ambassadernas roll har där breddats till att inrymma ett vidare syfte än att bara vara en politisk och juridisk arena. Vi har velat ta reda på om dessa ambassadkomplex är effektiva arenor för att samordna krafterna för att öka den svenska synligheten i utlandet.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva det strategiska arbetet med marknadsföringen av Sverige samt att undersöka hur det vidareutvecklade konceptet kring ambassaderna används som ett redskap i detta arbete. Detta för att kunna bedöma om denna arena upplevs vara effektiv för berörda aktörer.</p><p>Metod: För att få en bakgrund till hur man etablerar och kommunicerar ett lands varumärke har uppsats¬författarna studerat litteratur inom ämnet. Som primärdata har uppsatsförfattarna genomfört intervjuer, vilka sedan har analyserats i förhållande till de vetenskapliga teorierna. Utifrån denna information har även vidare forskning och undersökning har gjorts.</p><p>Resultat: För att ett land ska upplevas som attraktivt i en allt mer globaliserad värld, präglad av hård konkurrens, är det utvecklade konceptet runt ambassaderna en hjälp för våra aktörer. Denna slutsats kan man dra då man ser till strukturen på aktörernas strategiska arbete, hur ambassaden används som ett redskap och de intryck samt de upplevelser som aktörerna har fått genom sitt samarbete med ambassaderna.</p>

Problem: The authors have, during the process of development of this thesis, tried to create an understanding of how a number of organizations, all working with different approaches around the ”brand Sweden”, perceive the efficiency and benefits of using extended concept around embassies as a tool in their strategic work. The embassies in question have an evolved concept in the sense that they don not only hold a traditional political and legal role. The problem facing us authors was the issue whether theses embassies are efficient arenas to coordinate the forces and resources of the organizations concerned, in the mission to enhance the visibility and awareness of Sweden abroad. Purpose: The purpose is to describe the strategic work with marketing Sweden to be able to look in to whether the evolved concept behind the embassies in question are used as a tool in within the work of the organizations. We wish to research this to be able to evaluate if this arena is perceived as efficient for the organizations concerned. Method: In order to get a background to which one establish and communicate a nations brand the authors have studied literature within the subject. The collection of primary data has been conducted in form of interview with representatives from the involved organizations, on which the theories later been applied in an analysis. With this data as a base the authors have proceeded with further studies and researches. Result: In an increasingly globalized world characterized by competition, it is hard for a country to stand out and be perceived as attractive. Therefore the evolved concept around embassies is useful tool for the organizations concerned. This conclusion can be made, in the light of how the organizations structure their strategic work, how the embassies are used as a tool in their work, and how the organizations perceive the benefits they get from their cooperation with the embassies. / Problem: I vårt arbete har vi försökt skapa oss en bild av hur ett antal aktörer, som på olika sätt genom sina respektive uppdrag arbetar med varumärket Sverige, själva upplever effektiviteten och nyttan av ett utvecklade konceptet runt ambassaderna i Berlin och Washington D.C. Ambassadernas roll har där breddats till att inrymma ett vidare syfte än att bara vara en politisk och juridisk arena. Vi har velat ta reda på om dessa ambassadkomplex är effektiva arenor för att samordna krafterna för att öka den svenska synligheten i utlandet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva det strategiska arbetet med marknadsföringen av Sverige samt att undersöka hur det vidareutvecklade konceptet kring ambassaderna används som ett redskap i detta arbete. Detta för att kunna bedöma om denna arena upplevs vara effektiv för berörda aktörer. Metod: För att få en bakgrund till hur man etablerar och kommunicerar ett lands varumärke har uppsats¬författarna studerat litteratur inom ämnet. Som primärdata har uppsatsförfattarna genomfört intervjuer, vilka sedan har analyserats i förhållande till de vetenskapliga teorierna. Utifrån denna information har även vidare forskning och undersökning har gjorts. Resultat: För att ett land ska upplevas som attraktivt i en allt mer globaliserad värld, präglad av hård konkurrens, är det utvecklade konceptet runt ambassaderna en hjälp för våra aktörer. Denna slutsats kan man dra då man ser till strukturen på aktörernas strategiska arbete, hur ambassaden används som ett redskap och de intryck samt de upplevelser som aktörerna har fått genom sitt samarbete med ambassaderna.

Den här uppsatsen undersöker de identifikationer som erbjuds av tidskriften Hemslöjden (från 2011 Hemslöjd). Som källmaterial används alla ledartexter samt, som komplettering, framsidor under dess utgivning under åren 1933–2020. Undersökningen sker mot ett bakgrundsantagande om att hemslöjdsrörelsen har och har haft en stor påverkan på vad som ses som slöjd och vem som ses som slöjdare, vilket i sin tur kan påverka identifikationer mellan elever och slöjd i grundskolan. Resultatet visar att tidskriftens första tre decennier är betydligt mindre präglade av nationalism än vad man kan förvänta sig utifrån tidigare forskning, men att anknytning tilll andskap är viktig under hela utgivningen. Först från 1960-talet och kommande tre årtionden syns en tydlig retorik om nationell identitet och kulturarv. Detta kan framförallt kopplas till en argumentation om att hemslöjdsrörelsen då går dåligt ekonomiskt och behöver stöd från samhället. En intern identitetskonflikt som källmaterialet verkar kämpa med handlar om att hemslöjdsrörelsen vill vara folklig men inte upplever sig lyckas med det. Från och med 1990-talet flyttas myndigheten Nämnden för Hemslöjdsfrågor från industridepartementet till kulturdepartementet och samtidigt får hemslöjdsrörelsen en ny roll som kulturinstitution, från att tidigare i första hand ha varit en sysselsättningspolitisk verksamhet. Under denna sista tredjedel av utgivningsperioden skiftar också fokus från slöjden till slöjdaren. När det inte längre främst handlar om att marknadsföra produkterna, får slöjden som livsstilsaktivitet en mer framskjuten plats. Undersökningen visar vidare att tidskriften kommunicerar en romantisering av naturen som allra tydligast tar sig uttryck i utsagor om naturmaterial, men som efter millennieskiftet paras ihop med en retorik om miljö och hållbarhet som under denna period blir en dominant del av diskursen. Sammantaget visar undersökningen att det finns en förändring över tid med två tydliga milstolpar, en i början av 1960-talet och en under 1990-talet. De tre perioder som utgivningen därmed kan delas in i gestaltas på sidorna 81-82 i uppsatsen i form av tre olika personas baserade på varje periods mest typiska identifikationer. / <p>Godkänt datum 2021-08-29</p>