Global ETD Search

11	Hedersrelaterat våld och förtryck : En innehållsanalys av domar före och efter straffskärpningsgrunden den 1 juli 2020 / Honour-related violence and oppression : A qualitative content analysis of sentences before and after the increased penalty the 1st of July 2020 Antonsson, Lisa, Hatheyer, Caroline January 2021 (has links) 1 juli 2020 trädde en ny straffskärpningsgrund i laga kraft, som innebar att hedersmotiv ska utgöra en försvårande omständighet. Syftet med vår studie var att undersöka skillnaden mellan hur tingsrätten och åklagaren motiverar och argumenterar kring hedersmotivet i sex utvalda domar, innan och efter straffskärpningsgrunden. Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av dessa domar och valde ut materialet med hjälp av ett kriteriestyrt urval. De teorier vi valde att utgå från var det ideala offret och kulturkriminologi. Vår analys av domarna resulterade i ett flertal mönster, som exempelvis: kontrollbehov hos gärningspersonen och övervåld. Vi drog slutsatsen att både tingsrätten och åklagaren redan innan straffskärpningsgrunden tillkom tog hänsyn till hedersmotivet, på så sätt att man ansåg att brottet var särskilt hänsynslöst. / On the 1st of July 2020 a new increase in the severity of a penalty gained legal effect. This means that a crime where the motive is honour-related is supposed to be seen as an aggravating circumstance. The purpose with our study is to examine the difference between how the court and prosecutor motivates and argue around the motive before and after the increased penalty.The method we chose was a qualitative content analysis and we chose the sentences with a criteria-driven selection. The theories that we chose were the ideal victim and cultural criminology. Our analysis resulted in a few patterns: need of control from the perpetrator and assault. Our conclusion is that both the court and the prosecutor before the increased penalty took the honour-related motive into account because they saw the crime as especially ruthless. honour court ideal victim cultural criminology heder tingsrätt idealt offer kulturkriminologi Övrig annan samhällsvetenskap
12	Resonemang kring våld : En diskursanalys av vårdnadstvister i tingsrätten / Reasoning About Violence : A Discourse Analysis of Custody Disputes in the District Court Påve, Ina, Ubilla Falzon, Adeline January 2023 (has links) The purpose of this study was to gain an understanding of how district courts reason in cases where visitation is granted between children and a parent accused of violence either towards the child or the other parent. Our research question revolves around how the district court reasons regarding information about violence and to what extent the children’s opinions is taken into account in the decisions. We have examined 11 cases from 2022, collected from district courts in Skåne and Blekinge, Sweden. Discourse analysis has been employed as a suitable method to study the construction of meaning through language in the court decisions. The results show that the district court tends to focus on the parents’ difficulties in cooperation or conflicts rather than on the reports of violence within the family. In several of the judgments, violence has been reformulated through language use, where violence is described, for example, as a conflict. This results in the minimization or invisibility of the violence. The significance and severity of the violence are also diminished as the district court questions the credibility of the reports of violence. When granting visitation between a child and a potentially violent parent, the risk of violence has been minimized, and instead, the child’s need for close and good contact with both parents has been given significant weight in these decisions. The children’s opinions have been briefly described and weighed very little in the district court’s assessment in all of the judgments. When the child’s opinions have been taken into account, the district court has reasoned about how children are influenced by the parents. Often, the oldest child’s opinions have represented the views of the siblings as well. children's rights perspective custody custody dispute discourse analysis district court violence visitation barnrättsperspektiv diskursanalys våld vårdnad vårdnadstvist tingsrätt umgänge Social Work Socialt arbete
13	Skyddsuppmaning inom den sociala barnavården : En kvalitativ studie av fenomenet när socialsekreterare uppmanar en vårdnadshavare att skydda barnet från den andre vårdnadshavaren Rindeskog, Emma January 2021 (has links) Studien handlar om ett av mig identifierat fenomen inom den sociala barnavården i Sverige som jag benämnt skyddsuppmaning. Studiens syfte har varit att ta del av socialsekreterares förståelse av skyddsansvaret när barnets vårdnadshavare är skilda och en av dem utgör en risk för barnet. Ytterligare ett syfte har varit att ta del av hur socialsekreterare problematiserar fenomenet skyddsuppmaning. Studien bygger på intervjuer med sex socialsekreterare vid olika socialförvaltningar i landet, som alla arbetar med utredningar enligt socialtjänstlagen gällande barn. Resultatet visar att socialsekreterare uppfattar att det är vårdnadshavarens skyldighet att skydda barnet och att det är ett beslut som endast vårdnadshavare kan fatta. När socialsekreterare kommunicerar skyddsansvaret med vårdnadshavarna uttalar de sig med olika grader av styrka i sin uppmaning. Socialsekreterare anser att skyddsuppmaning främst vilar på det generella föräldraansvaret som finns angivet i föräldrabalken (1949:381). De problematiserar skyddsuppmaning genom att bland annat ange de känslomässiga påfrestningar som uppstår för vårdnadshavarna, samt att skyddsuppmaning späder på en redan konfliktfylld relation dem emellan. När intervjumaterialet betraktas i ljuset av teorin kan det förstås som att skyddsuppmaningen blivit institutionaliserad och för givet tagen inom den sociala barnavården, vilket återfinns i Bordieus begrepp doxa. Den låga graden av laglig reglering av skyddsuppmaning gör att det finns få likheter med Webers byråkratiska, rättssäkra modell, men däremot utrymme för socialsekreterarnas överväganden. Det öppnar för normerande inslag som finns inom socialt arbete. En analys av materialet visar dels att socialsekreterarna implicit beslutar om skyddet med förväntan att vårdnadshavaren verkställer det, dels att det finns en växelverkan mellan socialsekreterarnas styrka i skyddsuppmaningen och vårdnadshavarnas responser. Utifrån det kan skyddsuppmaningen leda till fyra olika typer av intagna positioner hos vårdnadshavarna. Dessa är ”De naturliga”, ”De övertalade”, ”De skrämda” och ”De övergivna”. socialt arbete socialtjänsten socialsekreterare sociala barnavården skydd vårdnadshavare barn som far illa våld i nära relation socialtjänstlagen föräldrabalken fält doxa institution institutionalisering domänteori organisation profession handlingsfrihet diskretion värdegrund konflikt vårdnad boende umgänge vårdnadstvist tingsrätt. Social Work Socialt arbete

Page generated in 0.1008 seconds