Beslut som fattas inom den sociala barnavården är ett resultat av en komplex process med flertalet påverkansfaktorer att ta hänsyn till. Beslut om placering utanför hemmet är en ingripande insats i barns och familjers livssituation, beslut som grundas i socialtjänstens utredning och bedömning. I vissa ärenden där barn riskerar att fara illa är situationen av sådan art att socialtjänsten beslutar om utredningsplacering på utredningshem för familjer för stöd i utredningsförfarandet. Syftet med denna studie är att få en bild av förekomst av och påverkansfaktorer för beslut om placering på utredningshem för vårdnadshavare tillsammans med barn.  Detta är en explorativ studie med en kvantitativ studiedesign och har genomförts via en enkätundersökning med 30 deltagare. Samtliga deltagare är socialsekreterare verksamma inom utredning av barn och unga i olika kommuner i Sverige. Resultatet av studien visar att 30 utredningshem för vårdnadshavare som placeras tillsammans med barn finns i Sverige och 80% av de tillfrågade socialsekreterarna har erfarenhet av placeringsformen. Några av de fynd som återfinns i studien är att placering på utredningshem vanligtvis genomförs i frivillig form, enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:453) och huvudsakliga kriterier i familjens situation för att placering ska bli aktuellt är relaterade till vårdnadshavares bristande grundläggande omsorgsförmåga för barnet. Andra möjliga påverkansfaktorer är tillgången till utredningshem i privat kontra kommunal regi samt kommunens storlek.  Genomgående har rådande synsätt inom den svenska sociala barnavården visat sig betydelsefull för flertalet påverkansfaktorer såväl som när det kommer till familjens situation som till mer organisatoriska faktorer. Utifrån denna studies resultat synliggörs familjens starka position i social barnavård vid beslut avseende placering på utredningshem. / Decisions made within the social childcare system is a result of a complex process with several key components to be aware of. Decisions on out-of-home placements are interventions that can have a big impact on a child and its family’s life, decisions like this are made based on the social services’ investigation and assessment. In certain cases where a child is at risk of being abused or experiencing physical trauma the social services can decide to place the whole family at a short-term care facility to get support in the investigation process. The purpose of this study is to get an overview of the frequency, and factors that play in to, placement at short-term care facilities for caregivers and their children. This is an explorative study with a quantitative design and was conducted via a survey study with 30 participants. All of whom are social workers from different municipalities in Sweden that work with investigating children and youths. The result of this study shows that there are 30 short-term care facilities for caregivers and their children in Sweden and that 80% of the participants have experience of this type of placement. Some of the finds that this study brings forth is that families mostly agree to placement at short-term care facilities in accordance with the Social Services Act (SFS 2001:453). The main criteria in the family’s situation that makes this type of placement relevant usually relate to the caregivers not being able to support the child’s basic needs. Other possible factors that could play into these decisions are the access to short-term care facilities in private versus municipal regime as well as the size of the municipality.  Current views within Sweden’s social childcare system have been shown to influence several of the factors, such as factors in the family’s situation as well as organizational factors. Within this study the importance of family and its strong position in social childcare when it comes to decisions regarding placement at short-term care facilities become apparent.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur socialsekreterare upplever sina organisatoriska och kunskapsmässiga förutsättningar för bemötande och samarbete med föräldrar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare inom socialtjänstens barnavård i en mellanstor svensk kommun. Teorier om normer, socialarbetares förhållningssätt och organisationer användes för förståelse av det insamlade materialet. Tematisk analys valdes för att analysera materialet. Resultatet visade att socialsekreterare upplever behov av fördjupad kunskap kring NPF hos vuxna, och att den kunskap de besitter främst erhållits från arbetslivserfarenhet. Resultatet visade också att socialsekreterare uppfattar kunskap om NPF som viktig för att kunna anpassa sig och bemöta föräldrar med NPF med hänsyn till funktionsnedsättningen. Studien visade att organisationens struktur och uppdragets utformning har effekter på socialsekreterares förutsättningar att utveckla sin kompetens inom NPF. Slutsatsen var att det finns behov av att organisationer och arbetsgivare arbetar för ökade förutsättningar för medarbetares kompetensutveckling, samt arbetar proaktivt med att ge nyanställda socialsekreterare kunskap om NPF med hänsyn till prevalensen av ärenden med NPF och de svårigheter detta kan medföra i ärenden, då kunskap är en förutsättning för goda samarbeten med föräldrar. Detta torde generera goda utfall i barnavårdsärenden och avlasta verksamhetens medarbetare. Anpassade och inkluderande organisationer är dessutom en viktig del för att motverka diskriminering av funktionsnedsatta personer. / The aim of this study was to examine how social workers’ experience their organizational and knowledge-based conditions in approaching and cooperating with neurodiverse parents in social childcare services. The study was conducted through semi-structured interviews with six social workers within the social childcare services in a midsized Swedish municipality. Theories of norms, social workers choice of approach to clients and organizations were used to understand our gathered empirical data. Thematic analysis was chosen to analyze the material. The study's results showed that socialworkers experience require further knowledge of neurodivergency in adults, and that their knowledge is based on worklife experience. The results also showed that social workers value knowledge regarding neurodivergency to adapt and treat neurodiverse parents regarding their disability. Knowledge of parents' disabilities facilitates social workers’ abilities to understand parents' difficulties. The study showed that the structure of the organization and the modeling of the assignments of social workers effects the social workers’ possibilities to enhance their knowledge of neurodivergency. The conclusion of the study was that organizations and employers need to enhance their personnels’ possibilities to develop their competence, and to proactively facilitate newly employed social workers knowledge of neurodivergency regarding the prevalence of neurodivergent clientele and the connected difficulties. This ought to generate satisfactory outcomes in childcare cases and lessen the burden of the organization's personnel. Adapted and inclusive organizations are also important in counteracting discrimination of people with disabilities.

Syftet med studien är att få förståelse för socialsekreterares upplevelser av känsloarbete inom den sociala barnavården. Vidare få kunskap om socialsekreterares uppfattningar gällande vilket stöd som deras organisation erbjuder dem när det avser hantering av känslor i arbetet. För att besvara studiens syfte  har semistrukturerade intervjuer genomförts med socialsekreterare som arbetar med barn och unga inom socialtjänsten. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Arlie Russell Hochschilds teori om emotionellt arbete samt det dramaturgiska perspektivet av Erving Goffman. Vår studies empiri har tolkats med stöd av tematisk analys. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever påfrestande känslor i arbetet som oftast är ilska eller ledsamhet. Dessa känslor väcks i samband med deras kontakt med klienter. Därmed behöver socialsekreterarna använda strategier för att kunna reglera sina känslor samt istället uppvisa önskvärda känslor. Detta görs eftersom de upplever att det ingår i deras professionella roll. Strategier som tillämpas till detta ändamål är följande:  förberedelse, ett lågaffektivt förhållningssätt, att visa empati, att tänka på hur ens  kroppsspråk uppfattas och ventilering av sina känslor med kollegor. Resultatet visar även vilket stöd som organisationen erbjuder socialsekreterarna vid hantering av känslor: stöd består av handledning eller att få prata med sin teamledare eller chef. Slutsatsen som kan dras är att organisationens stödinsatser för att hantera känslor behöver vidareutvecklas, där insatser ger socialsekreterare utrymme att ventilera sina känslor i arbetet.

Children and adolescents that reappear for investigation in the Child Protective Services (CPS) can be interpreted as an issue for the social services ambitions to provide service for potential families in need of assistance. This study was based on information gathered from social workers investigating the situation for 882 children during two months, in two municipalities in Sweden. The aim of the study was to investigate the relationship between adverse childhood experiences and being the subject of more than one previous investigation at the CPS. The study provides an estimate of the likelihood of  being the subject of more than one previous investigation. Results show that certain adversities concerning the child and in the family situation increased the odds of having been exposed to several investigations. Findings from the study also show that the risk of being investigated several times increases incrementally with accumulated adverse childhood experiences.

Studien handlar om ett av mig identifierat fenomen inom den sociala barnavården i Sverige som jag benämnt skyddsuppmaning. Studiens syfte har varit att ta del av socialsekreterares förståelse av skyddsansvaret när barnets vårdnadshavare är skilda och en av dem utgör en risk för barnet. Ytterligare ett syfte har varit att ta del av hur socialsekreterare problematiserar fenomenet skyddsuppmaning. Studien bygger på intervjuer med sex socialsekreterare vid olika socialförvaltningar i landet, som alla arbetar med utredningar enligt socialtjänstlagen gällande barn.  Resultatet visar att socialsekreterare uppfattar att det är vårdnadshavarens skyldighet att skydda barnet och att det är ett beslut som endast vårdnadshavare kan fatta. När socialsekreterare kommunicerar skyddsansvaret med vårdnadshavarna uttalar de sig med olika grader av styrka i sin uppmaning. Socialsekreterare anser att skyddsuppmaning främst vilar på det generella föräldraansvaret som finns angivet i föräldrabalken (1949:381). De problematiserar skyddsuppmaning genom att bland annat ange de känslomässiga påfrestningar som uppstår för vårdnadshavarna, samt att skyddsuppmaning späder på en redan konfliktfylld relation dem emellan.  När intervjumaterialet betraktas i ljuset av teorin kan det förstås som att skyddsuppmaningen blivit institutionaliserad och för givet tagen inom den sociala barnavården, vilket återfinns i Bordieus begrepp doxa. Den låga graden av laglig reglering av skyddsuppmaning gör att det finns få likheter med Webers byråkratiska, rättssäkra modell, men däremot utrymme för socialsekreterarnas överväganden. Det öppnar för normerande inslag som finns inom socialt arbete.  En analys av materialet visar dels att socialsekreterarna implicit beslutar om skyddet med förväntan att vårdnadshavaren verkställer det, dels att det finns en växelverkan mellan socialsekreterarnas styrka i skyddsuppmaningen och vårdnadshavarnas responser. Utifrån det kan skyddsuppmaningen leda till fyra olika typer av intagna positioner hos vårdnadshavarna. Dessa är ”De naturliga”, ”De övertalade”, ”De skrämda” och ”De övergivna”.