1 juli 2020 trädde en ny straffskärpningsgrund i laga kraft, som innebar att hedersmotiv ska utgöra en försvårande omständighet. Syftet med vår studie var att undersöka skillnaden mellan hur tingsrätten och åklagaren motiverar och argumenterar kring hedersmotivet i sex utvalda domar, innan och efter straffskärpningsgrunden. Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av dessa domar och valde ut materialet med hjälp av ett kriteriestyrt urval. De teorier vi valde att utgå från var det ideala offret och kulturkriminologi. Vår analys av domarna resulterade i ett flertal mönster, som exempelvis: kontrollbehov hos gärningspersonen och övervåld. Vi drog slutsatsen att både tingsrätten och åklagaren redan innan straffskärpningsgrunden tillkom tog hänsyn till hedersmotivet, på så sätt att man ansåg att brottet var särskilt hänsynslöst. / On the 1st of July 2020 a new increase in the severity of a penalty gained legal effect. This means that a crime where the motive is honour-related is supposed to be seen as an aggravating circumstance. The purpose with our study is to examine the difference between how the court and prosecutor motivates and argue around the motive before and after the increased penalty.The method we chose was a qualitative content analysis and we chose the sentences with a criteria-driven selection. The theories that we chose were the ideal victim and cultural criminology. Our analysis resulted in a few patterns: need of control from the perpetrator and assault. Our conclusion is that both the court and the prosecutor before the increased penalty took the honour-related motive into account because they saw the crime as especially ruthless.