Syftet med denna studie är att analysera hur svensk media framställer minderåriga som offer och förövare i rapporteringen av våldsbrott där både offret och förövaren utgörs av minderåriga individer. För att kunna besvara studiens syfte används en kvalitativ innehållsanalys där centrala teman i det empiriska materialet uppmärksammas och sedan analyseras utifrån de teoretiska utgångspunkterna, vilka utgörs av Nils Christies teori om det ideala offret samt Howard S. Beckers teori om sociala avvikelser. I analysen av det empiriska materialet fann vi tre återkommande teman som vi tolkade som ett steg i konstruktionen av offret, vilka var personbeskrivningar, plats och relationer. Dessa döpte vi i analysen till mer analytiska rubriker där personbeskrivningar döptes till den goda människan, plats döptes till den legitima platsen och relationer döptes till den okända förövaren. Likaså fann vi även tre teman som vi tolkade som ett steg i framställningen av förövaren, vilka var personbeskrivningar, oprovocerat och multikriminell. Personbeskrivningar döptes här till den onda människan, oprovocerat döptes till det oprovocerade brottet och multikriminell döptes till den multikriminella förövaren. Genomgående i analysen resonerades det även kring det likheter och olikheter som vi ansåg fanns i framställningen av de båda grupperna. Med utgångspunkt i tidigare forskning och den teoretiska utgångspunkten fann vi att de minderåriga offren i majoriteten av fallen framställdes med goda egenskaper medan de minderåriga förövarna framställdes med onda egenskaper. Genomgående kunde vi även urskilja en strävan efter att framställa offren som legitima och ideala offer och förövarna som ideala gärningspersoner och som socialt avvikande. Samtidigt fann vi också fall där detta inte uppenbarades. Sammantaget kunde vi dock urskilja ett mönster där inte så idealiska offer och förövare framställdes som mer idealiska än vad de egentligen är sett utifrån Christies teori.

Denna uppsats analyserar hur Aftonbladet och Expressen rapporterar om kvinnor som blir mördade i nära relation. Studien jämför tidningarnas rapportering under året 2018. Det aktuella året blev 22 kvinnor mördade av sin nuvarande eller före detta partner i Sverige. Analysen jämför hur tidningarna skiljer sig åt i rapporteringen och hur beskrivningen sker av morden, offren och förövaren. Studien undersöker bland annat huruvida Aftonbladet och Expressen ägnar sig åt skuldbeläggning av offer, om ”ideala offer” förekommer, vilka källor som får uttala sig och om tidigare våld finns rapporterat. De pressetiska reglerna jämförs mot analysens resultat för att undersöka hur svensk kvällspress förhåller sig till riktlinjerna. Studien utgår från den kvantitativa innehållsanalysen med inriktning på genusteori och gestaltningsteori samt behandlar tidigare forskning av ämnet. Metoden som används för utförandet av analysen är kvantitativ innehållsanalys. Studiens material består av 149 artiklar, 83 artiklar från Aftonbladet och 66 artiklar från Expressen. Resultatet av studien visar att både Aftonbladet och Expressen ägnar sig åt skuldbeläggning av offret. Det finns ett större fokus på förövaren än offret i rapporteringen och Expressen är mer detaljerad i rapporteringen och använder mer bilder och namn än Aftonbladet. Den vanligaste enskilda källan att uttala sig i Aftonbladet och Expressen är åklagaren, resultatet visar också på att offentliga källor oftare är återgivna än privata.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Göran Lindberg konstrueras som ideal/icke ideal gärningsman i dokumentären Kapten Klänning – Polischef och våldtäktsman. Grunden för studien är Nils Christies begrepp det ideala offret samt den ideala gärningsmannen men vi använder oss i vår analys även av maskulinitetsteori med extra fokus på intersektionella aspekter i framställningen av Lindbergs maskulinitet. Då denna studie fokuserar på konstruktionen av Göran Lindberg grundar sig studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt i konstruktivismen. Materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys där huvudteman inom den teoribildning och tidigare forskning som hör till studien skapade teman att följa och vara uppmärksam på under materialgenomgången. Resultatet visade att Göran Lindberg konstrueras som en person som bär en hjältemask, men under denna hjältemask döljer sig ett monster. Detta monster framställs som Göran Lindbergs sanna jag och det bidrar till en konstruktion av honom som en ideal gärningsman. I vissa scener konstrueras han som en stor, stark, kontrollerad man som representerar hegemonisk maskulinitet, i andra framställs han som en svag man med tvångsmässiga beteenden som leder till kontrollförlust. Resultatet visar även att Göran Lindbergs offer till största delen framställs som ideala offer även om de inte uppfyller Nils Christies alla kriterier för detta. Därav är det möjligt att utifrån denna studie påstå att inte alla kriterier gällande idealt offer och ideal gärningsman behöver uppfyllas för att en konstruktion av dessa ska vara möjlig. Det är även tänkbart att kriterierna ändras över tid och är olika beroende på brottstyp.

Denna studie undersöker och jämför hur rapporteringen i två svenska nyhetsmedier, Dagens Nyheter och Expressen, skiljer sig mellan två fall av försvunna kvinnor som är av olika nationalitet men båda boende i Sverige. Studien har en kvalitativ ansats och har utförts genom kvalitativa textanalyser med massmedieretorisk textanalys som bakgrund. I förhållande till detta använder sig studien av teorier vilket behandlar principer för det ideala offret, intersektionalitetsteori i form av begreppet ”missing white woman syndrome” samt teorier om andrafiering. I studiens resultat och analys framkommer det att det är övervägande skillnader i rapporteringen mellan de två fallen. Den kvinna som har en annan nationalitet än svensk personifieras inte i samma utsträckning som den nationellt svenska kvinnan då hon exempelvis inte nämns vid namn lika ofta i artiklarna. Den nationellt svenska kvinnan beskrivs uppfylla samtliga principer för att ses som ett idealt offer. Inom teorier kring andrafiering och intersektionalitet visar resultatet att den kvinna som inte är nationellt svensk beskrivs som den avvikande gruppen, en del av ”de andra”.

Syftet med studien var att studera hur nyhetsrapporterande media framställer och konstruerar offer- och gärningsmannaskap i fallet Lisa Holm. Det insamlade materialet utgjordes av artiklar tillhörande två av Sveriges ledande nyhetsmedier. En kritisk diskursanalys användes genom Faircloughs tredimensionella modell för att analysera texten, den diskursiva praktiken samt den sociala praktiken. Resultatet analyserades sedan med hjälp av Christies teori om det ideala offret. Resultatet och de slutsatser som drogs visade starka indikatorer på att Lisa Holm kan erkännas en legitim offerroll och är att anse som ett idealt offer, samt att Nerijus Bilevicius till viss del innehar, enligt teorins ramverk, ett idealt gärningsmannaskap. Familj och anhöriga bar dessutom inverkan på förstärkningen av de konstruerade rollerna, främst avseende Lisa Holms offerskap. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning avseende att artiklarna reproducerar diskurser om offerskap, stereotypa gärningsmän samt om gärningsmän med annan etnisk härkomst. / The aim and purpose of this study was to investigate how the newspapers portrays and constructs the victims and offenders in the case of Lisa Holm. The collected material came from articles gathered from two of Sweden’s leading newspapers. A critical discourse analysis was used through Faircloughs three-dimensional model to analyse text, discourse practice and social practice. Then the results were analysed with help of Christies theory of the ideal victim. The results and conclusions drawn showed strong indicators that Lisa Holm can be recognized as an ideal victim and that Nerijus Bilevicius to a certain degree possesses, according to the theory's framework, an ideal offender.The family and relatives, in addition, have influence over the strengtheningof the constructed roles, most importantly regarding Lisa Holm’s role as a ideal victim. The results are in line with previous research, which shows that the articles reproduce discourses about victimhood, stereotypical offenders and offenders with different ethnic backgrounds.

Syftet med studien var att studera hur nyhetsrapporterande media framställer och konstruerar offerskap och gärningsmannaskap i fallet Lisa Holm. Det insamlade materialet utgjordes av artiklar tillhörande två av Sveriges ledande nyhetsmedier. En kritisk diskursanalys användes genom Faircloughs tredimensionella modell för att analysera texten, den diskursiva praktiken samt den sociala praktiken. Resultatet analyserades sedan med hjälp av Nils Christies teori om det ideala offret. Resultatet och slutsatser som drogs visade starka indikatorer på att Lisa Holm kan erkännas en legitim offerroll och är att anse som ett idealt offer, samt att Nerijus Bilevicius till viss del innehar, enligt teorins ramverk, ett idealt gärningsmannaskap. Familj och anhöriga bar dessutom inverkan på förstärkningen av de konstruerade rollerna, främst avseende Lisa Holms offerskap. Resultaten stämmer väl överens med tidigare forskning, med avseende på att artiklarna reproducerar diskurser om offerskap, stereotypa gärningsmän samt om gärningsmän med annan etnisk härkomst. / The aim and purpose of the study was to investigate how the newspapers portrays and constructs the victims and offenders in the case of Lisa Holm. The collected material came from articles gathered from two of Sweden’s leading newspapers. A critical discourse analysis was used through Faircloughs three-dimensional model to analyse text, discourse practice and social practice. The results were analysed with help of Nils Christie's theory of the ideal victim. The results and conclusions drawn showed strong indicators that Lisa Holm can be recognized as an ideal victim and that Nerijus Bilevicius to a certain degree possesses, according to the theory's framework, an ideal offender. The family and relatives, in addition, have influence over the strengthening of the constructed roles, most importantly regarding Lisa Holm’s role as an ideal victim. The results are in line with previous research, which shows that the articles reproduce discourses about victimhood, stereotypical offenders and offenders with different ethnic backgrounds.

Medias roll i samhället är stor och den spelar en viktig roll i hur samhället ska kunna få ny information om vad som sker runt om i världen. Kvällstidningar rapporterar dagligen om politiska, kulturella och även brottsliga händelser som sker och nyheterna når tusentals människor som får ta del av det. Detta gör att media har ett stort ansvar på sina axlar med att utge opartiska, neutrala och informativa artiklar om det som ämnas att läsas. I denna studie undersöktes hur media framställer olika offer, baserat på den utsattes livssituation, plats för brottet samt vilket sorts brott de utsatts för. Studien genomfördes med hjälp av en tematisk analys, där tre kända fall i Sverige valdes ut för att sedan jämföra och analysera hur media framställer de brottsutsatta. Resultaten påvisar att media har en tendens att framställa brottsutsatta på olika sätt baserat på bland annat deras livssituation och deras bakgrund. Vidare visade det även att medias rapportering av brottsoffer kan vara mer omfattande beroende på hur väl en brottshändelse kan få andra människor att identifiera sig med den brottsutsatta och deras familj. / Media plays a big role in society and is partially responsible for how people in the society receives information about what is happening around the world. Newspapers are daily reporting about political, cultural and even criminal, events that occur, and the news is reached by thousands of people to read. This means that media has a lot of responsibility on their shoulders by giving out impartial, neutral and informative articles for people to read. In this study, we sought to investigate how media presents different types of victims, based on their life situation, the scene of the crime and also what type of crime they were victims of. The study was performed with a thematic analysis, where three known cases in Sweden was chosen, these were then compared and analysed in how they were presented in the media. The results of the study show that media have a tendency to present victims of crime different, depending on their life situation and their background. Furthermore, it showed that media's coverage on victims of crime can be more extensive, depending on how well a crime can make other people identify with the victim and its family.

The aim of this paper was to illustrate how private landlords perceives people with confidential personal information and their victim status. And look at how that could affect their willingness to offer a lease. The purpose of this paper was also to illustrate how contact persons close to the person with confidential personal information use strategies to support them in their search for housing. In addition, I will bring to light the consequences of not securing housing as a person with confidential personal information. With the use of a qualitative approach the empirical data was collected through semi-structured interviews with four contact persons who had several years of practice with people with confidentialinformation. The results were analyzed with intersectional theory and Nils Christies theory of the ideal victim. The results where then presented in seven themes. The results show that landlords find the confidential personal information as a signal for problems. It also shows that women with confidential personal information had an easier time finding housing than men in the same situation. The results also suggests that men with confidential personal information that has an immigrant background are at a further disadvantage.

1 juli 2020 trädde en ny straffskärpningsgrund i laga kraft, som innebar att hedersmotiv ska utgöra en försvårande omständighet. Syftet med vår studie var att undersöka skillnaden mellan hur tingsrätten och åklagaren motiverar och argumenterar kring hedersmotivet i sex utvalda domar, innan och efter straffskärpningsgrunden. Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av dessa domar och valde ut materialet med hjälp av ett kriteriestyrt urval. De teorier vi valde att utgå från var det ideala offret och kulturkriminologi. Vår analys av domarna resulterade i ett flertal mönster, som exempelvis: kontrollbehov hos gärningspersonen och övervåld. Vi drog slutsatsen att både tingsrätten och åklagaren redan innan straffskärpningsgrunden tillkom tog hänsyn till hedersmotivet, på så sätt att man ansåg att brottet var särskilt hänsynslöst. / On the 1st of July 2020 a new increase in the severity of a penalty gained legal effect. This means that a crime where the motive is honour-related is supposed to be seen as an aggravating circumstance. The purpose with our study is to examine the difference between how the court and prosecutor motivates and argue around the motive before and after the increased penalty.The method we chose was a qualitative content analysis and we chose the sentences with a criteria-driven selection. The theories that we chose were the ideal victim and cultural criminology. Our analysis resulted in a few patterns: need of control from the perpetrator and assault. Our conclusion is that both the court and the prosecutor before the increased penalty took the honour-related motive into account because they saw the crime as especially ruthless.

Studiens syfte var att undersöka hur stor risken för oro var 2017–2018 i förhållande till kön, ålder och utsatthet samt skillnader mellan olika typer av brott. Det har gjorts ett flertal logistiska regressionsanalyser på ett datamaterial inhämtat från Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning. Brottskategorierna som undersöktes i vår studie var rån, misshandel samt sexualbrott. Resultatet visar att dessa faktorer påverkar oron hos befolkningen. Det är skillnad i oron beroende på om personen är man, kvinna eller äldre. Överlag var kvinnorna mest oroliga samt mest utsatta, förutom när det kom till utsatthet för rån och misshandel där männen var överrepresenterade. Slutsatserna som drogs från detta var att utsattheten är det som påverkar oron mest. Att kvinnorna var mest oroliga stämmer överens med teorin om det ideala offret där kvinnorna passar in. De äldre, som också framställs som ideala offer, var dock mindre oroliga än förväntat. / The purpose of the study was to investigate how great the fear of crime was in the years 2017-2018 in relation to gender, age, and exposure to crime and to investigate differences between three types of crime. Several logistic regressions have been carried out on data obtained from the National Security Council´s crime prevention survey. The crime categories investigated in the study were robbery, assault, and sexual offenses. The results show that crime exposure affects the concern of the population the most, although there is a difference depending on whether the person is male, female, elderly or young. Overall, women were the most worried and the most exposed to crime, except when it came to exposure to robbery and assault. The conclusions drawn from this were that women and elderly are often presented as ideal victims and it agrees with women's concern, although the elderly seem less worried than expected.