Denna studie syftade till att undersöka sambandet mellan internaliserat ochexternaliserat beteende och utsatthet för brott. En kvantitativ ansats användesdär data samlades in i form av en webenkät som skickades ut till enstudentpopulation vilket resulterade i ett urval på 267 respondenter i åldrarna18 – 42 (M = 23,06 SD = 3,80). En logistisk regression utfördes för attundersöka sambandet mellan externaliserat och internaliserat beteende ochutsatthet för brott, när beteendena kontrollerades mot varandra. Resultatenvisade att endast externaliserat beteende var statistiskt signifikant med egenkraft och hade en oddskvot på 1,03 vilket innebär att för varje ökat värde påexternaliserat-skalan var det 1,03 gånger så troligt att respondenterna skullesvara att de hade utsatts för någon av de 11 brott som kontrolleras förinternaliserat beteende. Resultaten visade även statistisk signifikans mellanexternaliserat beteende och utsatthet för brott hos män, men inte hos kvinnor,samt statistisk signifikans mellan internaliserat beteende och utsatthet förbrott för kvinnor men inte för män. Dessa resultat lyfter fram viktiga fyndmellan dessa beteenden och utsattheten för brott. Författarna argumenterar föratt dessa resultat bör användas inom framtida brottsprevention för attprioritera var resurser skall läggas baserat på kön och typ av beteende, för attuppnå de mest adekvata insatserna. / The present study aimed to examine the relationship between internalizingand externalizing behaviors and criminal victimization. A quantitativeapproach was used and a web survey was sent out to a student population. Atotal of 267 respondents participated with an age range between 18 and 42years (M = 23.06; SD = 3.80). A logistic regression was used to investigatethe relationship between externalizing and internalizing behaviors andvictimization of crime while controlling independently for each of the twobehaviors. The results showed that externalizing behavior was significant,while controlling for internalizing behavior, with an odds ratio of 1.03. Thus,for each increased value on the externalizing scale a participant was 1.03times more likely to have responded that they had been exposed to a crime.The results were also significant between externalizing behavior and criminalvictimization for men, but not for women; and significant betweeninternalizing behavior and criminal victimization for women but not for men.These results highlights the association between internalizing andexternalizing behaviors and criminal victimization. The authors argue thatthese results should be used in future crime prevention strategies to prioritizewhere resources should be placed on the basis of gender and type of behavior,in order to achieve effective intervention outcomes.

The purpose of the study was to examine concern and exposure to crime in relation to the individual’s close relative’s/close friend's exposure to crime. Two binary logistic regressions were used based on data from a crime survey done by the Swedish National Council for Crime Prevention. Previous research and victimological theories indicated that additional factors could be relevant to risk of exposure to crime. The identified factors were gender, age, academic achievements, occupation and whether the respondent was living alone. However the main focus of the study was close relative’s/close friend’s exposure to crime and its effect on the individual's concern and exposure to crime, in relation to the lifestyle and routine activities theory. The logistic regressions were used to analyse the data and the results indicated that risk for concern and exposure to crime was substantially higher if the individual had a close relative/close friend who was exposed to crime. The control variables and their effect on the aforementioned relationship were as previous research suggested it would be, and were used to explain some of the variance. / Studiens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan individens oro och utsatthet för brott och individens närståendes utsatthet för brott. För att undersöka det här användes data från Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning och det genomfördes två logistiska regressionsanalyser. En genomgång av tidigare forskning och viktimologiska teorier indikerade att ett flertal faktorer påverkar risken för utsatthet. De faktorerna som identifierades och användes som kontrollvariabler var kön, ålder, utbildningsnivå, sysselsättning och boendesituation. Det primära fokuset i studien var om risken för oro och utsatthet påverkas av en närståendes utsatthet och om det kan förklaras av rutinaktiviteter och livsstil. Resultatet utifrån de logistiska regressionsanalyser visade att risken för att individen var orolig och/eller utsatt för brott ökade om individen hade en närstående som var utsatt för brott. Kontrollvariablernas påverkan stämde överens med förväntningar från tidigare forskning och bidrog till att förklara en del av variansen i respektive beroende variabel.

Studiens syfte var att undersöka hur stor risken för oro var 2017–2018 i förhållande till kön, ålder och utsatthet samt skillnader mellan olika typer av brott. Det har gjorts ett flertal logistiska regressionsanalyser på ett datamaterial inhämtat från Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning. Brottskategorierna som undersöktes i vår studie var rån, misshandel samt sexualbrott. Resultatet visar att dessa faktorer påverkar oron hos befolkningen. Det är skillnad i oron beroende på om personen är man, kvinna eller äldre. Överlag var kvinnorna mest oroliga samt mest utsatta, förutom när det kom till utsatthet för rån och misshandel där männen var överrepresenterade. Slutsatserna som drogs från detta var att utsattheten är det som påverkar oron mest. Att kvinnorna var mest oroliga stämmer överens med teorin om det ideala offret där kvinnorna passar in. De äldre, som också framställs som ideala offer, var dock mindre oroliga än förväntat. / The purpose of the study was to investigate how great the fear of crime was in the years 2017-2018 in relation to gender, age, and exposure to crime and to investigate differences between three types of crime. Several logistic regressions have been carried out on data obtained from the National Security Council´s crime prevention survey. The crime categories investigated in the study were robbery, assault, and sexual offenses. The results show that crime exposure affects the concern of the population the most, although there is a difference depending on whether the person is male, female, elderly or young. Overall, women were the most worried and the most exposed to crime, except when it came to exposure to robbery and assault. The conclusions drawn from this were that women and elderly are often presented as ideal victims and it agrees with women's concern, although the elderly seem less worried than expected.