Denna uttpsats utforskar frågan om hur nödvärnssituationer med flera angripare ska bedömas i svensk straffrätt. Det huvudsakliga temat är dels vad som kan sägas om rätt till nödvärn i relation till respektive angripare, dels vad som kan sägas gällande försvarlighetsbedömningen av det våld som riktas mot respektive angripare  när en person utsätts för ett brottsligt angrepp från flera personer. Uppsatsen är skriven inom ramen för den rättsdogmatiska metoden, vilket innebär att det material som används utgörs av författning, förarbeten, rättspraxis, och juridisk litteratur. Uppsatsen inleds med en översikt av motiven och principerna för rätten till nödvärn. Det konstateras att frågan om nödvärnssituationer med flera angripare inte har behandlats av lagstiftaren, i rättspraxis, eller i doktrinen. Uppsatsen tillhandahåller sedan tre förslag på faktorer som kan vara relevanta i bedömningen av nödvärnssituationer med flera angripare: gemensamt uppsåt hos angriparna; graden av kausalt bidrag till den skada som åsamkas; och den aggregerade våldsutövningen sedd från den angripnes perspektiv. I uppsatsen förs argumentet att det främst är graden av deltagande i det brottsliga angreppet som avgör hur mycket våld som får användas i nödvärn gentemot respektive angripare. / This paper explores self-defense situations with multiple aggressors in the context of Swedish criminal law. The main focus of the work is to see what can be said about the right to self-defense and the proportionality assessment when a person faces an unlawful attack from several people. The theoretic framework for the paper is the jurisprudential dogmatic method, entailing that the source material that is used in the work are legislation, preparatory works, case law and legal doctrine. The paper starts by giving an overview of the motives for and the principles limiting the right to self-defense. It is stated that the issue of multiple aggressors is not explicitly discussed at length by the legislator, in the case law or by legal scholars. The paper then gives three suggestions to what factors could be relevant for assessing self-defense situations with multiple aggressors. These suggestions include a common intent among the aggressors; the degree of causal contribution to the harm inflicted on the assailed; and the aggregated harm or risk as seen from the perspective of the assailed. In the paper it is argued that it is primarily the degree of participation in the unlawful attack that decides how much force the attacked person may use in self-defense.

Syftet med studien var att studera hur nyhetsrapporterande media framställer och konstruerar offer- och gärningsmannaskap i fallet Lisa Holm. Det insamlade materialet utgjordes av artiklar tillhörande två av Sveriges ledande nyhetsmedier. En kritisk diskursanalys användes genom Faircloughs tredimensionella modell för att analysera texten, den diskursiva praktiken samt den sociala praktiken. Resultatet analyserades sedan med hjälp av Christies teori om det ideala offret. Resultatet och de slutsatser som drogs visade starka indikatorer på att Lisa Holm kan erkännas en legitim offerroll och är att anse som ett idealt offer, samt att Nerijus Bilevicius till viss del innehar, enligt teorins ramverk, ett idealt gärningsmannaskap. Familj och anhöriga bar dessutom inverkan på förstärkningen av de konstruerade rollerna, främst avseende Lisa Holms offerskap. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning avseende att artiklarna reproducerar diskurser om offerskap, stereotypa gärningsmän samt om gärningsmän med annan etnisk härkomst. / The aim and purpose of this study was to investigate how the newspapers portrays and constructs the victims and offenders in the case of Lisa Holm. The collected material came from articles gathered from two of Sweden’s leading newspapers. A critical discourse analysis was used through Faircloughs three-dimensional model to analyse text, discourse practice and social practice. Then the results were analysed with help of Christies theory of the ideal victim. The results and conclusions drawn showed strong indicators that Lisa Holm can be recognized as an ideal victim and that Nerijus Bilevicius to a certain degree possesses, according to the theory's framework, an ideal offender.The family and relatives, in addition, have influence over the strengtheningof the constructed roles, most importantly regarding Lisa Holm’s role as a ideal victim. The results are in line with previous research, which shows that the articles reproduce discourses about victimhood, stereotypical offenders and offenders with different ethnic backgrounds.

Syftet med studien var att studera hur nyhetsrapporterande media framställer och konstruerar offerskap och gärningsmannaskap i fallet Lisa Holm. Det insamlade materialet utgjordes av artiklar tillhörande två av Sveriges ledande nyhetsmedier. En kritisk diskursanalys användes genom Faircloughs tredimensionella modell för att analysera texten, den diskursiva praktiken samt den sociala praktiken. Resultatet analyserades sedan med hjälp av Nils Christies teori om det ideala offret. Resultatet och slutsatser som drogs visade starka indikatorer på att Lisa Holm kan erkännas en legitim offerroll och är att anse som ett idealt offer, samt att Nerijus Bilevicius till viss del innehar, enligt teorins ramverk, ett idealt gärningsmannaskap. Familj och anhöriga bar dessutom inverkan på förstärkningen av de konstruerade rollerna, främst avseende Lisa Holms offerskap. Resultaten stämmer väl överens med tidigare forskning, med avseende på att artiklarna reproducerar diskurser om offerskap, stereotypa gärningsmän samt om gärningsmän med annan etnisk härkomst. / The aim and purpose of the study was to investigate how the newspapers portrays and constructs the victims and offenders in the case of Lisa Holm. The collected material came from articles gathered from two of Sweden’s leading newspapers. A critical discourse analysis was used through Faircloughs three-dimensional model to analyse text, discourse practice and social practice. The results were analysed with help of Nils Christie's theory of the ideal victim. The results and conclusions drawn showed strong indicators that Lisa Holm can be recognized as an ideal victim and that Nerijus Bilevicius to a certain degree possesses, according to the theory's framework, an ideal offender. The family and relatives, in addition, have influence over the strengthening of the constructed roles, most importantly regarding Lisa Holm’s role as an ideal victim. The results are in line with previous research, which shows that the articles reproduce discourses about victimhood, stereotypical offenders and offenders with different ethnic backgrounds.

Våldtäktsbrottet var år 2018 föremål för en omfattande reform. Det avgörande är numera om den sexuella handlingen har genomförts med någon som inte deltar frivilligt. Sedan ett avgörande från HD år 2015 anses våldtäkt inte längre vara ett egenhändigt brott, vilket har betydelse för vem som kan anses vara gärningsman vid våldtäkt. Sexualbrott är även de enda brottstyper där det uttryckligen framgår av lagtexten att fleras deltagande är en kvalifikationsgrund för grovt brott. I uppsatsen analyseras den straffrättsliga rollfördelningen vid en våldtäkt där flera personer deltar eller närvarar. / Sexual offense is the penal law area where the perception of crime has changed most radically over time. The Swedish provision on rape crime in Chapter 6 Section 1 of the Penal Code (Sw. Brottsbalken) has been subject to several changes during the last decades. When the Penal Code came into force in 1965 the provision on rape was reserved for situations where a man had forced a woman into intercourse with violence or serious threat. Since then the provision on rape has been expanded to also include other sexual violations, and the requisites for violence or threat has diminished over the years. In July of 2018 the legislation on sexual offenses in Chapter 6 of the Penal Code was subject to a comprehensive reform. Since then, to be charged with rape a perpetrator no longer needs to have used violence, threat, duress, or to have unduly exploited that the victim was in a particularly vulnerable situation. The decisive circumstance to be charged with rape is nowadays that the sexual act is performed with someone who doesn’t voluntarily participate in the act” (Sw. ”frivilligt deltar”). In 2015 the Supreme Court (Sw. Högsta domstolen) ruled that a sexual assault against a child can be committed from distance, without physically touching the child. This ruling confirmed that sexual offenses no longer are to be considered crimes that require the perpetrator to have physically performed the sexual act (Sw. egenhändigt brott). In 2018 the legislator stated that all sexual offenses, including rape, can be committed without physical action from the perpetrator. This thesis aims to analyze and discuss the objective conditions for criminal liability for perpetration, co-perpetration and complicity to a rape crime. The question of whom to consider perpetrator, co-perpetrator or accomplice to rape has been somewhat complicated since the recent reform of the rape provision as it is unclear what kind of behaviour will cause liability for complicity to rape, and what kind of behaviour will be non-punishable. It is also unclear in what kind of situation a person can be considered to have ”participated” in such way that it constitutes an aggravating circumstance for rape. All this means that, although the recent reform on sexual offense is laudable in its intent to safeguard sexual integrity, its lack of clarity potentially risks fundamental legal principles.

Syftet med studien är att undersöka hur de två kvinnliga huvudkaraktärerna, prinsessan Aurora och den onda fen Maleficent framställs som offer och/eller gärningspersoner i Törnrosa (1959) och Maleficent (2014). Det teoretiska ramverket består av Nils Christies idealtyper och begreppet normativ femininitet. Med hjälp av tidigare forskning främst bestående av skildringar av kvinnliga karaktärer i populärkultur, samt ett semiotiskt angreppssätt studeras bland annat färger, vinklar, och ljus för att komma åt underliggande föreställningar om offer- och förövarskap liksom om gott och ont. Studiens resultat och analys visar att karaktärerna framställs mer idealiskt och stereotypt när det kommer till offer- och förövarskap i Törnrosa medan dessa givna och distinkta positioner luckras upp allt mer i Maleficent. I Maleficent tenderar de normativa och idealiska rollerna istället att frångås och bli mer flytande, framförallt sett till Maleficent som karaktär, och ett görande av en avvikande femininitet synes i högre utsträckning hos båda karaktärerna. Vidare förstås studiens fynd och slutsatser i en bredare kontext och visar på samhällets till viss del förändrade syn på kvinnor och femininitet, samt offer- och förövarskap.