Bakgrund: Demenssjukdomar är ett samlingsbegrepp för ett antal sjukdomar som drabbar hjärnan. Symptomen kan skilja sig åt mellan individer men beteendeförändringar, oro, glömska, irritation och aggressivitet är vanliga. Antalet patienter som är drabbade av demens kommer att fördubblas till år 2050, detta leder till en ökad påfrestning för vårdarna då demenssjuka kräver stora vårdinsatser.Syfte: Syftet med studien var att undersöka undersköterskors upplevelser av fysiskt våld inom den patientnära omvårdnaden av demenssjuka. Metod: Studien var deskriptiv med en induktiv utgångspunkt. Den genomfördes som en kvalitativ intervjustudie baserat på fem intervjuer. Resultat: Studien resulterade i två huvudkategorier, Hinder i vårdarbetet och Resurser att hantera våld. De redovisas i subkategorierna Reaktioner på våld, Förståelse och förklaring, Påverkan bortom arbetstiden, Stöttning i arbetet, Att utvecklas genom utmaning samt Negativ påverkan på arbetsklimat. Att bli utsatt för våld av en demenssjuk var för informanterna en komplex upplevelse, både fysiskt och psykiskt. Deltagarna i studien upplevde att empati för de demenssjuka och stöd från arbetskamrater var viktigt för att kunna hantera våldsamma situationer med dementa brukare. Slutsatser: Upplevelser av våld inom demensvården är ett mångfacetterat, subjektivt fenomen. Våldsamma situationer ledde oftast till utmattning, oro och frustration men kunde ibland även vara lärande erfarenheter både för vårdare och arbetslag.

Majoriteten av våldsbrotten i dagens samhälle begås av unga män. Detta faktum har kommit att blivit ett problem på samhällsnivå. Syftet med denna studie är att undersöka skapandet av klass och maskulinitet i unga mäns samtal om fysiskt våld. Studiens kvalitativa material samlades in genom två fokusgruppsintervjuer med unga män från socioekonomiskt olika bostadsområden. Resultatet i studien visar att klass har en avgörande betydelse för hur normer om maskulinitet skapas i relation till fysiskt våld i de båda grupperna. Fortsättningsvis kan en förståelse för detta komma att motverka främlingsfientliga föreställningar. / <p>2016-06-03</p>

No description available.

Bakgrund: Det finns olika definitioner på vad som är en stereotypisk våldtäkt och vart den begås. Den klassiska stereotypen är då förövaren använder mycket våld och attackerar offret på en avlägsen plats. Den mer moderna stereotypen utförs dock av en bekant till offret, sker sällan utomhus och det förekommer lite fysiskt våld. Våldtäkten kan bli våldsam exempelvis om offret gör motstånd, vilket kan kräva grövre våld från förövarens sida. Aggression är ofta kopplat till manlighet och män är uppvuxna med den klassiska stereotypen om våldtäkt. Syftet med denna studie var att analysera och belysa förekomsten och användandet av fysiskt våld vid våldtäkter. Metod: Studien utfördes främst med kvantitativ metod, som är tillämpbart när det ska förekomma en beskrivning av en omfattning eller frekvensen av något. Det kommer även vara inslag av kvalitativ data för att exemplifiera vissa aspekter ur domstolsbesluten. Urvalet för denna studie är brottsmål med män som begått våldtäkt och dömts för detta. Det utfördes skillnadstester med chi-två test för att beräkna den data som insamlats. Resultat: Analysen visade signifikant skillnad i användandet av det fysiska våldet beroende på relationen mellan offer och förövare samt vid analysen kring det fysiska våldet och påföljden, medan det fysiska våldet i samband med plats, alkohol/narkotika eller ålder förövaren inte visade någon signifikans. Slutsats: Det finns studier som visar att maskulinitet är något som är skapat av samhället. Det medför att män växer upp med inställningen att en man måste vara maskulin, vilket är problematiskt. Dagens forskning kring maskulinitet och våldtäkt bör därför undersökas vidare, då detta är en viktig samhällsfråga / <p>2016-08-23</p>

Bakgrund: Psykiskt och/eller fysiskt våld förekommer i alldeles för stor utsträckning i Sverige och även i resten av världen. Trots lag mot barnmisshandel i flera länder så fortsätter anmälda fall av barnmisshandel att öka. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur psykiskt och/eller fysiskt våld under barndomen har påverkat de utsatta senare under vuxenlivet. Metod: Studien baserades på självbiografier. En kvalitativ ansats har använts i föreliggande studie därför att det var upplevelser hos individer som undersöktes. Resultatet analyserades med hjälp av en kvalitativ, manifest innehållsanalys. Resultat: I studien framkom fem olika kategorier. Dessa var: lidande, välbefinnande, konsekvenser av barnmisshandeln, relationen med föräldrarna/förövarna samt relation med andra individer. Varje kategori hade två till fem underrubriker. Konsekvenserna av det psykiska och/eller fysiska våldet under barndomen ledde ofta till depressioner och dålig självkänsla hos de utsatta i vuxen ålder.   Slutsats: Personer som utsätts för psykiskt och/eller fysiskt våld under barndomen påverkas av detta i hög grad. Det psykiska våldet upplevs som värre än det fysiska våldet av de utsatta. Detta stämmer överens med aktuell forskning som visar att psykiskt våld har mer djupgående påverkan på individens känsloliv. Allmänsjuksköterskan bör ha mer kunskap och förståelse om de drabbades känslor och upplevelser i alla vårdsammanhang.

Psykiskt och/eller fysiskt våld förekommer i alldeles för stor utsträckning i Sverige och även i resten av världen. Trots lag mot barnmisshandel i flera länder så fortsätter anmälda fall av barnmisshandel att öka. Personer som utsätts för psykiskt och/eller fysiskt våld under barndomen påverkas av detta i hög grad. De psykiska våldet upplevs som värre än det fysiska våldet av de utsatta. Detta stämmer överens med aktuell forskning som visar att psykiskt våld har mer djupgående påverkan på individens känsloliv.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka anställda socialsekreterares upplevelse och copingstrategier gällande arbetsrelaterad utsatthet. Med utsatthet har fysiskt- och psykiskt våld avsetts. Utsatthet bland socialarbetare har varit ett ökande fenomen de senaste åren och antalet sjukskrivningar har med detta också ökat. Studien baseras på en kvalitativ metod där intervjuer med fyra socialsekreterare som arbetar inom missbruksområdet ligger i fokus. Med stöd av copingteorin analyseras informanternas utsagor kring hur de hanterar arbetsrelaterat våld.Forskningen visar att socialsekreterarna upplever både fysiskt och psykiskt arbetsrelaterat våld, men i en mindre skala än vad de förväntar sig. Informanterna beskriver främst att de upplever fysiskt våld mot döda ting och psykiskt våld i form av verbala aggressioner. Socialsekreterarna beskriver några situationer de varit med om som upplevts obehagliga eller stressande och hur det har påverkat deras mående. Genom intervjuerna framkommer också hur informanterna förebygger och hanterar svåra situationer som kan rendera i våld. / The purpose of this study was to examine how employed social service workers experience work related exposedness and how they cope with it. By exposedness means physical and psychic violence. Exposedness amongst social workers have been an increasing phenomena over the past few years and in connection, the numbers of social workers reporting in sick have increased. The study is based on a qualitative approach where interviews with four social service workers are in focus. With support from the coping theory, the informant’s dictums are analysed in terms of how they cope with work related violence.The research shows that the social service workers experience both physical and psychic work related violence, but in a lesser extent than they expected. The informants describes mainly that they experience physical violence with or against objects, and psychic violence in terms of verbal aggressions. The social service workers describes a few painful and stressful incidents they have been through and how these situations affected them. The interviews also show in which way the informants try to prevent and deal with harsh situations that could end in violence.

De sju domar som utgör urvalet i studien berör frågor som handlar om vårdnad, boende och umgänge. De är hämtade från Umeå tingsrätt mellan perioden år 2015–2017. Domarna studerades med riktad innehållsanalys, med fokus på fysiskt våld, psykiskt våld och barn som bevittnat våld. För att få en helhetsbild och en tydlig beskrivning på den rättsliga processen, från yrkande till domslut, har följande teman valts ut. Teman är: yrkande, fysiskt våld, psykiskt våld, barn som bevittnat våld, barns mående/beteende, insatser och domslut. Utifrån dessa teman ges en tydlig bild på hur tingsrätten resonerar i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Resultatet visar på att tingsrätten resonerar utifrån barnets bästa med ett genomgående barnperspektiv där varje fall bedöms utifrån sin individuella situation. Vidare visar resultatet, att fysiskt- och psykiskt våld uttrycks och utförs på olika sätt och att barnet påverkas av det. Allt våld inom familjen bedöms inte som straffbart enligt den rådande lagstiftningen, trots att de kan ge stor skada på barnet, både i nutid och framtid.

No description available.

No description available.