Studien undersöker hur Arbetsförmedlingen och två privata utbildningsföretag jobbar med och ser på validering av utrikesfödda människors kompetens. Fyra personer intervjuades med hjälp av två semistrukturerade intervjuguider. Materialet som framkom under intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys vilken utmynnade i resultatdelens kategorier. Resultatet visar att intervjupersonernas syn på- och arbete med validering skiljer sig avsevärt i förhållande till varandra. I resultatanalysen uppkom frågan om vem valideringen är till för, människan, företaget eller arbetsmarknaden och hur dessa splittringar som verkar föreligga inom valideringsbranschen hanteras. Slutligen konstateras det att samarbete och kommunikation mellan olika organisationer i valideringsbranschen är viktiga delar i valideringsprocessen. För vidare forskning kan det vara intressant att få en djupare förståelse i hur olika aktörer jobbar med varandra i valideringsprocessen.

Syftet med denna utvärdering var att undersöka hur utrikesfödda kvinnor har upplevt projektet Workplace Luleå, vad de utrikesfödda kvinnorna ser som hinder för att komma in på arbetsmarknaden samt att undersöka huruvida deltagande arbetsgivare i projektet aktivt jobbar mot diskriminering inom den egna branschen. Till utvärderingen har kvalitativa intervjuer, forskningsartiklar och litteratur som är aktuell inom ämnet använts. Frågeställningen är hur har utrikesfödda kvinnor upplevt sin medverkan i projektet Workplace Luleå, vilka är de interna respektive externa anledningarna till att utrikesfödda kvinnor söker eller inte söker arbete och arbetar deltagande arbetsgivare i projektet för att förebygga diskriminering av främst utrikesfödda kvinnor inom den egna branschen. Utrikesfödda kvinnor har lägst sysselsättningsgrad i Sverige jämfört med inrikesfödda män och kvinnor samt utrikesfödda män. Tidigare forskning har visat att utrikesfödda kvinnor inte får samma förutsättningar som utrikesfödda män på arbetsmarknaden. Som teori valdes integrationsteorin som beskriver den integrationsprocess utrikesfödda individer genomgår. Resultatet visade de utrikesfödda kvinnorna som deltagit i Workplace Luleå fann projektet givande, de uppgav såväl externa som interna anledningar till varför utrikesfödda kvinnor söker eller inte söker arbete samt att arbetsgivarna inte upplever diskriminering mot utrikesfödda kvinnor på de egna arbetsplatserna men att omedveten diskriminering kan ske inom branscherna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns löneskillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda med svensk högskoleutbildning, samt undersöka om en eventuell skillnad kan beskrivas av individspecifika egenskaper. Undersökningen är baserad på data för 2005 hämtat från LINDA-databasen. Materialet analyseras med Mincerregressioner och Oaxaca- dekomponeringar. Med Oaxaca-dekomponeringar kan vi särskilja löneskillnader som beror på olika uppsättningar av egenskaper hos grupperna. Resultaten visar på en löneskillnad mellan grupperna på nära åtta procent som dock verkar minska något i takt med att vistelsetiden ökar. Individernas egenskaper kan inte förklara varför utrikesfödda har lägre lön än svenskfödda.

Sverige är ett exceptionellt fall av sekularisering på både samhälls- och individnivå. Samtidigt har immigrationen delvis förändrat det demografiska landskapet för religiositet då utrikesfödda i regel är mer religiösa än inrikesfödda samt oftare tillhör en annan religion. Syftet med denna uppsats är att beskriva utrikesföddas religiositet i Sverige med särskild fokus på vistelsetidens och religionstillhörighetens betydelse. Inom religionssociologin antar den så kallade moderniseringsteorin att ju mer sekulariserat ett samhälle är, desto mer sekulariserade är dess medlemmar. Variationen i religiositet inom samhället beror på socialisering och upplevelser av otrygghet. Utöver dessa variabler påverkas utrikesfödda av villkoren i sitt ursprungsland och av själva migrationsprocessen. Datamaterialet till denna studie kommer från Levnadsnivåundersökningen för utlandsfödda och deras barn (LNU-UFB) och analyseras med hjälp av multinomial logistisk regression. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan migrationsålder och religiositet, och för dem som migrerade i vuxen ålder även ett negativt samband mellan vistelsetid och religiositet, vilket kan tyda på en potentiell sekulariseringsprocess av utrikesfödda i Sverige. Bland utrikesfödda som har en religionstillhörighet har religionen inget samband med religiositet, och det finns ingenting som tyder på att utrikesfödda muslimer skulle vara mindre motståndskraftiga mot sekularisering. För fortsatta studier av sekularisering behövs paneldata.

Denna kvalitativa studie syftar till att studera hur utrikesfödda akademiker som är etablerade på den svenska arbetsmarknaden upplever vägen till arbete, samt på vilket sätt deras sociala nätverk och kontakter har inverkat på deras jobbmöjligheter. Intervjuer har gjorts med åtta personer från olika länder utanför EU/EES som invandrat till Sverige som vuxna och som har akademisk utbildning från sitt eget hemland eller akademisk utbildning från Sverige. Studien tyder på att svensk akademisk utbildning och att ha bott i Sverige under en längre tid verkar vara något som upplevs öka möjligheterna att få arbeten som motsvarar den egna utbildningen. Studien tyder också på att sociala nätverk och kontakter ökar jobbmöjligheterna. Samtliga utrikesfödda akademiker i denna studie upplever att de har kämpat för att nå aktuella positioner.

Syftet med denna studie är att med hjälp av intervjuer med utrikesfödda kvinnor från Mellanöstern, gå in på djupet kring deras svårigheter på den svenska arbetsmarknaden. Med hjälp av en sociologisk synvinkel har jag studerat de svårigheter som utrikesfödda kvinnor upplever på den svenska arbetsmarknaden. Studien har en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp teorierna intersektionalitet, socialt kapital och humankapital, något som gör att studien delvis har en deduktiv ansats. Genom analysens gång, för att få en djupare förförståelse av respondenternas upplevelser, började jag dock med en induktiv analys.    Studien visar på att bristande språkkunskaper samt ojämlikheter på basis av etnicitet och kön gör det svårt för utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden. Samtliga respondenter i studien anser att de upplevt diskriminering när de sökt arbete, och när de har arbetat, i Sverige. De har blivit diskriminerade i huvudsak på grund av deras kön, etnicitet, och på grund av brister i det svenska språket enligt mina intervjuer med dem. Detta förklaras med hjälp av mina valda teorier, som visar på hur maktstrukturerna på den svenska arbetsmarknaden styr över hur stora deras chanser är till att få ett bra arbete, där de blir väl behandlade. Men de ser inte helt mörkt på sin tillvaro, de har ständigt hopp om att lyckas i Sverige, även om det är svårare för de än för ”svenskar”.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur marginalskatten påverkar skillnaden i framtida pensionsinkomster mellan inrikes- och utrikesfödda män och kvinnor. Det här undersöks genom att använda en ekonometrisk OLS modell. Den beroende variabeln i modellen, disponibel pensionsinkomst, konstrueras med hjälp av Pensionsmyndighetens typfallsmodell. I typfallsmodellen lägger vi in data över individernas årliga arbetsinkomster, vilket generar individernas framtida pensionsinkomster, givet vissa antaganden. Resultaten visar att marginalskatten påverkar utrikesföddas pensionsinkomster mer negativt än inrikes föddas och kvinnors pensionsinkomster mer negativt än mäns. Det här indikerar att en sänkt marginalskatt kan minska skillnaden i framtida pensionsinkomster både mellan inrikes- och utrikesfödda och mellan män och kvinnor. Resultaten visar också att en sänkt marginalskatt påverkar höginkomsttagares pensionsinkomster mindre positivt jämfört med icke-höginkomsttagare. Följaktligen skulle en sänkt marginalskatt kunna minska skillnaden i pensionsinkomster mellan individerna. Vidare kan man argumentera för att marginalskatten för höginkomsttagare borde höjas ytterligare, för att skillnaden i pensionsinkomster mellan inrikes- och utrikesfödda män och kvinnor ska minska i större omfattning. / This paper studies the effect of a marginal tax on differences in future pension incomes, both between men and women, and between domestic born and foreign born. The purpose of this paper is examined by using an econometric OLS model. The dependent variable, disposable pension income, is conducted by using the Swedish Pensions’ Authority ́s typology model. We use data for wage income to generate the individuals’ future pension incomes through the typology model, given certain assumptions. The results show that the effect of an increased marginal tax on future pension income is more negative for foreign born, compared to domestic born. The effect is also more negative for women than for men. These results indicate that a lower marginal tax rate can reduce the differences in future pension incomes between the research groups. Moreover, the results illustrate that the effect of an increased marginal tax on future pension income is less negative for high-income earners. This implies that a lower marginal tax would reduce the differences in future pension incomes. Furthermore, the results indicate that the marginal tax rate for high-income earners should increase further, in order to further reduce the differences in future pension incomes.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle, ökande migration ställer krav på den befintliga vårdstrukturen. Fler kvinnor med ursprung från andra länder och med annan bakgrund är gravida och besöker Mödrahälsovården. Språkbegränsningar och kulturella skillnader påverkar synen på hälsa och ohälsa. Brist på information, kommunikation och förståelse för det talade och skrivna språket kan leda till missförstånd och osäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskors erfarenheter av att möta utrikesfödda gravida kvinnor utan funktionell behärskning av svenska språket. Metod: En kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjustudie användes. Fyra fokusgruppsintervjuer gjordes med tolv barnmorskor verksamma inom Mödrahälsovården på två Kvinnokliniker i södra Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades med latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det finns språkliga och kulturella möjligheter såväl som svårigheter i mötet. Tre huvudkategorier framkom; Kunna förmedla och ta emot information belyste hur möjligheten att förmedla och ta emot information påverkades av kvinnornas kunskap och erfarenheter, tillgång och användning av kommunikationshjälpmedel samt relationens betydelse. Uppleva andra kulturer belyste det barnmorskorna upplevde annorlunda och barnmorskornas reaktioner samt kulturella skillnader i förhållandet till familj och närstående. Professionens och organisationens betydelse belyste arbetssituationen för barnmorskorna, vilka strategier de använde sig av samt behov av reflektion och utveckling. Konklusion: Svårigheter med ömsesidigt informationsutbyte kunde leda till osäkerhet. Kvinnorna riskerade att inte få adekvat vård och stöd. Kulturell kompetens ökade möjligheten att möta individen. Barnmorskors resurser var inte tillräckliga varken tidsmässigt, kompetensmässigt eller emotionellt. Kollegor var främsta samtalspartners och stöd, även behov av handledning fanns. Väl avsatt tid och tillgång till auktoriserade tolkar skulle kunna bidra till en säkrare vård och bättre arbetssituation.

By examining if the proportion of foreign born representatives – in Swedish municipal councils – connects to the integration of the same group in society, this paper tests the theoretical notion that it matters who the representatives are. Briefly, the hypothesis is inspired by Anne Phillips’ thought that political interests and priorities can derive from people’s experiences. The thesis uses municipal panel data which extends over the years 1994–2014. In the regression analysis, fixed effects and control variables are applied on a time-specific basis and municipality level. In short, the results in this paper suggests that the proportion of foreign born representatives tends to affect the integration of the same group in society under certain circumstances. When including control variables and time fixed effects, the independent variable share of foreign born in municipal councils is still statistically significant. But when municipality fixed effects are included, the explanatory variable struggles. Although, a reason for this may be that the variability of variables within the municipalities is too small during the investigated time period. With this in mind, substantial recommendations are given for future research in the field.  Finally, in order to strengthen the theoretical assumption that political interests and priorities among the representatives may vary depending on whether they are natives or foreigners, this paper also present relevant survey data regarding members of subnational councils in Sweden. By studying the answers concerning the representative’s origin, and how it corresponds to the self-perceived priority of representing immigrants and refugee’s interests, we can get a better understanding of how the representation of foreigners might affect the policy outcome. Primarily, the result in this passage indicates that foreigners do consider themselves to represent immigrants and refugee’s interests to a greater extent than natives. Secondarily, the result also indicates that foreigners from countries outside of Europe are most likely to prioritize this area of responsibility, of all investigated groups.

Denna kvalitativa studie handlar om hur utrikesfödda har uppfattat kommunikationen i början på pandemin och vilka aspekter som kan ha påverkat uppfattningen. Detta utifrån utrikesföddas perspektiv. Aspekterna som uppfattningen diskuteras utifrån är kultur, språk, integration och utifrån förmågan till källkritik. För att få fram ett resultat använde vi oss av fokusgrupper som fick diskutera ämnet. Fokusgrupperna bestod av tre personer i varje grupp. En av grupperna är nyanlända, den andra är individer som har bott i Sverige upp till 10 år och den tredje gruppen är utrikesfödda som har bott i Sverige i mer än tio år. Alla fokusgruppsintervjuer var i Sundsvallsområdet.