Syftet med denna studie är att med hjälp av intervjuer med utrikesfödda kvinnor från Mellanöstern, gå in på djupet kring deras svårigheter på den svenska arbetsmarknaden. Med hjälp av en sociologisk synvinkel har jag studerat de svårigheter som utrikesfödda kvinnor upplever på den svenska arbetsmarknaden. Studien har en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp teorierna intersektionalitet, socialt kapital och humankapital, något som gör att studien delvis har en deduktiv ansats. Genom analysens gång, för att få en djupare förförståelse av respondenternas upplevelser, började jag dock med en induktiv analys.    Studien visar på att bristande språkkunskaper samt ojämlikheter på basis av etnicitet och kön gör det svårt för utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden. Samtliga respondenter i studien anser att de upplevt diskriminering när de sökt arbete, och när de har arbetat, i Sverige. De har blivit diskriminerade i huvudsak på grund av deras kön, etnicitet, och på grund av brister i det svenska språket enligt mina intervjuer med dem. Detta förklaras med hjälp av mina valda teorier, som visar på hur maktstrukturerna på den svenska arbetsmarknaden styr över hur stora deras chanser är till att få ett bra arbete, där de blir väl behandlade. Men de ser inte helt mörkt på sin tillvaro, de har ständigt hopp om att lyckas i Sverige, även om det är svårare för de än för ”svenskar”.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur marginalskatten påverkar skillnaden i framtida pensionsinkomster mellan inrikes- och utrikesfödda män och kvinnor. Det här undersöks genom att använda en ekonometrisk OLS modell. Den beroende variabeln i modellen, disponibel pensionsinkomst, konstrueras med hjälp av Pensionsmyndighetens typfallsmodell. I typfallsmodellen lägger vi in data över individernas årliga arbetsinkomster, vilket generar individernas framtida pensionsinkomster, givet vissa antaganden. Resultaten visar att marginalskatten påverkar utrikesföddas pensionsinkomster mer negativt än inrikes föddas och kvinnors pensionsinkomster mer negativt än mäns. Det här indikerar att en sänkt marginalskatt kan minska skillnaden i framtida pensionsinkomster både mellan inrikes- och utrikesfödda och mellan män och kvinnor. Resultaten visar också att en sänkt marginalskatt påverkar höginkomsttagares pensionsinkomster mindre positivt jämfört med icke-höginkomsttagare. Följaktligen skulle en sänkt marginalskatt kunna minska skillnaden i pensionsinkomster mellan individerna. Vidare kan man argumentera för att marginalskatten för höginkomsttagare borde höjas ytterligare, för att skillnaden i pensionsinkomster mellan inrikes- och utrikesfödda män och kvinnor ska minska i större omfattning. / This paper studies the effect of a marginal tax on differences in future pension incomes, both between men and women, and between domestic born and foreign born. The purpose of this paper is examined by using an econometric OLS model. The dependent variable, disposable pension income, is conducted by using the Swedish Pensions’ Authority ́s typology model. We use data for wage income to generate the individuals’ future pension incomes through the typology model, given certain assumptions. The results show that the effect of an increased marginal tax on future pension income is more negative for foreign born, compared to domestic born. The effect is also more negative for women than for men. These results indicate that a lower marginal tax rate can reduce the differences in future pension incomes between the research groups. Moreover, the results illustrate that the effect of an increased marginal tax on future pension income is less negative for high-income earners. This implies that a lower marginal tax would reduce the differences in future pension incomes. Furthermore, the results indicate that the marginal tax rate for high-income earners should increase further, in order to further reduce the differences in future pension incomes.

Difficulties with the integration of foreign born and especially refugees in the Swedish labor market have further strengthened unemployment in the country. Unemployment is a macroeconomic problem with the fact that it leads to loss of tax revenues and lower productivity which negatively affects a country's growth. Unemployment varies within counties and among population groups of municipalities in Sweden. This is problematic as it creates economic inequality between population groups and municipalities. It also creates social contexts meaning that some areas become resource-strong while others are resource-weak. This has a negative effect on economic welfare in the country. The purpose of this paper is to investigate whether the persistently high unemployment rate among foreign-born in Sweden`s municipalities can be explained by differences in municipal characteristics regarding human capital, cultural distances, and wage levels. Methods used for the study is the fixed effects regression models using a panel data of 290 individuals (all municipalities in Sweden) during the period 2009-2018. Statistical analyzes using figures and tables have been used as well.  The study is based on human capital theory, social capital theory and theory of segregation. The results have shown that human capital related factors and characteristics linked to cultural distances have a significant impact on unemployment among foreign-born, in addition have foreign-born a lower value of human and social capital, which results in lower returns. The conclusion of this paper is that the human capital related factors can explain the higher unemployment rate among foreign-born people to a great extent. The cultural distance affects the value of foreign-born human and social capital and thus return. Therefore, there is a need for more effective integration policies to facilitate the establishment of foreign-born people in the Swedish labor market. Allocating them to the right areas where opportunities to acquire the necessary skills are great is one option. Even by shortening the waiting time for decisions on residence permits, work permits and waiting time for Swedish citizenship is important because this could give the opportunity to the foreign-born people to enter the country s labor market quickly as possible. Time is an important factor for them because it takes time to improve the value of their human capital, social capital, and necessary skills as well. / Svårigheter med integration av utrikesfödda och särskilt flyktingar i den svenska arbetsmarknaden har förstärkt arbetslösheten i landet ytterligare. Arbetslöshet utgör ett makroekonomiskt problem med faktum att den medför förlorade skatteintäkter och lägre produktivitet vilket påverkar negativt landets tillväxt. Arbetslösheten varierar i hög grad mellan län och kommunernas befolkningsgrupper i Sverige. Detta är problematiskt då det bidrar till ekonomisk ojämlikhet mellan befolkningsgrupper och även kommunerna emellan. Därmed skapas sociala kontexter som innebär att vissa områden blir resursstarka medan andra resurssvaga, vilket har en negativ effekt på den ekonomiska välfärden i landet. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den bestående höga arbetslösheten bland utrikesfödda i Sveriges samtliga kommuner kan förklaras av kommunala egenskaper avseende humankapital, kulturella avstånd och lönenivå. Metoden som har används för denna studie är så kallad fixed effects regressionsmodell (FEM) med hjälp av en paneldata av 290 individer (Sveriges samtliga kommuner) under tidsperiod 2009-2018. Olika statistiska analyser har också genomförts med hjälp av figurer och tabeller. Studien har utgått ifrån humankapitalteori, socialkapitalteori och teori om segregering. Studiens resultat påvisar att humankapital relaterade faktorer samt egenskaper kopplade till kulturella avstånd har en signifikant påverkan på arbetslösheten bland utrikesfödda. Dessutom har utrikesfödda lägre värde på human- och socialt kapital vilket resulterar i lägre avkastning. Slutsatsen som dragits är att humankapital relaterade faktorer kan förklara arbetslösheten bland utrikesfödda i hög grad och att kulturella avståndet påverkar värdet av utrikesföddas human- och socialt kapital och därmed avkastning. Behov av effektivare integrationspolitik är stor för att kunna underlätta utrikesföddas etablering på arbetsmarknaden. Det kan exempelvis vara att allokera dem till rätta områden där möjligheter att förvärva nödvändiga färdigheter är stor. Att förkorta väntetid för beslut om uppehållstillstånd, arbetstillstånd och även väntetid för den svenska medborgarskapet är också avgörande eftersom de utrikesfödda behöver komma in i landets arbetsmarknad så snabbt som möjligt. Vistelsetid i landet är en avgörande faktor för etablering på arbetsmarknaden då det krävs tid för att förbättra sitt human- och socialkapital och även nödvändiga färdigheter och kompetenser.

Kvinnor upplever ofta svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Dessa kvinnor kan ha både hög utbildning och bred erfarenhet, men har ändå svårt att hitta jobb som matchar deras kompetenser. Studier visar att det finns skillnader i sysselsättning mellan utrikesfödda och inrikesfödda kvinnor i Sverige, där utrikesfödda kvinnor oftare arbetar inom låglöne- och lågkvalificerade yrken. De möts ibland av diskriminering i rekryteringsprocesser både hos den statliga arbetsförmedlingen och hos de privata aktörerna. Diskriminering kan ta olika former, såsom språkbarriärer, negativa stereotyper och fördomar mot etnisk tillhörighet. Det kan leda till att utrikesfödda kvinnor blir exkluderade från arbetsmarknaden eller att de erbjuds lägre lön och sämre arbetsvillkor än sina inrikesfödda kollegor, enligt flera studier. I förlängningen påverkar det också deras självförtroende och självkänsla. För att minska diskrimineringen på arbetsmarknaden lyfter vårt examenarbete fram att det är viktigt att öka medvetenheten om de utmaningar som utrikesfödda kvinnor står inför. Arbetsgivare behöver öppna upp för mångfald och inkludering, och se till att rekryteringsprocesser är rättvisa och öppna för alla kvalificerade kandidater oavsett kulturell bakgrund. Vår studie visar att det också är viktig att erbjuda språkutbildning och andra stödtjänster som kan hjälpa utrikesfödda kvinnor att bättre förstå och anpassa sig till arbetsmarknaden i Sverige.