Det finns stora skillnader i levnadsvillkor mellan utrikes- och inrikes födda. Av den anledningen riktar denna kvalitativa studie in sig på att undersöka vilka uppfattningar som finns bland utrikes födda om integration. Vidare undersöks hur dessa uppfattningar samspelar med svensk integrationspolicy. I denna studie utgörs det empiriska underlaget av fem intervjuer med individer med ursprung från utomeuropeiska länder. Dessa valdes ut genom ett målinriktat snöbollsurval. Det empiriska underlaget analyserades genom kvalitativ innehållsanalys som metod. Resultaten visar att utrikes födda uppfattar språket som en grundförutsättning för integration. Vidare är det av vikt att utrikes födda kommer i kontakt med majoritetsbefolkning. Utrikes föddas bakgrund och förutsättningar påverkar även integrationsmöjligheterna. Områden som försvårar integration är brist på information, diskriminering, kulturella motsättningar och intolerans, samt att utrikes föddas kompetens inte tas tillvara på arbetsmarknaden. Slutsatserna i denna studie är att svensk integrationspolitik främst fokuserar på generella insatser för att främja integration, något som medför risk för att individers behov och förutsättningar inte uppmärksammas. Eftersom det finns skillnader i levnadsförhållanden mellan utrikes- och inrikes födda, behövs konkreta insatser för att jämna ut dessa. Den generella inriktningen på integrationspolitiken cementerar skillnader mellan utrikes födda och inrikes födda i samhället.

Utbildning är något som de flesta människor behöver och är intresserade av att skaffa sig. Samhället utvecklas genom att individer utbildar sig och att resurser och begåvningar på så sätt tas till vara. Dessutom är utbildning en av de få metoder som individer kan använda för att flytta sig uppåt i social ställning. Det finns många teorier och mycket forskning som visar hur social klass påverkar individens beslut angående utbildningsval. Dessa studier visar även att individers etnicitet kan resultera i ett negativt utfall på arbetsmarknaden. Det verkar dock finnas begränsat med studier som undersöker utbildningsval vad gäller inrikes respektive utrikes födda på högre nivå (eftergymnasial utbildning). Vi har därför valt en annan vinkling i vår analys och undersökt huruvida själva de val som individerna gör kan skilja sig beroende på ursprung. Sverige går mer och mer mot att bli ett mångkulturellt samhälle; år 2010 utgjordes 15 procent av befolkningen av individer som var utrikes födda. Det är därför intressant att se om det kan förekomma skillnader vid val av utbildningar mellan dessa två grupper (utrikes respektive inrikes födda). För att belysa eventuella skillnader utgår vi från två variabler för att få fram intressanta tendenser: inkomstnivåer samt arbetslöshetsnivåer. Som grund för de resultat har vi valt en kvantitativ ansats med regressionsanalyser. Analyserna grundas på sekundärdata med ett urval om 5000 individer, 2500 födda i Sverige och de övriga utomlands. Som läsare måste man ha i åtanke att utrikes födda inte är en homogen grupp, utan det finns stora sociala skillnader bland dessa i denna grupp. Det vi har funnit är att det finns skillnader hur de två grupperna (inrikes/utrikes födda) gör sina val. Det är mycket intressant att resultaten visar att inrikes födda tenderar att vara bättre på att välja utbildningar med högre generella årsinkomster, medan utrikes födda tenderar att välja utbildingar med lägre arbetslöshetsnivåer. På detta sätt skulle individernas invandrarbakgrund fungera som ytterligare en stratifieringsfaktor i valet av utbildning, och påverka individernas beslut gällande utbildningsinriktning.

I denna kvalitativa fallstudie presenteras projektet Rookie – en sportskola för nyanlända. Med anledning till att invandringen ökar i landet och alla de problem som finns med segregation är det intressant att en studie om idrott som integrationsarena genomförs. Studien ökar förståelsen för hur idrott kan fungera som en arena för integration. Idrotten bidrar med språkstimulering, förbättrad hälsa, gemenskap, fostran och ökad förståelse för samhällets uppbyggnad. Efter intervjuer med berörda i projektet framkom det att Rookie, som integrationsprojekt, skulle skapa bättre möjligheter för nyanlända barn och unga att delta i olika fritidsaktiviteter, vilket skapar förutsättningar för en god hälsa, ökad integration och motverka utanförskap. Detta uppnåddes genom att låta deltagarna prova på olika idrottsaktiviteter och få en nära kontakt med de fritidsledare som medverkade. Utöver att deltagarna blev mer integrerade som en effekt av Rookie lärde de sig även bättre svenska, fick nya vänner och började idrotta. I studien framkommer vilka arbetsmetoder som lämpar sig för ett framgångsrikt utfall av ett idrottsintegrationsprojekt, bland annat att arbeta med förebilder samt att kommunen äger och genomför projektet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka de bakomliggande faktorerna hos den enskilda individen med utländskbakgrund som nått framgång på den svenska arbetsmarknaden är. De viktigaste bakomliggande faktorerna som vi funnit i vår undersökning för att nå framgång på arbetsmarknaden är vilja, motivation, engagemang och ansvar. Både vår forskning och tidigare forskning har visat att en positiv syn på det ”nya samhället” har en viktig betydelse för den enskilde individen som kan ses som en bidragande faktor gällande framgång i samhället. Gemensamt för vår forskning och tidigare forskning är dessutom att utbildning och språklig färdighet, samt att ständigt vara aktiv i personlig utveckling och på så sätt vara flexibel är avgörande för att nå framgång genom att nå de individuella målen. Detta visar på att Giddens flexibilitet, struktureringsteori, samt den ontologiska tryggheten ligger till grund för individens lyckade integrering i det nya samhället. Detta ses som en grundläggande bas att sedan bygga vidare på. Det har även visat sig att Bourdieus kapitalteori är något som byggs upp under tidens gång, samt att individens habitus och livsbana inte har haft någon större påverkan på individen. Resultatet bygger på en hermeneutisk metodansats där empirin samlades in genom tio stycken kvalitativa intervjuer i dialogform med respondenter som har utländsk bakgrund.

This paper analyses the determinants of (Finnish, Polish, Thai and Iraqi) foreign-born women labour market employment rate in the Swedish labour market from 2005-2015. This study uses Human Capital Theory, the theory of Social Network and explanatory factors such as time of residence, culture and the reason for immigration. Further, this study provides a description of the researched groups and a presentation of previous research in the field. Statistics have been applied to account for the differences between the researched groups. The results high- light and explains the main differences between the researched groups in comparison with each other and native-born women. The study shows that foreign-born women have an overall lower labour market participation rate compared to native-born women. The result shows that Finnish women have the highest labour market participation rate among the researched foreign-born women groups in Sweden followed up by the Polish, Thai and Iraqi women. Furthermore, the results have shown that foreign-born women are heterogeneous group of different levels of employment which have been influenced by different factors, such as culture and education, depending on the country of origin.

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation är ett omtalat problem i dagens samhälle. Det övergripande syftet med denna uppsats är att analysera utrikes föddas överutbildning i Sverige. Detta görs med hjälp av humankapitalteorin och diskrimineringsteorier. Även olika studier om överutbildning presenteras som visar att överutbildning dels förekommer på grund av skillnader i språkkunskaper. Tidigare forskning om diskriminering bidrar även med en förklaring om utrikes föddas arbetsmarknads­situation. För att bidra med ny kunskap om ämnet vill uppsatsen besvara om även skillnader i förmåga att förstå och se logiska samband i skriven text, det vill säga läsförståelse, kan vara en bidragande orsak till överutbildningen hos utrikes födda. För att undersöka detta har data från Programme for the International Assessment of adult competencies (PIAAC), som är en internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter, analyserats. Utifrån det insamlade datamaterialet skapades fyra regressioner för att undersöka skillnaden i överutbildning mellan inrikes- och utrikes födda. Genom resultatet och den tidigare forskningen om ämnet kan det konstateras att det råder överutbildning hos utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Vidare visar uppsatsen att detta till viss del kan förklaras av skillnader i läsförståelse mellan inrikes- och utrikes födda. Detta resultat ger ny insikt om varför överutbildning uppstår och skulle möjligtvis kunna hjälpa till att förbättra utrikes föddas situation på arbetsmarknaden om arbetsmarknadsåtgärder kan utformas på ett bättre sätt med hjälp av denna kunskap. Efter genomförda regressioner fanns det en del utav överutbildningen som fortfarande inte kunde förklaras, som med stöd av tidigare forskning och teorier till viss del skulle kunna förklaras av diskriminering.

Problemformulering och Syfte:I takt med att mängden utrikes födda i Sverige växer varje år blir det allt viktigare för kommuner med stora andelar utrikesfödda att använda sig av ett klart och tydligt språk så att en så stor mängd av befolkningen ska kunna ta till och förstå dess innehåll som möjligt. Utefter denna problemformulering formades syftet för denna uppsats, att undersöka hur små kommuner, med en hög andel utrikesfödda,förhåller sig till de krav som finns kring klarspråk när de publicerar inlägg på Facebook. Metod och Material:Uppsatsen har använt sig av kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Materialet består av 79 Facebook-inlägg som är insamlat från 14 små kommuner därandelen utrikes födda överstiger 25% av totalbefolkningen. Dessa har analyseratsutifrån fyra teoretiska perspektiv: Sociala medier, kunskapsklyftan, externkommunikation och budskap.Huvudresultat: Resultatet visade på att samtliga 14 kommuner använder sig och uppfyller de krav som finns kring klarspråk när de publicerar inlägg på Facebook. Inläggen var överlag utformade på ett tydligt och logiskt sätt, med enkla och simpla ord som gör att det lätt går att följa med i texten samt förstå dess innehåll. Resultatet visar även på att kommunerna tar språkbarriären på allvar genom att försöka göra inläggen tillgänglig till en så stor grupp i samhället som möjligt.

Det europeiska försvarssamarbetet har de senaste fem åren haft en snabb utveckling till följd av det oroliga läget i Ukraina och den ökade maktkampen mellan USA och Kina. Efter årtionden av minskade försvarsbudgetar står Europas medlemsstater med föråldrad utrustning och en ineffektiv utveckling på försvarsområdet. För att möta framtidens utmaningar har EU beslutat att inrätta en gemensam försvarsfond som skall stimulera medlemsstaternas försvarsindustriella kapaciteter och dela på bördan kring forskning och utveckling. Sverige som har en historiskt unik roll genom sin präglade alliansfrihet och neutralitet, har sedan diskussionerna om EU-inträdet 1994 haft ett restriktivt förhållningsätt till EU:s militära utveckling. Sverige har nu dock genom ett riksdagsbeslut ingått i den bindande europeiska försvarsfonden, vilken ålägger Sverige en uppskattad årsavgift på 400–700 miljoner kronor under åren 2021–2027. Varken strukturen kring försvarsfonden eller de ekonomiska åtagandena är fastställda, något som indikerar att Sverige ingått detta samarbete utan att ha fullständig kännedom om vad det innebär. Hur förenligt är den europeiska försvarsfonden med Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska identitet, som traditionellt sett verkat för fred och handlat om konfliktförebyggande åtgärder genom diplomati? Hur ska de strukturella hindren för en lyckad implementering övervinnas? Finns det en trovärdig vilja från politiskt håll att driva igenom denna viktiga fråga? Och vilka motiv kan tänkas ligga bakom omröstningen till att gå med i försvarsfonden?

<p>I denna studie undersöks hur sjuktalen i Sverige under åren 2000-2005 utvecklats för inrikes respektive utrikes födda. Datamaterialet utgörs av aggregerade siffror över Sveriges befolkning i arbetsför ålder under tidsperioden. Initialt, utifrån Integrationsverkets rapport1 kunde det konstateras att sjukskrivningarna började minska 2003 men att minskningen var mer påtaglig för utrikes födda. Dessutom var utrikes födda oftare sjukskrivna än inrikes födda. Minskningen kunde dock, till stor del förklaras av en sänkning av ersättningsnivåerna samt införandet av en tredje sjuklönevecka andra halvåret 2003.</p>

I denna studie undersöks hur sjuktalen i Sverige under åren 2000-2005 utvecklats för inrikes respektive utrikes födda. Datamaterialet utgörs av aggregerade siffror över Sveriges befolkning i arbetsför ålder under tidsperioden. Initialt, utifrån Integrationsverkets rapport1 kunde det konstateras att sjukskrivningarna började minska 2003 men att minskningen var mer påtaglig för utrikes födda. Dessutom var utrikes födda oftare sjukskrivna än inrikes födda. Minskningen kunde dock, till stor del förklaras av en sänkning av ersättningsnivåerna samt införandet av en tredje sjuklönevecka andra halvåret 2003.