I denna kvalitativa fallstudie presenteras projektet Rookie – en sportskola för nyanlända. Med anledning till att invandringen ökar i landet och alla de problem som finns med segregation är det intressant att en studie om idrott som integrationsarena genomförs. Studien ökar förståelsen för hur idrott kan fungera som en arena för integration. Idrotten bidrar med språkstimulering, förbättrad hälsa, gemenskap, fostran och ökad förståelse för samhällets uppbyggnad. Efter intervjuer med berörda i projektet framkom det att Rookie, som integrationsprojekt, skulle skapa bättre möjligheter för nyanlända barn och unga att delta i olika fritidsaktiviteter, vilket skapar förutsättningar för en god hälsa, ökad integration och motverka utanförskap. Detta uppnåddes genom att låta deltagarna prova på olika idrottsaktiviteter och få en nära kontakt med de fritidsledare som medverkade. Utöver att deltagarna blev mer integrerade som en effekt av Rookie lärde de sig även bättre svenska, fick nya vänner och började idrotta. I studien framkommer vilka arbetsmetoder som lämpar sig för ett framgångsrikt utfall av ett idrottsintegrationsprojekt, bland annat att arbeta med förebilder samt att kommunen äger och genomför projektet.

Integration är ett ämne som alltid varit omdiskuterat. På 1960–1970-talet handlade det om utrikesföddas anpassning till majoritetssamhället medans det idag handlar om en integrationspolitik. År 2015 skedde en kraftig ökning i antalet asylsökande till Sverige, vilket var en följd av det syriska inbördeskriget och den europeiska flyktingkrisen var ett faktum. Tre procent av Sveriges befolkning bor i Norrbottens län som är det största i landet,där utlandsfödda är en viktig del i länets befolkningsutveckling. Av de personer som invandrar till Sverige flyttar många ifrån den kommun de först kommit till. För att bemöta de människor som kommer till Norrbotten, startades år 2015 integrationsprojekteten Progress tillsammans som sträcker sig regionalt i länet och Vänskapsprojektetsom är verksamma lokalt i en av kommunerna. Syftet med studien har varit att övergripande undersöka hur integration kan förstås genom att undersöka två pågående integrationsprojekt på regional-och lokalnivå. Studiens två huvudsakliga frågeställningar var att undersöka förståelse för integration genom personer arbetandes med ett integrationsprojekt och deltagare i ett integrationsprojekt.Metoden för studien har varit kvalitativ där materialet inhämtats från åtta semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats genom de teoretiska begreppen socialt kapital och integrationsteori.Resultatet visar att den sociala aspekten i relation till lokalbefolkningen är avgörande för en positiv integration.Personer arbetandes med, och deltagare i ett lokalt och regionalt integrationsprojekt förstår integration med att detfinns utmaningar som ny person till att komma in i ett samhälle. Dessutom är deras förståelse av integration att människor skiljs åt baserat på varifrån de kommer och att individen inte tas hänsyn till.

<p> </p><p>Den svenska integrationspolitikens generella omfördelning av resurser har bytt skepnad och vi ser idag en allt mer selektiv och riktad politik. Statliga insatser för att främja integration blir allt mer geografiskt riktade och detta kan få effekten att olika former av problematik förknippas med de områden som insatserna riktas mot istället för att ses som ett separat fenomen. Forskning inom området har visat att samhället genom olika maktmedel definierar ”svenska” värderingar och förhållningssätt som norm och att integration har blivit en fråga om att anpassa ”de andra” till denna norm. Ytterligare forskning behövs inom området och  det behövs en större klarhet i vilken typ av problem som integrationspolitiken vill finna en lösning på. Denna studie syftar till att nå en ökad förståelse för hur insatser för ökad integrering uppfattas av människor involverade i dem. Studien har strukturerats utifrån fyra intervjuer med människor som varit professionellt engagerade i ett riktat integrationsprojekt i Trollhättans kommun. Resultaten illustrerar brister i kommunikation mellan makthavare och de människor som blir föremål för insatserna men pekar även på möjligheter till samarbete och gränsöverskridande gemenskaper om det sker utifrån rätt motiv. Vikten av att initiativ till förändring kommer underifrån har varit ett centralt tema.</p>

Den svenska integrationspolitikens generella omfördelning av resurser har bytt skepnad och vi ser idag en allt mer selektiv och riktad politik. Statliga insatser för att främja integration blir allt mer geografiskt riktade och detta kan få effekten att olika former av problematik förknippas med de områden som insatserna riktas mot istället för att ses som ett separat fenomen. Forskning inom området har visat att samhället genom olika maktmedel definierar ”svenska” värderingar och förhållningssätt som norm och att integration har blivit en fråga om att anpassa ”de andra” till denna norm. Ytterligare forskning behövs inom området och  det behövs en större klarhet i vilken typ av problem som integrationspolitiken vill finna en lösning på. Denna studie syftar till att nå en ökad förståelse för hur insatser för ökad integrering uppfattas av människor involverade i dem. Studien har strukturerats utifrån fyra intervjuer med människor som varit professionellt engagerade i ett riktat integrationsprojekt i Trollhättans kommun. Resultaten illustrerar brister i kommunikation mellan makthavare och de människor som blir föremål för insatserna men pekar även på möjligheter till samarbete och gränsöverskridande gemenskaper om det sker utifrån rätt motiv. Vikten av att initiativ till förändring kommer underifrån har varit ett centralt tema.

1, Sammanfattning Den här uppsatsen handlar om hur kommun- och skolbibliotek kan arbeta med integration och läsfrämjande arbete. Projektet Biblioteket mitt i Världen har nyligen beviljats medel från Västerbottens Läns Landsting och Kulturrådet. Genom kvalitativa intervjuer med några personer som kan komma att påverkas av projektet och observationer försöker jag ge en bild av inledningsfasen av ett projekt som rör integration och läsfrämjande arbete. Observationerna rör föredraget Böcker, boxning och värderingar som inleder projektet. Eftersom projektet ligger alldeles i startgroparna är uppsatsen ett försök att sondera terrängen och undersöka projektets möjligheter. I uppsatsen undersöker jag hur några utvalda bibliotek jobbar med dessa frågor. De bibliotek som undersöks är Stadsbiblioteket och Filialbiblioteket på Ersboda i Umeå samt Skolbiblioteket på Rödbroskolan i Storuman. Här följer de frågor jag ställer mig i uppsatsen och svar på dessa frågor.   1, Hur kan biblioteket fungera som en mötesplats för integration? Uppsatsens viktigaste resultat är att kommunbiblioteket i och med att det är en skattefinansierad verksamhet bör vara en mötesplats för alla. Detta är något som också stöds av bibliotekslagen. För ett par år sedan bildades en mångkulturgrupp med representanter från Umeås bibliotek som jobbar speciellt med dessa frågor som enligt de personer jag har intervjuat som representerar biblioteken har inneburit en stor förbättring. I bibliotekets verksamhet är programverksamheten en viktig del. Genom att ha programpunkter som kan vara intressanta för personer med annan etnisk bakgrund och samarbeten med invandrarföreningar kan ett möte uppstå. Genom mitt resultat framkommer dock att förväntningen på att invandrare ska vilja komma på programpunkter kan vara felaktig. Det finns en synpunkt på att de som arbetar på biblioteket borde utgå ifrån en diskussion med människor med annan etnisk härkomst när de anordnar programpunkter. 2, Hur kan biblioteket jobba läsfrämjande (gällande integration)? När det gäller det läsfrämjande arbetet är en av bibliotekets viktigaste uppgifter att bistå personer med annan etnisk härkomst än svensk böcker på lättläst svenska. En annan sak som bibliotekspersonal kan hjälpa besökare med är att hjälpa dem med att hitta på internet samt att hitta litteratur till deras utbildning. Biblioteket har tagit emot ungdomar och gett dem boktips. En viktig aspekt i mitt resultat är att barnens språkkunskaper kan vara tillgångar på biblioteket. Det är också viktigt att mångfald speglas i litteraturen. På Ersbodabiblioteket märker de böcker med ett litet M om barn från olika länder finns representerade i böckerna. Det finns också en liten mångkulturavdelning bland barnböckerna. 3, Hur kan de erfarenheter som finns bland besökarna tillvaratas på ett gediget sätt? Bara genom att det finns besökare på biblioteken med annan etnisk härkomst än svensk på biblioteken öppnar upp för ett möte. Om det fanns fler anställda på biblioteken med annan etnisk härkomst en svensk skulle erfarenheter hos dessa kunna tillvaratas på ett gediget sätt. Idag är många delar av kulturlivet mycket homogent. Det är ett problem som avspeglar sig i bibliotekets verksamhet. För bibliotekets besökare skulle kunskap om olika kulturella uttryck öka med anställda med annan etnisk härkomst.

Integration har på senare år fått stort utrymme i den samhälleliga såväl som den politiska debatten. Integration är en dubbelriktad process som betonar det ömsesidiga ansvaret och tillmötesgåendet mellan etablerade svenskar och nyanlända. Den sociala integrationen kan således ses som en förutsättning för nyanländas integrationsprocess, då den sociala aspekten innefattar tillgång till det svenska språket och ett socialt nätverk, samt interaktion med majoritetssamhällets invånare. Däremot skiljer sig förutsättningarna mellan män och kvinnor, då kvinnor generellt sett har mindre personlig frihet och sämre förutsättningar än män i sin integrationsprocess. Utifrån ett integrationsprojekt riktat till föräldralediga kvinnor kommer den här studien att undersöka deltagares erfarenheter av social integration och dess betydelse för nyanländas integrationsprocess. Sex semistrukturerade intervjuer, varav två med föräldralediga kvinnor och fyra stycken med så kallade etablerade svenskar, kommer att ligga till grund för det empiriska materialet. Det insamlade materialet kommer att analyseras gentemot Diaz integrationsmodell som betonar den sociala aspekten av integration, samt Berrys ackulturationsmodell och deras förståelse av integration för att skapa en djupare förståelse för respondenternas erfarenheter och uppfattningar. Resultatet visar att språket har en avgörande betydelse för de nyanländas integrationsprocess, där mötet med etablerade svenskar utgör både en huvudsaklig förutsättning för att lära sig språket och en huvudsaklig utmaning i deras integrationsprocess. Utifrån resultatet inser vi att ett ömsesidigt tillmötesgående och en öppenhet också utgör en förutsättning för en lyckad integration. / During recent years the issue of integration has gained increased attention in the public, as well as the political, debate. Integration is described as a two-way process that emphasises mutual responsibility between newcomers and established swedes. Therefore, social integration can be seen as a precondition for the integration process of newcomers, as the social aspect involves knowledge of the Swedish language and access to a social network, as well as interaction with the residents of the majority society. However, when it comes to the individual integration process women tend to have less personal freedom than men. This study will focus on an integration project aimed at favouring newly arrived women on parental leave as a part of their integration and will research experiences of social integration and its importance among the project participants. Six semi structured interviews, including two interviews with newly arrived women and four with established swedes, will lay the ground for the empirical materialof this study. The collected material will then be analysed through Diaz’s integration model thatemphasises the social aspect of integration, and Berry’s acculturation model, as well as theirunderstanding of the concept of integration. The theoretical concepts of this study are thought to help us gain a more nuanced understanding of the experiences and views of the participants. The result shows that the language is of crucial importance for the integration process of newcomers, whereas the interplay with established swedes constitutes both a principal precondition in order to learn the language, as well a main challenge to their integration process. Based on the results we acknowledge the importance of a mutual recognition and openness as prerequisites for successful integration.

This study aim’s to examine how conceptions regarding culture and ethnicity influence the daily work of personnel in integration projects financed by the European Social Fund (ESF). The method of this study was individual semi-structured interviews with nine persons working in three different projects. The reason why we have chosen these specific projects was because of their work with immigrant participants. Concepts that our study is based on was culture and ethnicity, but also the theory considering in-groups and out-groups. The result of our study shows that the personnel acknowledge the importance of individual adaptation in the work with the participants, but with awareness considering cultural expressions based on their origin. The answers of the personnel also reveal a cultural hierarchy in the Swedish society. We found out that discrimination from employers is mainly based on the immigrant’s lack of Swedish linguistics. The personnel consider the knowledge of language to be one of the most important factors for immigrants when integrating into a new society. Some of the personnel mentioned that cultural prejudices affect their refutation in the meeting with immigrant participants.

Enterprise Application Integration (EAI) handlar om att koppla samman system för att tillfredsställa behov som inte kunnat tillfredsställas av systemen var och en för sig, eller upprätta nya kommunikationskanaler inom eller mellan företag. Allteftersom system och deras underliggande teknologier blivit mer avancerade har uppgiften att integrera dem blivit mer komplicerad. Genom att göra en fallstudie i samband med ett integrationsprojekt på ett företag syftar denna uppsats till att identifiera fallgropar som kan innebära risker för sådana projekt. En målsättning är att analyser kring dessa fallgropar ska kunna användas för att hjälpa utvecklare undvika dessa i sina projekt. Under fallstudien identifierades flera fallgropar genom analys av dokumentation och reflektion. Den fallgrop som hade störst påverkan under projektet var otydliga krav. Fallgroparna analyseras utifrån hur de upptäcktes och resonemang förs kring bidragande faktorer. För de fallgropar som utgjorde faktiska utmaningar under fallstudien analyseras även hur de undveks, medan potentiella lösningar diskuteras för resterande. / Enterprise Application Integration (EAI) concerns connecting systems together to meet demands that could not be met by either system individually, or to establish new channels for communication within and between enterprises. As the systems and their underlying technologies have become more advanced, the task of integrating them has become a more complicated one. By making a case study bound to an integration project at an enterprise, this study aims to identify pitfalls that could constitute risks for such projects. The main goal is for the analysis of these pitfalls to guide developers to avoid the pitfalls in their own projects. Several pitfalls were identified by analyzing documentation and reflecting on the course of the project. The pitfall that had the greatest impact during the project was unclear requirements. The pitfalls are analyzed with emphasis on circumstances under which they were discovered and contributing factors are reasoned about. For the pitfalls that were actual challenges for the case study, analysis also covers how they were avoided, while potential solutions are discussed for the remainder.

Company transactions are increasing in number and value and is a method used for external growth. The increase in mergers and acquisitions can mainly be seen during the last decades and is now a common strategy on both a national and international level. However, most transactions experience problems with fulfilling the perceived value and synergies. Furthermore, digitalisation has created a higher dependency of companies on various IT systems, and rapid technological advancement has made the processes and theories regarding IT integration outdated. Thus, there is limited research on the relationship between IT systems and company integration and integration performance. The study aims to explore IT systems integration in the context of company transactions as well as attempts to identify key factors that influence integration performance. To explore the field, an embedded multiple-case study was conducted with a company performing international company transactions. The empirical study can be divided into three parts. First, initial interviews to probe the subject and gather information to create a holistic view of the problem. Second, gathering qualitative and quantitative data on the cases and conducting in-depth interviews. Third, the main study and exploration of the cases and collected data. Additionally, a literature review was conducted to create the theoretical foundation for the analysis and to complement the primary data. The thesis found that an objective method to measure performance is needed since the general view of the integration is not necessarily representative of the actual performance. The factors that influence performance were identified as of both strategic and organisational nature, where strategy and processes are important early on to create a common view of the project. People change management and active involvement from both parties are essential during the integration. The thesis contributes to the research field by exploration of the gap between theories regarding mergers and IT integration as well as by suggesting a nuanced view of the current approach to strategic alignment. Furthermore, the study builds on the general theory of measurement of integration performance by suggesting a metric to measure the performance of IT integration projects.