Det finns stora skillnader i levnadsvillkor mellan utrikes- och inrikes födda. Av den anledningen riktar denna kvalitativa studie in sig på att undersöka vilka uppfattningar som finns bland utrikes födda om integration. Vidare undersöks hur dessa uppfattningar samspelar med svensk integrationspolicy. I denna studie utgörs det empiriska underlaget av fem intervjuer med individer med ursprung från utomeuropeiska länder. Dessa valdes ut genom ett målinriktat snöbollsurval. Det empiriska underlaget analyserades genom kvalitativ innehållsanalys som metod. Resultaten visar att utrikes födda uppfattar språket som en grundförutsättning för integration. Vidare är det av vikt att utrikes födda kommer i kontakt med majoritetsbefolkning. Utrikes föddas bakgrund och förutsättningar påverkar även integrationsmöjligheterna. Områden som försvårar integration är brist på information, diskriminering, kulturella motsättningar och intolerans, samt att utrikes föddas kompetens inte tas tillvara på arbetsmarknaden. Slutsatserna i denna studie är att svensk integrationspolitik främst fokuserar på generella insatser för att främja integration, något som medför risk för att individers behov och förutsättningar inte uppmärksammas. Eftersom det finns skillnader i levnadsförhållanden mellan utrikes- och inrikes födda, behövs konkreta insatser för att jämna ut dessa. Den generella inriktningen på integrationspolitiken cementerar skillnader mellan utrikes födda och inrikes födda i samhället.

I denna kvalitativa fallstudie presenteras projektet Rookie – en sportskola för nyanlända. Med anledning till att invandringen ökar i landet och alla de problem som finns med segregation är det intressant att en studie om idrott som integrationsarena genomförs. Studien ökar förståelsen för hur idrott kan fungera som en arena för integration. Idrotten bidrar med språkstimulering, förbättrad hälsa, gemenskap, fostran och ökad förståelse för samhällets uppbyggnad. Efter intervjuer med berörda i projektet framkom det att Rookie, som integrationsprojekt, skulle skapa bättre möjligheter för nyanlända barn och unga att delta i olika fritidsaktiviteter, vilket skapar förutsättningar för en god hälsa, ökad integration och motverka utanförskap. Detta uppnåddes genom att låta deltagarna prova på olika idrottsaktiviteter och få en nära kontakt med de fritidsledare som medverkade. Utöver att deltagarna blev mer integrerade som en effekt av Rookie lärde de sig även bättre svenska, fick nya vänner och började idrotta. I studien framkommer vilka arbetsmetoder som lämpar sig för ett framgångsrikt utfall av ett idrottsintegrationsprojekt, bland annat att arbeta med förebilder samt att kommunen äger och genomför projektet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka de bakomliggande faktorerna hos den enskilda individen med utländskbakgrund som nått framgång på den svenska arbetsmarknaden är. De viktigaste bakomliggande faktorerna som vi funnit i vår undersökning för att nå framgång på arbetsmarknaden är vilja, motivation, engagemang och ansvar. Både vår forskning och tidigare forskning har visat att en positiv syn på det ”nya samhället” har en viktig betydelse för den enskilde individen som kan ses som en bidragande faktor gällande framgång i samhället. Gemensamt för vår forskning och tidigare forskning är dessutom att utbildning och språklig färdighet, samt att ständigt vara aktiv i personlig utveckling och på så sätt vara flexibel är avgörande för att nå framgång genom att nå de individuella målen. Detta visar på att Giddens flexibilitet, struktureringsteori, samt den ontologiska tryggheten ligger till grund för individens lyckade integrering i det nya samhället. Detta ses som en grundläggande bas att sedan bygga vidare på. Det har även visat sig att Bourdieus kapitalteori är något som byggs upp under tidens gång, samt att individens habitus och livsbana inte har haft någon större påverkan på individen. Resultatet bygger på en hermeneutisk metodansats där empirin samlades in genom tio stycken kvalitativa intervjuer i dialogform med respondenter som har utländsk bakgrund.

This paper analyses the determinants of (Finnish, Polish, Thai and Iraqi) foreign-born women labour market employment rate in the Swedish labour market from 2005-2015. This study uses Human Capital Theory, the theory of Social Network and explanatory factors such as time of residence, culture and the reason for immigration. Further, this study provides a description of the researched groups and a presentation of previous research in the field. Statistics have been applied to account for the differences between the researched groups. The results high- light and explains the main differences between the researched groups in comparison with each other and native-born women. The study shows that foreign-born women have an overall lower labour market participation rate compared to native-born women. The result shows that Finnish women have the highest labour market participation rate among the researched foreign-born women groups in Sweden followed up by the Polish, Thai and Iraqi women. Furthermore, the results have shown that foreign-born women are heterogeneous group of different levels of employment which have been influenced by different factors, such as culture and education, depending on the country of origin.

Problemformulering och Syfte:I takt med att mängden utrikes födda i Sverige växer varje år blir det allt viktigare för kommuner med stora andelar utrikesfödda att använda sig av ett klart och tydligt språk så att en så stor mängd av befolkningen ska kunna ta till och förstå dess innehåll som möjligt. Utefter denna problemformulering formades syftet för denna uppsats, att undersöka hur små kommuner, med en hög andel utrikesfödda,förhåller sig till de krav som finns kring klarspråk när de publicerar inlägg på Facebook. Metod och Material:Uppsatsen har använt sig av kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Materialet består av 79 Facebook-inlägg som är insamlat från 14 små kommuner därandelen utrikes födda överstiger 25% av totalbefolkningen. Dessa har analyseratsutifrån fyra teoretiska perspektiv: Sociala medier, kunskapsklyftan, externkommunikation och budskap.Huvudresultat: Resultatet visade på att samtliga 14 kommuner använder sig och uppfyller de krav som finns kring klarspråk när de publicerar inlägg på Facebook. Inläggen var överlag utformade på ett tydligt och logiskt sätt, med enkla och simpla ord som gör att det lätt går att följa med i texten samt förstå dess innehåll. Resultatet visar även på att kommunerna tar språkbarriären på allvar genom att försöka göra inläggen tillgänglig till en så stor grupp i samhället som möjligt.

<p>I denna studie undersöks hur sjuktalen i Sverige under åren 2000-2005 utvecklats för inrikes respektive utrikes födda. Datamaterialet utgörs av aggregerade siffror över Sveriges befolkning i arbetsför ålder under tidsperioden. Initialt, utifrån Integrationsverkets rapport1 kunde det konstateras att sjukskrivningarna började minska 2003 men att minskningen var mer påtaglig för utrikes födda. Dessutom var utrikes födda oftare sjukskrivna än inrikes födda. Minskningen kunde dock, till stor del förklaras av en sänkning av ersättningsnivåerna samt införandet av en tredje sjuklönevecka andra halvåret 2003.</p>

I denna studie undersöks hur sjuktalen i Sverige under åren 2000-2005 utvecklats för inrikes respektive utrikes födda. Datamaterialet utgörs av aggregerade siffror över Sveriges befolkning i arbetsför ålder under tidsperioden. Initialt, utifrån Integrationsverkets rapport1 kunde det konstateras att sjukskrivningarna började minska 2003 men att minskningen var mer påtaglig för utrikes födda. Dessutom var utrikes födda oftare sjukskrivna än inrikes födda. Minskningen kunde dock, till stor del förklaras av en sänkning av ersättningsnivåerna samt införandet av en tredje sjuklönevecka andra halvåret 2003.

Invandringen till Sverige har varit betydande ända sedan andra världskriget och bidragit till Sveriges ekonomiska utveckling. Exempelvis har invandringen mildrat de demografiska utmaningar som Sverige står inför, men sedan början av 90-talet har stora skillnader i sysselsättning och arbetslöshet mellan den inrikes och utrikes födda befolkningen iakttagits. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur arbetsmarknadsintegrationen av utrikes födda går till, samt att undersöka personliga egenskapers betydelse för huruvida utrikes födda blir arbetslösa. Uppsatsen har använt Uppsala som ett empiriskt exempel. En logistisk regression utfördes för att undersöka de personliga egenskapernas korrelation till arbetslöshet. Intervjuer av tjänstemän från Uppsala kommun och Arbetsförmedlingen (AF) i Uppsala genomfördes för att få information om arbetssätt och åtgärder, med avseende på arbetsmarknadsintegrationen av utrikes födda. Slutligen har uppsatsen analyserat eventuella samband mellan de personliga egenskapernas korrelation till arbetslöshet med Uppsala kommuns, samt AF:s, arbetssätt och åtgärder. Resultatet visar bland annat på att ha barn i låg ålder ger en ökad risk för arbetslöshet i Uppsala och likaså för födelseregioner som Afrika, Mellanöstern och Latinamerika, men resultatet beror på referensgruppen i den kvantitativa metoden. Att vara kvinna och att ha hög utbildning minskar risken för arbetslöshet. Uppsala kommun och AF i Uppsala arbetar individanpassat och använder samarbeten och samverkan vilket bidrar till ett dynamiskt arbetssätt som kan erbjuda en mångfald av åtgärder. Det individbaserade arbetssättet möjliggör att många utrikes födda i behov av extra stöd kan få hjälp oavsett av personliga egenskaper.

Drawing on European Social Survey, the main objective of this essay is to analyse the difference in the probability of being unemployed between natives and foreign born in Sweden. Using traditional statistical methods such as Linear Probability Model (LPM) and Blinder-Oaxaca decomposition and controlling for standard socio-economic variables we found that immigrants born in Europe have 5.3 percentage point higher likelihood of being unemployed compared to their Swedish counterpart. Regarding non-European we found that they have 5.2 percentage points higher probability of being unemployed compared to Swedish counterpart. An extension of BlinderOaxaca decomposition suggests that 4.9 percentage points of this gap is due to differences in endowment characteristics between immigrants born in Europe and Swedish counterpart. The difference in the characteristics between nonEuropean and natives amounts to 5.3 percentage points. On the other hand, approximately 1.5 and 10.3 percentage points of the differences in the unemployment probability between immigrants born in Europe and countries outside Europe and Swedish counterpart can be ascribe to different returns to those observable and/or unobservable characteristics that are not captured in the models.

Följande uppsats är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta personer från verksamheter som är aktiva med integrationsinsatser i relation till gruppen utrikes födda mammor i en mellanstor svensk stad. Med hjälp av Carol Bacchi’s (2009) ”What’s the problem represented to be?” (WPR) har det insamlade intervjumaterialet analyserats. Detta har gjorts mot bakgrund av våra teoretiska utgångspunkter vilka är intersektionalitet, social reproduktion och styrning. Med hjälp av detta har vår ambition varit att undersöka hur verksamheterna formulerar utmaningar och problem i relation till gruppen utrikes födda mammor, samt hur gruppen konstrueras i relation till etnicitet och kön. Vidare har vi även undersökt vad som ses som lösningar i förhållande till dessa utmaningar, samt vad som förutsätts respektive utesluts vad gäller lösningar i relation till det som formuleras som problem. Undersökningen visar att alla verksamheter ser gruppen utrikes födda mammor som en grupp som är svår att nå ut till. De menar också att detta är ett problem som är viktigt att arbeta mer med. Resultatet pekar på att integrationsinsatser i deltagarnas närområde är det som ger allra högst utdelning vad det gäller närvaro i insatserna. Likaså visar undersökningen att mötet mellan verksamheter och de som deltar i verksamheternas arbete bidrar till ökad förståelse för målgruppen och skapar förutsättningar för en lyckad integration.