Deltagande på arbetsmarknaden är essentiellt i Sverige och det finns många krav för att komma in på den svenska arbetsmarknaden, såsom språk, utbildning, erfarenhet, osv. Alla dessa krav påverkar utrikes födda arbetslösa kvinnors inträde på arbetsmarknaden, vilket resulterar i att de har mycket lägre deltagande på arbetsmarknaden jämfört med inrikes födda kvinnor. Syftet med denna studie är att undersöka de arbetssätt som används av både de studie- och yrkesvägledare och handledare som arbetar i Kundval rusta och matcha (KROM) med utrikes födda arbetslösa kvinnor med låg utbildningsbakgrund. Syftet är att även undersöka vilka utmaningar som studie- och yrkesvägledare och handledare upplever när de arbetar med målgruppen. Våra frågeställningar är: Vilka arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare och handledare med utrikes födda arbetslösa kvinnor med låg utbildningsbakgrund mot arbete och studier? Vilka utmaningar upplever studie- och yrkesvägledare och handledare när de arbetar med denna målgrupp? För att besvara dessa frågor användes den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex studie-och yrkesvägledare och handledare som jobbar i KROM. Både the systems theory framework (STF) och planned happenstance theory användes för att analysera resultaten. Resultaten av forskningen tyder på att de arbetssätt som studie- och yrkesvägledare och handledare använder är: kartläggning, motivation, tillhandahållande av information och utvidgandet av perspektiv. De utmaningar som studie- och yrkesvägledare och handledare upplever när de arbetar med målgruppen är: språk, kulturella barriärer och diskriminering. I analys av arbetssätt använder vi oss av det individuella, det sociala och det miljö- och samhälleliga samt terapeutiska systemet som finns i STF-teorin. Vi använder oss även av de färdigheter som finns inom planned happenstance theory och vilken roll vägledaren ska ha i relation till teorin vid analys av arbetssätt. De utmaningar som studie- och yrkesvägledare och handledare upplever är relaterat till de system som finns i STF-teorin.

Invandringen till Sverige har varit rekordhög de senaste åren och samtidigt råder kompetensbrist i flera branscher på arbetsmarknaden. Därtill skiljer sig sysselsättningsgraden mellan inrikes och utrikes födda drastiskt. Uppsatsens syfte är att studera hur en arbetsmarknadsinsats kallad 100-klubben kan bidra till att utrikes föddas kompetens tas tillvara. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med representanter från tre företag som deltagit i 100-klubben och erbjudit olika typer av praktiktjänster. Resultaten visar att arbetsmarknadsinsatsen är en viktig del i arbetet med att integrera nyanlända, där nyanländas ökade språkkunskaper och arbetslivserfarenhet är två exempel. Projektet ökar praktikanternas landsspecifika humankapital och kan överbrygga vad som inom teori benämns strukturella hål och diskriminerande mekanismer. Sammanfattningsvis visar studiens resultat hur företagen organiserat sina praktikprogram för att integrera nyanlända och vilka möjligheter och hinder som upplevts.

Rätten till politisk delaktighet är en central kärna i MR-perspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka om medborgardialog, initierade av kommuner, bidrar till främjandet av politisk delaktighet och inkludering av utrikes födda kvinnor. Med avstamp från den deliberativa demokratimodellen och med hjälp av centrala begrepp såsom deltagande, politisk jämlikhet och grupprepresentation så har studien på övergripande plan kunnat undersöka hur svenska kommuner tillämpar medborgardialog och i vilken utsträckning kvinnor blir inkluderade respektive exkluderade. Efter att ha undersökt tre olika kommuner med högst andel utrikes födda kvinnor så visar resultatet på att medborgardialog är ett effektivt instrument för att främja politisk delaktighet i en svensk kontext. Kommunernas fortsatta arbete med att utveckla medborgardialogerna är därför av största vikt och i synnerhet genom att utveckla riktlinjer explicit för att inkludera utrikes födda kvinnor.

Detta är en kvalitativ intervjustudie som undersöker utrikes födda kvinnors upplevelser av integration utifrån att bo i ett segregerat område i Södertälje. Studien har som syfte att även undersöka hur kvinnorna uppfattar sin identitet av att leva med olika kulturer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes hemma hos kvinnorna. Den tidigare forskningen lyfter bland annat fram att språkfärdigheter, utbildning, gemenskap är viktiga aspekter för upplevelsen av integration och diskriminering utgör ett hinder i det. Resultatet visade att Södertälje som område inte utgör ett hinder för kvinnornas möjligheter till integration. Kvinnorna upplever språk, utbildning och gemenskap som betydelsefulla aspekter för sin integration och diskrimineringen utgjorde tillfälliga hinder. Resultatet visar vidare att kvinnorna uppfattar sin identitet mellan den svenska kulturen och sin ursprungskultur. Jämlikhet och rättigheter var något kvinnorna bland annat satte värde på i den svenska kulturen. Kontrollerandet och höga förväntningar var attityder från den egna familjens kultur som de tog avstånd ifrån. I analysen användes ett intersektionellt perspektivet samt integrationsteorin som stödjer studiens temaområden. Studiens slutsats är att det fortfarande pågår en form av diskriminering av invandrarkvinnor, vilket försvårar deras integration. Det är av betydelse att inte betrakta invandrarkvinnor som en homogen, utan en heterogen grupp med individuella förutsättningar och resurser. / This is a qualitative interview study which examines the foreign-born women's experiences of integration based on living in a segregated area in Södertälje. The study aims also to examine how women perceive their identity of living with different cultures. Semi-structured interviews were conducted at the home of the women. Previous research highlights, among other things, that the language skills, education, community are important aspects of the experience of integration and discrimination is an obstacle to it. The result showed that the Södertälje area does not constitute an obstacle to women's opportunities for integration. The women experience language, education and community as significant aspects of its integration and discrimination constituted temporary obstacle. The results further show that women perceive their identity between the Swedish culture and their culture of origin. Equality and rights was somewhat women including set value of the Swedish culture. Controlling and high expectations were attitudes from their own family culture they disowned. The analysis used an intersectional perspective and integration theory which supports the study's themes. The study concludes that there is still an ongoing form of discrimination against immigrant women, which impedes their integration. It is important not to regard immigrant women as a homogeneous, but a heterogeneous group, with individual abilities and resources.

Bakgrund: Generellt sett har utrikes födda individer sämre hälsa jämfört med individer födda i Sverige. Utrikes födda kvinnor rapporterar lägre självskattad hälsa samt en låg grad av sysselsättning. Utbildning är en friskfaktor och arbetslöshet är en riskfaktor för hälsan. Kvinna in i Sverige[KIIS] är ett projekt som syftar till att integrera utrikes födda kvinnor i samhället samt få de att närma sig arbetsmarknaden eller studier.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka projektarbetares uppfattning om projektet Kvinna in i Sverige och hur projektet kan öka utrikes födda kvinnors möjligheter att komma närmare arbete eller studier.  Metod: En kvalitativ metod tillämpades för att besvara studiens syfte och fem semistrukturerade telefonintervjuer hölls med projektarbetare som arbetar i KIIS i Västmanlands län. För att analysera intervjudata tillämpades en manifest innehållsanalys. Resultat: KIIS innefattar ett flertal insatser som uppfattas främja deltagares hälsa samt få dem närmare arbete eller studier och det finns uppfattningar om att projektet har en positiv påverkan. Vidare uppfattas det finnas både möjligheter och hinder för att deltagarna ska komma in i Sverige.  Slutsatser: KIIS kan ge goda förutsättningar för att utrikes födda kvinnor ska komma närmare studier och arbete samtidigt som projektet uppfattas främja deltagares hälsa och språkfärdigheter.

Studien syftar till att undersöka hur utrikes födda kvinnor etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden. Inledningsvis presenteras statistik och undersökningar som belyser en ökning av utrikes födda i Sverige. En markant ökning skedde under åren 2014–2018 på grund av flyktingströmmar från krigsdrabbade länder, majoriteten var arabisktalande. Därtill stannar utrikes födda kvinnor längre i etableringsprocessen mot svensk arbetsmarknad, än inrikes födda och utrikes födda män. Därför finns ett behov av att undersöka och synliggöra bakomliggande faktorer som genererar effektivitet och långsiktighet i utrikes födda kvinnors etableringsprocess av arbetsmarknadsintegrering. I ljuset av detta formuleras undersökningens frågeställningar enligt följande. ”Hur etablerar sig arabisktalande utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden?” och “Vilka faktorer påverkar arabisktalande utrikes födda kvinnors etableringsfas?”. För att få svar på forskningsfrågorna användes en enkät till arabisktalande utrikes födda kvinnor. Resultaten från enkäten har analyserats utifrån Skeggs och Bourdieus teorier för att försöka förstå och förklara dessa kvinnors uppfattning om deras etableringsfas samt de faktorer som upplevs som betydelsefulla för processen. Resultatet av undersökningen pekar på att nätverk, typ av utbildning, erfarenhet, traditioner samt språk är betydelsefulla faktorer för utrikes födda kvinnors etablering på svensk arbetsmarknad. Kvinnorna använder olika former av kapital för att etablera sig på arbetsmarknaden. Vilken typ av kapital de besitter bestäms av deras samhällsposition, som i sin tur främst avgörs utifrån deras typ av utbildning och de sociala nätverk de har.

Flera studier pekar på att många vuxna utrikes födda har ett lägre socialt kapital och saknar värdefulla kontakter, vilket påverkar deras möjligheter att träda in på arbetsmarknaden och etablera sig i samhället. Syftet med studien är att undersöka hur utrikes födda som har kommit till Sverige i vuxen ålder fått sina första arbeten i Sverige, och på vilka sätt deras sociala kapital haft betydelse för att träda in på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är: 1) Hur har informanterna gått tillväga för att få sina första arbeten i den svenska arbetsmarknaden? 2) Vilken betydelse har socialt kapital haft för informanternas väg in på den svenska arbetsmarknaden? För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där åtta informanter intervjuades. Studien utgick efter en social nätverksanalys som analysmetod, vilket är en metod för att studera sociala relationer. Studiens teoretiska utgångspunkt är Pierre Bourdieus socialt kapital och Robert Putnams anknytande samt överbryggande socialt kapital.Resultatet visar att informanterna hade olika möjligheter samt begränsningar till att komma in i arbetslivet och skaffa sitt första jobb. En del informanter hade bättre förutsättningar än andra tack vare sina kontaktnät som de kunde dra nytta av vilket resulterade till att de fick ett arbete. Andra informanter hade sämre förutsättningar och hamnade utanför arbetsmarknaden flera år i följd. Några andra informanter fick sina första arbeten i Sverige genom Arbetsförmedlingen eller på egen hand, vilket tyder på att deras socialt kapital var mindre betydelsefullt i förhållande till deras första arbete i Sverige. / Several studies indicate that many foreign-born adults had low social capital and lacked valuable contacts, which affected their opportunities to enter the labor market and establish themselves in society. The purpose of this study is to investigate how the foreign-born interviewees got their first jobs in Sweden, and in what ways their social capital was vital for their entry into the Swedish labor market. The study's questions are: 1) How did the informants go about getting their first jobs in the Swedish labor market 2) What significance did social capital have for the informants' way into the Swedish labor market? To investigate this, a qualitative method was used where eight informants were interviewed. The study was based on a social network analysis as the analysis method, which is a method for studying social relations. The theoretical starting point of the study is Pierre Bourdieu's social capital and Robert Putnam's bonding and bridging social capital.The results of this study show that the informants had different opportunities and limitations to enter working life and get their first job. Some informants had better opportunities than others thanks to their contact networks that they took advantage of, which resulted in their employment. Other informants had worse conditions and ended up outside the labor market for several years. Other informants got their first jobs in Sweden through the Swedish Public Employment Service or on their own, which indicates that their social capital was less important.

Utrikes föddas möjlighet till ett etablerat karriärliv i Sverige är ett återkommande ämne i olika kartläggande rapporter, statistiska analyser och forskningsartiklar. Forskning visar att tidigare kunskaper som individen tillägnat sig i ett annat land kan möjligen erkännas i Sverige om individen investerar i nya former av kapital. Dessa studier lyfter mest positiva berättelser och betonar betydelse av att tolka karriärutveckling inte bara i termer av etnicitet,migration och kulturella skillnader utan som en del av individernas större narrativ om deras framgång i det nya svenska sammanhanget. Syftet med denna studie är att se hur utrikesfödda som kommer från samma land och således från samma kulturella kontext och som flyttar till Sverige som vuxna ser på sin karriärutveckling i det nya landet. Metoden som valts för denna studie är semistrukturerade intervjuer som också har inslag av livsberättelser. Intervjuerna analyserades med hjälp av Hodkinson och Sparkes Careership-teori och olika teoretiska begrepp kring kapitalets betydelse som tidigare forskning har funnit stöd i. Tematisk analys valdes för att redogöra och analysera studiens resultat. Resultaten visade att intervjupersonernas resa i Sverige möts både av hinder och möjligheter. Analysen tyder påatt det som däremot leder till hållbara karriärer och som egentligen kan omvandla möjliga hinder till möjligheter är människornas investering i nya kunskaper. För att gå igenom de olika brytpunkterna och hantera dem på bästa möjliga sätt intar individen ett pragmatiskt rationellt förhållningssätt. Undersökningen belyser betydelsen av att se utrikes föddaskarriärutveckling inte i termer av enstaka faktorer utan som ett kontinuerligt samspel mellan individens ständiga försök och det nya landets samhälleliga kontext. / The opportunity for foreign born people to have an established career in Sweden is a recurring topic in various survey reports, statistical analyses and research articles. Research shows that knowledge previously acquired in another country can be valued in Sweden if the individual invests in social and cultural capital. These studies also highlight mostly positive stories and emphasize on the importance of interpreting career development not only interms of ethnicity, migration and cultural differences but as part of the individuals' broader narratives of their success in the new swedish context. The purpose of this study is to see how foreign born people coming from the same country, and thus from the same cultural context, and who moved to Sweden as adults regard their career development in the new country. The method chosen for this study is one of semi-structured interviews that also have elements of life stories. The interviews were analyzed with the help of Hodkinson and Sparkes Careership theory and various concepts around capital theories that previous research has been based on. Thematic analysis was used in order to present and analyze the results of the study. The results showed that the interviewees' journey in Sweden came with both obstacles and opportunities. Analysis suggests that what leads to sustainable careers and can finally turn possible obstacles into opportunity is people's investment in new knowledge. Moreover, it finds that in order to go through the various turning points and deal with them in the best possible way, individuals adopt a pragmatically rational approach. The study highlights the importance of seeing career development not in terms of individual factors but as a continuous interplay between the individual's efforts and the new country's social context.

The thesis is based on examining how authorities and organizations work to counter segregation in Norrby and to integrate citizens into society. To get the question answered, semistructured interviews were used, where different officials from each authority and organization were digitally interviewed about how their workplace works to counter segregation and integrate citizens into society. The theoretical starting points of the thesis consist of habitus, Bourdieu's capital theory, social stratification, the Winston Parva model and finally the integration model. The results show that authorities and organizations work by building trust, giving lectures about the society, creating activities and supporting residents to apply for jobs and enter the labor market. In summary, all authorities work in their own way to create integration and counteract segregation in Norrby. / Uppsatsen bygger på att undersöka hur myndigheter och organisationer arbetar för att motverka segregation på Norrby och för att integrera medborgarna ut i samhället. För att få frågeställningen besvarad användes semistrukturerade intervjuer, där fick olika tjänstemän från respektive myndighet och organisation intervjuas kring hur deras arbetsplats arbetar för att motverka segregation och integrera medborgarna ut i samhället. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter består av habitus, Bourdieus kapitalteori, social skiktning, Winston Parva- modellen och slutligen integrationsmodellen. Resultaten visar att myndigheter och organisationer arbetar genom att bygga förtroende, hålla i föreläsningar, skapar aktiviteter och stöttar invånarna med att söka jobb och gå ut på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis jobbar samtliga myndigheter på sitt sätt för att skapa integration och motverka segregation på Norrby.

Denna kvalitativa studie undersöker utrikesfödda kvinnors nätverksskapande och arbetsmarknadsetablering med utgångspunkt i socialt kapital och intersektionalitet. Målgruppen för studien är  irakiska och finska kvinnor som har invandrat till Sverige i vuxen ålder, har anställning samt befinner sig mellan 27–35 år. Tidigare forskning visar att utrikesfödda har sämre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden samt har mindre socialt kapital. Av den anledningen undersöktes problemområdet genom följande frågeställningar: ”Vilka nätverk har studiens informanter i Sverige och hur använder de sig av dessa för arbetsmarknadsetablering?” samt “Hur upplever informanterna att deras ålder, kön och etnicitet har påverkat deras arbetsmarknadsetablering i Sverige?”. Studiens analysform är innehållsanalys i kombination med egonätverk-analys. Resultatet har visat att nätverk och socialt kapital är viktigt för arbetsmarknadsetablering samt även visat två skillnader mellan målgrupperna: 1. De finska informanterna hade mer socialt kapital i sina nätverk än de irakiska informanterna. 2. Det har tagit betydligt längre tid för de irakiska informanterna att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta tyder på att socialt kapital värderas olika beroende på etnicitet och ursprung. Utifrån intersektionalitet betyder det att de irakiska informanterna har en mer utsatt position på arbetsmarknaden jämfört med de finska informanterna. / This qualitative study examines foreign-born women's networking and establishment in the labor market based on social capital and intersectionality. The target group for the study is Iraqi and Finnish women between 27–35 years old who have immigrated to Sweden in adulthood and are employed. Previous research shows that foreign-born people have weaker opportunities to establish themselves in the labor market and have less social capital. For this reason, the problem area was investigated through the following research questions: "What networks do the study's informants have in Sweden and how they use them to establish themselves in the labor market?” and "How do the informants experience that their age, gender and ethnicity have affected their labor market establishment in Sweden?". The analysis form of the study is content analysis in combination with ego network analysis. The results have shown that networks and social capital are important for labor market establishment and have also shown two differences between the target groups: 1. The Finnish informants had more social capital in their networks than the Iraqi informants. 2. It has taken the Iraqi informants much longer to establish themselves in the labor market. This indicates that social capital is valued differently depending on ethnicity and origin. Based on intersectionality, this means that the Iraqi informants have a more vulnerable position in the labor market compared with the Finnish informants.