Utbildning är något som de flesta människor behöver och är intresserade av att skaffa sig. Samhället utvecklas genom att individer utbildar sig och att resurser och begåvningar på så sätt tas till vara. Dessutom är utbildning en av de få metoder som individer kan använda för att flytta sig uppåt i social ställning. Det finns många teorier och mycket forskning som visar hur social klass påverkar individens beslut angående utbildningsval. Dessa studier visar även att individers etnicitet kan resultera i ett negativt utfall på arbetsmarknaden. Det verkar dock finnas begränsat med studier som undersöker utbildningsval vad gäller inrikes respektive utrikes födda på högre nivå (eftergymnasial utbildning). Vi har därför valt en annan vinkling i vår analys och undersökt huruvida själva de val som individerna gör kan skilja sig beroende på ursprung. Sverige går mer och mer mot att bli ett mångkulturellt samhälle; år 2010 utgjordes 15 procent av befolkningen av individer som var utrikes födda. Det är därför intressant att se om det kan förekomma skillnader vid val av utbildningar mellan dessa två grupper (utrikes respektive inrikes födda). För att belysa eventuella skillnader utgår vi från två variabler för att få fram intressanta tendenser: inkomstnivåer samt arbetslöshetsnivåer. Som grund för de resultat har vi valt en kvantitativ ansats med regressionsanalyser. Analyserna grundas på sekundärdata med ett urval om 5000 individer, 2500 födda i Sverige och de övriga utomlands. Som läsare måste man ha i åtanke att utrikes födda inte är en homogen grupp, utan det finns stora sociala skillnader bland dessa i denna grupp. Det vi har funnit är att det finns skillnader hur de två grupperna (inrikes/utrikes födda) gör sina val. Det är mycket intressant att resultaten visar att inrikes födda tenderar att vara bättre på att välja utbildningar med högre generella årsinkomster, medan utrikes födda tenderar att välja utbildingar med lägre arbetslöshetsnivåer. På detta sätt skulle individernas invandrarbakgrund fungera som ytterligare en stratifieringsfaktor i valet av utbildning, och påverka individernas beslut gällande utbildningsinriktning.

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation är ett omtalat problem i dagens samhälle. Det övergripande syftet med denna uppsats är att analysera utrikes föddas överutbildning i Sverige. Detta görs med hjälp av humankapitalteorin och diskrimineringsteorier. Även olika studier om överutbildning presenteras som visar att överutbildning dels förekommer på grund av skillnader i språkkunskaper. Tidigare forskning om diskriminering bidrar även med en förklaring om utrikes föddas arbetsmarknads­situation. För att bidra med ny kunskap om ämnet vill uppsatsen besvara om även skillnader i förmåga att förstå och se logiska samband i skriven text, det vill säga läsförståelse, kan vara en bidragande orsak till överutbildningen hos utrikes födda. För att undersöka detta har data från Programme for the International Assessment of adult competencies (PIAAC), som är en internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter, analyserats. Utifrån det insamlade datamaterialet skapades fyra regressioner för att undersöka skillnaden i överutbildning mellan inrikes- och utrikes födda. Genom resultatet och den tidigare forskningen om ämnet kan det konstateras att det råder överutbildning hos utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Vidare visar uppsatsen att detta till viss del kan förklaras av skillnader i läsförståelse mellan inrikes- och utrikes födda. Detta resultat ger ny insikt om varför överutbildning uppstår och skulle möjligtvis kunna hjälpa till att förbättra utrikes föddas situation på arbetsmarknaden om arbetsmarknadsåtgärder kan utformas på ett bättre sätt med hjälp av denna kunskap. Efter genomförda regressioner fanns det en del utav överutbildningen som fortfarande inte kunde förklaras, som med stöd av tidigare forskning och teorier till viss del skulle kunna förklaras av diskriminering.

Syftet med uppsatsen är att utifrån frågeställningen “Hur upplever utrikesfödd hemtjänstpersonal relationerna till klienter, kollegor och ledning i en tätort i Mellansverige?” belysa möjliga utmaningar som personalen står inför i sitt yrke och hur deras utländska bakgrund påverkar interaktionerna med klienter, chefer och kollegor. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med anställda inom hemtjänsten i en liten kommun i mellan-Sverige. Resultatet visar att hemtjänstpersonalen i hög grad påverkas av att vara utrikes född i sin yrkesroll. Den utrikes födda hemtjänstpersonalen har upplevt diskriminering i arbetet, känner en press av att prestera bättre än sina svenska kollegor för att dels bli accepterade och dels bevisa sin kompetens.I analysen används intersektionalitetsteorin för att analysera diskriminering och hur faktorerna klass och status påverkar interaktioner mellan klienter, kollegor och chefer. Arlie Hochschild's teori om emotionellt arbete används för att förstå hur personalen hanterar och agerar i situationer där de utsätts för diskriminering. Avslutningsvis tillämpas Thomas Scheffs begrepp sociala band, för att förstå varför hemtjänstpersonalen agerar som de gör. / The purpose of the essay is to, based on the question "How do foreign-born home caregivers experience the relationships with clients, colleagues and management in a conurbation in Central Sweden?" highlight possible challenges that staff face in their profession and how their foreign background affects interactions with clients, managers and colleagues.. The study is based on eight qualitative interviews with employees in home care in a small municipality in central Sweden. The results show that foreign-born home caregivers are greatly affected by their foreign background in their profession. They have experienced discrimination at work and feel pressure to perform better than their Swedish colleagues to be accepted and to prove their competence. In the analysis, intersectionality theory is used to analyze discrimination and how class and status factors affect interactions between clients, colleagues, and managers. Arlie Hochschild's theory of emotional labor is used to understand how caregivers handle and act in situations where they are subjected to discrimination. Finally, Thomas Scheff's concept of social bonds is applied to understand why home caregivers act as they do.

Unemployment amongst Swedish citizens is higher within the group which falls under the designation foreign-born. The aim of this thesis is to examine which municipal factors that can explain the differences in unemployment amongst foreign-born relative to native born.The empirical models are examined with both cross-sectional data for the year of 2010 and panel data for the years of 2002-2012. The examination is implemented through a linear regression analysis of the type Ordinary Least Squares (OLS) and Fixed Effect regressions. A theory section will be presented where the theory on Non-Accelerating Inflation Rate (NAIRU), theories on discrimination and country-specific human capital are illustrated. The result from the cross-sectional data shows that the amount of foreign-born, the level of foreign-born immigrated from Nordic countries have a significant negative effect on unemployment amongst foreign-born. The general unemployment shows a significant positive effect on the unemployment amongst foreign-born. The result from the panel data however shows that the acceptance rate in Swedish for immigrants (SFI) and the highest level for tertiary education also have a significant negative effect on unemployment amongst foreign born. According to the theory of country-specific human capital, an increase in languageskills and education will increase the individual’s human capital and productivity, hencedecrease unemployment amongst foreign-born. This theory also indicates that an increase in the level of foreign-born immigrated from Nordic countries has a lower “cultural distance”,hence easier to integrate into the Swedish labor market. Previous research indicates that an increase of the amount of foreign-born can decrease the unemployment amongst this group through an expansion of social network and employer contacts. According to the theory of NAIRU, the level of equilibrium unemployment is affected by changes in the composition ofthe workforce, hence should affect the unemployment amongst foreign-born in the corresponding direction. This indicates that the integration policy is of importance to bring down the level of NAIRU. / Arbetslöshet är ett omtalat fenomen inom den svenska samhällsdebatten. Arbetslösheten bland Sveriges invånare är högre bland den grupp människor som faller under beteckningen utrikes födda. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka kommunala faktorer som kan förklara skillnaden i arbetslöshet mellan utrikes- och inrikes födda. De empiriska modellerna testas både med tvärsnittsdata för år 2010 samt paneldata för år 2002-2012. Undersökningen genomförs med en linjär regressionsanalys av typen Ordinary Least Squares (OLS) samt Fixed Effect regressioner. Datamaterialet är av sekundär data från Statistiska centralbyrån(SCB). Ett teoriavsnitt kommer att presenteras där teorin om Non-Accelerating Inflation Rate of Unemployment (NAIRU) samt teorier om diskriminering och land-specifikt humankapital belyses. Resultatet av tvärsnittsdata visar att andelen utrikes födda, andelen invandrade från Norden har en signifikant negativ effekt på arbetslöshet bland utrikes födda samt att den allmänna arbetslösheten har en signifikant positiv effekt på arbetslöshet bland utrikes födda. Resultatet av paneldata visar att även andelen godkända i svenska för i invandrare samt högstaeftergymnasiala utbildningsnivå har en signifikant negativ effekt på arbetslöshet bland utrikesfödda. Enligt teorin om land-specifikt humankapital ökar språkkunskaper samt utbildning individens humankapital och således produktivitet vilket minskar arbetslösheten bland utrikesfödda. Denna teori belyser även att andelen invandrade från Norden har ett lägre ”kulturavstånd” och bör således ha lättare att integrera sig på den svenska marknaden. Detta medför att arbetslöshet bland utrikes födda reduceras. Tidigare forskning tyder på att ökad andel utrikes födda kan minska arbetslöshet bland denna grupp genom ökat socialt nätverkoch arbetsgivarkontakter. Enligt teorin om NAIRU, påverkas jämviktsarbetslösheten av förändringar i arbetskraftens sammansättningar vilket bör medföra en påverkan på arbetslöshet bland utrikes födda i motsvarande riktning. Detta indikerar att integrationspolitiken är av betydelse för att få ner nivån på NAIRU.