Parental support programs aimed at foreign-born parents have increased in interest in Swedish municipalities. Research on these types of parental support programs is therefore important in order to ensure that the support given have the desired effects and that the programs have value for the individuals to whom the support is directed. The aim of this thesis was to identify the goals of a parental support program offered to foreign-born fathers as well as to investigate and analyse how participants in the parental support program experience and understand their participation in the program in relation to these goals. The empirical material was collected through qualitative textual analysis of background documents to the parental support program as well as through qualitative interviews with three participants in the program. The empirical material was analysed through theories of empowerment and gender. The result showed both similarities and differences between the participants experiences of the parental support program and the background documents that formed the basis of the program. The main result showed that the goal of the parental support was to fundamentally change the fathers’ way of being, by promoting gender equality and by inspiring fathers to take greater responsibility for their children. However, the interviewed fathers held a pragmatic attitude towards the parental support program, by using the information as a tool to maneuver in Swedish society without necessarily having to fundamentally change.

Syftet med studien är ge ett kunskapsbidrag om hur några gymnasielever upplever att deras flerspråkighet inkluderas i svenskundervisningen för att främja språkutvecklingen. För att uppnå syftet har följande frågor besvarats: Hur upplever de inrikes- och utrikesfödda eleverna sin flerspråkighet och hur talar de om sin flerspråkighet? Vilka språkliga aspekter upplever de inrikes- och utrikesfödda eleverna påverkar inlärningar av det svenska språket? Hur upplever de inrikes- och utrikesfödda eleverna att deras flerspråkighet tas tillvara i svenskundervisningen? Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin där språket har en viktig funktion för elevernas inlärning. Undersökningen bygger på självrapporter och intervjuer i fokusgrupper. Studien inleds med en förundersökning där självrapporterna inhämtar förkunskaper och bakgrundsinformation om eleverna medan intervjuerna utgör den material som presenteras i resultatet. Det innebär att intervjuerna har en framträdande roll i studien. I resultatet framgår det att elevernas flerspråkighet är både en resurs och ett hinder i svenskundervisningen. Vidare synliggörs det i studien att ordförrådet och grammatiken är de främsta faktorerna som påverkar elevernas språkutveckling. Enligt eleverna blir de mer engagerade och motiverade till att lära sig svenska när deras flerspråkighet tas tillvara i undervisningen. Det innebär att elevers flerspråkighet främjar språkutvecklingen. / The aim of the study is to give knowledge about how some high school students perceive their multilingualism to be included when learning the Swedish language in order to encourage their language development. In order to achieve this purpose these questions have been answered: How do the native-born and foreign-born students experience their multilingualism and how do they speak regarding their multilingualism? Which aspects of language do the native-born and foreign-born students perceive to affect their learning of the Swedish language? How do the native-born and foreign-born students perceive their multilingualism to be utilized in Swedish language education? The study is based on the sociocultural theory where the language has an important function for students learning. The survey is based on self-reports and interviews in focus groups. The study begins with a preliminary investigation where the self-reports gather prior knowledge and background information about the students while the interviews constitute the material presented in the results. This means that the interviews have a prominent role in the study. The results show that students' multilingualism is both a resource and an obstacle when learning the Swedish language. Furthermore, the study makes it clear that the vocabulary and grammar are the main factors that affect the students' language development. According to the students, they become more engaged and motivated to learn Swedish when their multilingualism is being utilized in their education. This means that students' multilingualism promotes language development.

The conditions of parenthood are affected by several factors, such as access to social support and parenting support, but also the parent's self-efficacy. In addition to these factors, foreign-born parents risk being affected by difficulties in adapting parenthood to the cultural and normative differences that exist between their home country and Sweden. They can therefore be seen as a group where society's offer of parenting support is particularly important.The aim of the study was to investigate how group leaders experience that the parental support program Parenting in Sweden can promote parental self-efficacy. The method was qualitative with an inductive approach where the purposeful sampling was supplemented with snowball sampling. The interviews were conducted in semi-structured form and analysed based on a manifest qualitative content analysis.The results showed that group leaders have positive experiences of the parental support programs’ promotive ability. On the other hand, the short duration of the programme is seen as an obstacle. The conclusions were that the parenting support program has the potential to promote parental self-efficacy through access to social support, the knowledge enhancing approach and the opportunity to improve the relationship between parents and their children. / Förutsättningarna i föräldraskapet påverkas av en rad faktorer, såsom tillgången till socialt stöd och föräldraskapsstöd men också förälderns självtillit. Utrikesfödda föräldrar riskerar att utöver dessa faktorer också påverkas av svårigheter att anpassa föräldraskapet till de kulturella och normativa skillnaderna som finns mellan hemlandet och Sverige. De kan därför ses som en grupp där samhällets erbjudande om föräldraskapsstöd är särskilt viktigt.Syftet med studien var att undersöka hur gruppledare upplever att föräldraskapsstödsprogrammet Föräldraskap i Sverige kan främja självtillit i föräldraskapet. Metoden var kvalitativ med induktiv ansats där det målstyrda urvalet kompletterats med snöbollsurval. Intervjuerna genomfördes i semistrukturerad form och analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visade att gruppledare har positiva upplevelser av föräldraskapsstödsprogrammets främjade förmåga. Däremot ses programmets korta varaktighet som en hindrande faktor. Slutsatserna var att föräldraskapsstödsprogrammet har förutsättningar att främja självtilliten i föräldraskapet genom tillgången till socialt stöd, det kunskapshöjande tillvägagångssättet och möjlighet att förbättra relationen mellan föräldrarna och deras barn.

Kvinnor upplever ofta svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Dessa kvinnor kan ha både hög utbildning och bred erfarenhet, men har ändå svårt att hitta jobb som matchar deras kompetenser. Studier visar att det finns skillnader i sysselsättning mellan utrikesfödda och inrikesfödda kvinnor i Sverige, där utrikesfödda kvinnor oftare arbetar inom låglöne- och lågkvalificerade yrken. De möts ibland av diskriminering i rekryteringsprocesser både hos den statliga arbetsförmedlingen och hos de privata aktörerna. Diskriminering kan ta olika former, såsom språkbarriärer, negativa stereotyper och fördomar mot etnisk tillhörighet. Det kan leda till att utrikesfödda kvinnor blir exkluderade från arbetsmarknaden eller att de erbjuds lägre lön och sämre arbetsvillkor än sina inrikesfödda kollegor, enligt flera studier. I förlängningen påverkar det också deras självförtroende och självkänsla. För att minska diskrimineringen på arbetsmarknaden lyfter vårt examenarbete fram att det är viktigt att öka medvetenheten om de utmaningar som utrikesfödda kvinnor står inför. Arbetsgivare behöver öppna upp för mångfald och inkludering, och se till att rekryteringsprocesser är rättvisa och öppna för alla kvalificerade kandidater oavsett kulturell bakgrund. Vår studie visar att det också är viktig att erbjuda språkutbildning och andra stödtjänster som kan hjälpa utrikesfödda kvinnor att bättre förstå och anpassa sig till arbetsmarknaden i Sverige.

Den här studien syftar på att undersöka huruvida innehållet i jobbannonser för chefspositioner från offentlig och privat sektor visar tecken på begränsningar samt diskriminering eller mångfald och inkludering. Arbetet är baserat på en kvalitativ analys av innehållet i 55 olika jobbannonser för chefspositioner både i offentlig och privat sektor. Syftet med undersökningen har varit att belysa vilka utmaningar och möjligheter upplevs av utrikesfödda akademiker som ansöker till chefspositioner i Sverige, med hjälp av tidigare forskning inom området och en teoretisk referensram som består av Ackers ojämlikhetssystem (2006), Elias och Scotsons teori om etablerade och outsiders (1999), teorier om diskriminering som lyftes fram av Phelps (1972) och Arrow (1973) samt Becker (1971). Studiens resultat visar att det förekommer både möjligheter och hinder som drabbar utrikesfödda akademiker på den svenska arbetsmarknaden. Möjligheterna återfinns framför allt i jobbannonser som tillhör den offentliga sektorn, medan begränsningarna förekommer i stor utsträckning i båda sektorer, dock oftare i den offentliga. / The present study aims to research whether the content of job ads for leadership positions from the public and the private sector include signs of limitations and discrimination or diversity and inclusion. The research is based on a qualitative analysis of the content in 55 different job ads for leadership positions from both the public and private sectors. The purpose of the study is to showcase the difficulties and the opportunities that foreign born academics are confronted with when applying to leadership roles in Sweden. The theoretical framework consists of Ackers theory of inequality regimes (2006), Elias and Scotsons theory of the established and the outsiders (1999), theories regarding discrimination put forward by Phelps (1972), Arrow (1973) and Becker (1971), as well as previous research in the field of diversity and discrimination. The results show that there are both opportunities and limitations that affect foreign born academics that compete on the Swedish labour market. The opportunities are mostly found in job ads that relate to the public sector, while the limitations are prevalent in both sectors, though they are nevertheless more frequent in the public sector.

The aim of this study is to gain an understanding for the factors behind the successful establishment in the Swedish labor market for foreign-born women who have a college or university degree from their home countries. This has been achieved by applying a qualitative method, whereas semi-structured interviews with five foreign-born women have been conducted. The theory used in the analysis are the theories of "social and cultural capital" and "empowerment". The findings of the study show that level of education, work experience, language skills affect foreign-born opportunities to enter the labor market. Moreover, the findings show that the interviewees perceived several obstructions to their inclusion in the Swedish labour market. These include language barriers and lack of social networks. The interviews also show that people who have an academic education from their home countries need to adapt their education to the Swedish labor market to find a qualified job. The results of the study also show that new arrivals need to apply for income support during the first period in Sweden, due to the fact that they lack their own income and assets.

I början av 2020 drabbar covid-19-pandemin världens befolkning. Den livsfarliga smittan sprids snabbt världen över och forskare och läkemedelsbolag börjar arbeta intensivt för att utveckla ett vaccin som kan stoppa sjukdomens framfart. Knappt ett år senare godkänns världens första vaccin mot covid-19 och massvaccinering inleds. Världens politiker, forskare, epidemiologer och läkare påtalar otaliga gånger att vaccinet är lösningen på pandemin och vikten av att alla som kan ska tacka ja till erbjudandet om att vaccinera sig. Vaccinationsviljan världen över är generellt sett god, men det är också många människor som väljer att inte ta vaccinet och vaccinationsgraden varierar på internationell-, nationell- och lokal nivå. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns lokala förhållanden som påverkar vacci­nat­ions­graden mot covid-19 i Sveriges kommuner under pandemin och om kommunernas verkliga vacci­nationsgrad avviker från vad som kan förväntas utifrån de lokala förhållandena. Baserat på tidigare studier och teori skapas och testas hypoteser genom att använda linjär regression för att skapa modeller som beskriver förväntad vaccinationsgrad. Studien undersöker sambandet mellan vaccinat­ions­grad och variabler som beskriver könsfördelningen i kommunerna, andel utrikesfödda, befolk­ningens ålder, utbildnings-, inkomst-, och hälsonivå, andel arbetslöshet, valdeltagande och befolk­ningens partisym­pa­tier.  De viktigaste resultaten är att faktorerna andel kvinnor, utrikesfödda, arbetslöshet och hälsonivå korre­lerar negativt med vaccinationsgrad, och faktorerna ålder, utbildningsnivå och valdeltagande korrelerar positivt. I univariat analys förklarar variabeln utrikesfödda 78 procent av skillnaden i vaccinationsgrad mellan kommunerna och valdeltagande förklarar 57 procent av skillnaden. Resultatet i riksdagsvalet 2018 på kommunnivå kan delvis förklara skillnaden i vaccinationsgrad mellan Sveriges kommuner. Utmärkande vid undersökningen av befolkningens partisympatier är att univariat analys med Center­partiet som oberoende variabel enskilt förklarar över 20 procent av skillnaden i vaccinationsgrad.  Baserat på regressionsmodeller beräknas varje kommuns förväntade vaccinationsgrad, vilken jämförs med den verkliga vaccinationsgraden. Haparanda och Ljungby kommun avviker mest positivt respek­tive negativt från sitt förväntade värde (+10,42 procent och -6,10 procent). En möjlig förklaring till kommunernas stora avvikelser är deras geografiska läge och dess påverkan på befolkningens behov av att resa till utlandet. Alla kommuner i Uppsala län har en högre vaccinationsgrad än förväntat, medan alla kommuner i Blekinge län har en lägre vaccinationsgrad än förväntat. En möjlig förklaring är att det beror på länens olika vaccinationsstrategier. / In early 2020, the covid-19 pandemic hit the world. The deadly infection spread rapidly, and researchers and pharmaceutical companies worked intensively to develop a vaccine which could stop the progres­sion of the disease. Barely a year later, the world’s first vaccine against covid-19 is approved and mass vaccination begins. The world’s politicians, researchers, epidemiologists, and medical personnel point out countless times that the vaccine is the solution to the pandemic and the importance of getting vac­cinated. In general, the willingness to get vaccinated is high, but there are also many people who choose not to take the vaccine and the degree of vaccination varies at international, national, and local level. This study aims to investigate whether local conditions affect the vaccination rate against covid-19 in Swedish municipalities during the pandemic, and whether municipalities’ actual vaccination rate devi­ates from what can be expected based on these local conditions. Based on previous studies and theory, hypotheses are created and tested by using linear regression to create models that describe the expected degree of vaccination. The study examines the relationship between vaccination rate and variables that describe gender distribution in the municipalities, proportion of foreign-born, age of population, level of education, income and health, proportion of unemployment, turnout, and the population’s party sym­pathies. The main findings are that the factors proportion of women, foreign-born, unemployment and health level negatively correlate with vaccination rate, and the factors age, level of education and turnout cor­relate positively. In univariate analysis, the variable foreign-born explains 78 percent of the differ­ence in vaccination rate among the municipalities, and turnout explains 57 percent of the difference. The result of the 2018 parliamentary elections at municipal level can partly explain the difference in vac­cination rate between Sweden’s municipalities. Notable when examining the population’s party sym­pathies is that univariate analysis with Centerpartiet as an independent variable individually explains over 20 percent of the difference in vaccination rate. Each municipality’s expected vaccination rate is calculated and compared to the actual vaccination rate based on regression models. The municipalities of Haparanda and Ljungby deviate most from their expected value (+10.42 percent and -6.10 percent). A possible explanation for the municipalities’ large deviations is their geographical location and its impact on the population’s need to travel abroad. All municipalities of Uppsala County have a higher vaccination rate than expected, while all municipalities of Blekinge County have a lower vaccination rate than expected. One possible explanation is that it depends on the counties’ different vaccination strategies.

Aim: The aim of the study was to explore foreign-born immigrants' experiences of information from Swedish societal actors. Method: A qualitative method with four semi-structured interviews were conducted with students studying SFI (Swedish for immigrants) in a small municipality in Sweden. Data were analyzed using qualitative content analysis. Results: The data analysis identified six categories; The communication paths from the social actors vary, different social actors' ways of communicating and how different obstacles limit the understanding of information, they need to use different types of support to understand information, education creates the conditions for understanding and there is a variation in how they want the information to be adapted. The study's findings highlighted that foreign-born immigrants are a heterogeneous group, with individual conditions, resources, and experiences. Conclusion: To reduce the unequal gaps in health and ensure that all people receive the information they are entitled to, societal actors must design the information in an appropriate, cultural, and relevant way for foreign-born immigrants. Information adapted for everyone, it is a prerequisite for good and equal health

ldentity research in relation to ethnicity and migration has tended to focus an younger people whilst identity research in relation to ageing and old(er) age has not focused an migrants. This inadvertent mutual neglect has led to a lack of identity research that examines the identity categories of old(er) age and migrancy together, a lacuna that this dissertation aims to redress. This dissertation departs from a social constructionist understanding of identity as situationally accomplished in the interplay between how one defines oneself (internally) and how others define one (externally). The questions raised by this perspective and addressed in this dissertation are: When (in what situations) and in relation to whom do old(er) age and migrancy (respectively) seem to become meaningful for identification? How do the identity categories of old(er) age and migrancy seem to be negotiated? The empirical material consists of in-depth interviews with 24 older migrants (13 men, 11 women) aged between 55 and 79 who have been living in Sweden for 18 to 61 years. Interviewees come from 12 different countries that vary in perceived cultural distance from Sweden. The findings suggest that identifications with old(er) age and migrancy seem to be dynamic and flexible rather than necessarily permanently meaningful, thus gaining meaning in specific situations and in relation to particular Others. External definitions furthermore do not always seem to match with internal ones. Regardless of how old(er) age and migrancy are constructed, they seem to be negotiable. This dissertation thus contributes to identity research by studying old(er) age and migrancy together and furthermore sheds light onto how the social constructionist lens allows us to see variability where stability otherwise would be presumed. / ldentitetsforskning rörande etnicitet och migration har huvudsakligen fokuserat på yngre medan identitetsforskning kring äldre och åldrande inte har fokuserat på utrikesfödda. Som en konsekvens därav har identitetsforskningen inte studerat hög(re) ålder och invandrarskap tillsammans, en lucka som denna avhandling avser att fylla. Avhandlingen utgår ifrån en socialkonstruktionistisk förståelse av identitet som situationsbunden och formad genom samspelet mellan hur man definierar sig själv (internt) och hur andra definierar en (externt). Frågorna som väcks genom detta perspektiv och som avhandlingen fokuserar på är: När (i vilka situationer) och i förhållande till vem verkar hög(re) ålder respektive invandrarskap bli betydelsefulla för identifikationer? Hur verkar identitetskategorierna hög(re) ålder och invandrarskap förhandlas? Det empiriska materialet består av djupintervjuer med 24 utrikesfödda äldre (13 män, 11 kvinnor) i åldrarna mellan 55 och 79 som har bott i Sverige mellan 18 och 61 år. lntervjupersonerna kommer från 12 olika länder med olika upplevt kulturellt avstånd från Sverige. Resultaten tyder på att identifikationer med hög(re) ålder och invandrarskap är dynamiska och flexibla snarare än nödvändigtvis permanent meningsfulla, och får därmed betydelse i vissa situationer och i förhållande till särskilda andra. Externa definitioner verkar inte alltid stämma överens med interna definitioner. Oavsett hur hög(re) ålder och invandrarskap är konstruerade så framstår de som förhandlingsbara. Avhandlingen bidrar därmed till identitetsforskningen genom att studera hög(re) ålder och invandrarskap tillsammans och belyser dessutom hur det socialkonstruktionistiska perspektivet tillåter oss att se variation och föränderlighet där stabilitet annars förutsätts.