Syftet med denna undersökning är att undersöka ett antal syriska universitetsstudentersupplevelser av utmaningar och möjligheter under genomförandet av högre studier i Sverige.Den genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex kvinnligauniversitetsstudenter som läser samhällsvetenskapliga program i Sverige. Undersökningenhar utgått från ett kvalitativt perspektiv för att få en djupare förståelse om olika utmaningaroch möjligheter som de sex utrikesfödda kvinnliga studenterna uttrycker i samband med sinastudier. Studenterna som invandrade till Sverige år 2015 uttrycker sina utmaningar,motivationsfaktorer och studiestrategier som har uppstått i samband med sina högre studier. Med stöd av social kognitiv teori som handlar om motivation och självtilltro (self-efficacy),samt inre- och yttre motivationsteorier har jag redovisat resultaten utifrån dessa teoretiskautgångspunkter. Sedan har jag fokuserat på begreppen modellinlärning, självtilltro ochmotivation eftersom det kan ge en förståelse på hur en viss grupp av utrikesfödda studenterobserverar och härma andra och hur de på ser deras självtilltro i samband med högre studier.Resultaten av undersökningen indikerar att majoriteten av de utrikesfödda studenternaförsöker skaffa sig nya studiestrategier i den nya universitetsvärlden och hitta motivation föratt klara av sina studier. Dessutom visar undersökningen att de upplever svårigheter medspråket när det gäller att skriva olika akademiska texter. Det framkommer även att de iblandupplever en negativ inställning om sina språkkunskaper i svenska från deras omgivning underutbildningen.

Utrikesfödda utgör 63 procent av arbetslösa akademiker i Sverige. Medan arbetslösheten sjunker för inrikesfödda ökar den för utrikesfödda. För att tillvarata kompetens hos utrikesfödda anordnar Arbetsförmedlingen kompletteringsutbildningar. Syftet i den här kvalitativa intervjustudien är att undersöka hur utrikesfödda personer med utländsk akademisk utbildning som ingår i en kompletteringsutbildning påverkats i sin syn på sin karriär efter sin migration till Sverige. Våra frågeställningar är: Hur talar informanterna om sin upplevelse av sina framtidsutsikter på den svenska arbetsmarknaden? Hur talar informanterna om sig själva i relation till sin utbildning och hur har detta förhållande förändrats över tid? Analysen sker utifrån begreppen karriäridentitet, karriärkonstruktion, livstema och karriäranpassningsförmåga. Studien visar att informanternas karriär påverkats av migrationen till Sverige. Framtidsutsikterna är komplexa. De speglar både hopp och besvikelse. Informanterna upprätthåller sin karriäridentitet genom att fortsätta planera framtiden som yrkesverksam inom sitt utbildningsområde men vägen till arbete är lång. Karriäranpassningsförmågan öppnar möjligheter på arbetsmarknaden men informanterna behöver kompromissa och omvärdera meningsfullhet i karriären utifrån förutsättningarna på arbetsmarknaden. Att informanternas kompetenser inte används gynnar varken individ eller samhälle. För en lyckad kompromiss krävs balans mellan yttre faktorer och inre värderingar. Karriäranpassning kräver tid och stöd för att ha positiva konsekvenser.

Den svenska migrationen karakteriseras av en stor invandring, vilken nådde en rekordhög nivå under år 2015. Det är framförallt Afghanistan, Irak och Syrien som står för majoriteten av invandringen till Sverige från år 2010 och framåt. Syftet med denna studie är att analysera skillnader i sysselsättningsgraden hos utrikesfödda i Sverige, där framförallt flyktinginvandringen från Afghanistan, Irak och Syrien är av intresse. Genom jämförelser av data från SCB gällande utbildningsnivå och sysselsättning bland män och kvinnor i olika åldrar finner studien att utrikesfödda från dessa tre länder har en lägre sysselsättning än den totala gruppen av utrikesfödda personer. Sysselsättningsgraden och utbildningsnivån är högst i åldern 35–44 år. Den yngre generationen och framförallt kvinnor tenderar att vara väl utbildade men också ha en lägre sysselsättningsgrad än män. Flyktingar från dessa tre länder har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden än utrikesfödda totalt sett och därför bör etableringspolitiken rikta särskilda åtgärder till flyktinginvandrande kvinnor som invandrar i unga år.

Bakgrund: Ökad migration i Sverige har resulterat i språklig, kulturell och religiös mångfald. Med immigrationen söker fler utrikesfödda äldre vård. Begränsade språkkunskaper bland utrikesfödda äldre kan leda till kommunikationshinder, vilket gör att de blir mer utsatta i kommunikation med vårdpersonal inom hälso- och sjukvård. Syftet var att beskriva utrikesfödda äldres upplevelser av vad som påverkar kommunikation med vårdpersonal inom hälso- och sjukvård. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2007 och 2019. Artikelsökningen gjordes via databaserna CINAHL och PubMed samt manuella sökningar. Resultat: Utrikesfödda äldres upplevda problem i kommunikation med vårdpersonal beskriver utmaningar som hälso- och sjukvården står inför i samband med ökad immigration. Fyra huvudkategorier identifierades: Språk- och kulturbarriär, Bristande information relaterad till utrikesfödda äldres sjukdomar, undersökningar och deras rättigheter, Tidsbrist och stress hos vårdpersonal samt Vårdpersonalens engagemang och bemötande. Slutsats: Kommunikationsproblem på grund av språkliga och kulturella skillnader ska inte begränsa de utrikesfödda äldres rättigheter till god vård. Informationen som ges till de utrikesfödda äldre bör vara individanpassade. Vårdpersonalen bör ha kulturell kompetens, vara lyhörda och ha ett hänsynstagande till patientens individuella förutsättning i samband med kommunikation. Att hitta strategier för att överbrygga kommunikationsproblem är sålunda absolut nödvändigt. / Background: Increased immigration in Sweden has resulted in linguistic, cultural and religious diversity. In connection with increased immigration, several foreign-born older people are seeking care. Limited language skills among foreign-born elderly can lead to communication barriers, which make them more vulnerable in terms of communication with healthcare professionals. Aim: To describe foreign-born older peoples’ experience of what influences communication with healthcare professionals in health care. Method: The study is a literature review based on fourteen research articles published between 2007 and 2019. The databases CINAHL and PubMed as well as manual search were used for the article search. Results: Foreign-born older peoples’ perceived problems regarding communication with health care professionals describe the challenges that healthcare is facing in connection with increased immigration. Four main categories have been identified: Language and cultural barriers; Lack of information related to the foreign-born older peoples’ illness, examination, and their rights; Lack of time and stress among health care professionals; and Health care professionals’ involvement and treatment. Conclusion: Communication problems due to linguistic and cultural differences should not limit the rights of the forgein-born older people in terms of good care. Information that is given to the forgein-born older people should be individually adapted. Health care professionals should have cultural competence, be perceptive and have respect for the patients’ individual condition in connection with communication. Thus, finding strategies for overcoming communication problems is imperative.

Bakgrund: I och med att globaliseringen växer har det medfört en ökning av mångfalden i samhället. Allt fler interkulturella samtal sker som kräver ett fungerande samspel mellan utrikesfödda patienter och sjukvårdspersonal. Bristande kommunikation i form av språkbarriärer utgör en risk för vårdandet samt försvårar möjligheten för god vård. Syfte: Syftet var att beskriva utrikesfödda patienters upplevelser av språkbarriärer inom hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på elva vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultat presenterar tre huvudkategorier. Dessa är Konsekvenser av språkbarriärer, Vikten av fungerande kommunikation och Tolk i vården. Sammanfattning: Litteraturöversikten har påvisat att språkbarriärer försvårade patient- och sjukvårdspersonalens vårdrelation. En konsekvens av detta var att informationsöverföringen brast och patienter lämnades ovetande om sin hälso- och sjukvårdssituation. Andra svårigheter som lyftes fram var korrelerat till känslomässiga, negativa ochkulturella element. Även tolkanvändning för att stödjakommunikationen benämndes vilket upplevdes både positivt ochnegativt. Att visa omtanke till patienter som inte kan detgemensamma språket är nyckeln till en god vård. Respekten ochförståelse för patienters olika kulturer är en central del för enpersoncentrerad omvårdnad. / Background: As globalization around the world grows, it has led to an increase in the diversity of society. More and more intercultural conversations are taking place that require a functioning interaction between foreign-born patients and healthcare professionals. Lack of communication in the form of language barriers compose a risk for patient care and makes the possibility of quality care more difficult. Aim: The purpose of this study was to describe foreign-born patients ́ experiences of language barriers in health care. Method: A literature review based on eleven scientific articles. Results: The result presents three main categories. These are consequence of language barriers, the importance of effective communication and interpreters in healthcare. Summary: The literature review has shown that language barriers made it difficult for patients and healthcare professionals to have a caring relationship. One consequence of this was that the transfer of information broke down and patients were left unaware of their healthcare situation. Other difficulties highlighted were correlated with emotional, negative and cultural elements. The use of interpreters to support communication was also mentioned, which was experienced both positively and negatively. Showing care to patients who do not know the common language is the key to good care. Respect and understanding of patients' different cultures is a central part of person-centered nursing.

Sammanfattning   Personer utrikesfödda från icke-nordiska länder och andra EU-länder har det svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten är väldigt hög bland människor som är från Afrika och Asien som immigrerat till Sverige på grund av asyl eller familjeskäl, jämfört med människor som kommit till Sverige för att arbeta eller studera. Syftet med uppsatsen är att studera erfarenheter bland högutbildade utrikesfödda människor, specifikt från Afrika att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. I denna studie används en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med högkvalificerade utrikesfödda personer från Afrika som tidigare har erfarenhet av att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet av uppsatsen visade att deltagarna upplevt etnisk diskriminering och fördomar som stora problem i den svenska arbetsmarknaden eftersom det hindrar arbetsgivare från att ge vissa människor möjlighet att komma till en intervju eller få praktik på grund av individens hudfärg eller namn. Resultatet visade även att sociala kontakter varit viktiga för högutbildade utrikesfödda för att det ger människor möjligheten att komma in på den svenska arbetsmarknaden eftersom arbetsgivare inte vill anställa någon utan referenser.

Syftet med den här studien är att öka förståelsen för hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning av nyanlända i vuxenutbildning. Studien har följt ett kvalitativt tillvägagångssätt, med intervju som metod. Intervjun genomfördes med fem verksamma studie-och yrkesvägledare som arbetar i närkontakt med nyanlända. Bland studiens viktigaste resultat är att samverkan, både internt inom verksamheten och med externa aktörer, är en central del av vägledningen med nyanlända. Ett annat centralt resultat är att vägledning för målgruppen kretsar kring information. Det framkommer även av studien att det finns ett antal trösklar som begränsar vägledningen i arbetet med nyanlända elever. Bland de vanligaste hindren är bristande kunskap om samhället hos nyanlända, resursbrist hos vägledarna och byråkratiska hinder.

Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka äldreomsorgen för utrikesfödda i Skandinavien. Frågorna som ställdes i studien var hur kultur samt språkbarriärer påverkar omsorgen för äldre utrikesfödda men även frågan hur äldreomsorgen upplevs från äldreutrikesfödda, anhöriga samt äldreomsorgspersonalens perspektiv. Metod: Denna litteraturstudie har använt sig av åtta artiklar som är peer reviewed för att besvara frågeställningarna. Huvudresultat: Litteraturens resultat har påvisat att äldre utrikesfödda inte får samma adekvata äldreomsorg då äldreomsorgen inte är utformad för kulturella och språkliga skillnader. Det skiljer sig åt i olika kulturer hur man ska tillgodose sina äldres behov eftersom vissa kulturer anser att det är skamfyllt att lämna över omsorgen av sina äldre anhöriga till den sociala äldreomsorgen. / The aim: The aim of this study was to investigate how elderly care is carried out in Scandinavia. The questions that were asked in the study were how culture and language barriers affect the care for elderly immigrants but also the question how elderly care is experienced by the elderly, their relatives, and the staff. Method: This literature study has used eight articles that are peer-reviewed to answer the study’s questions. Main results: The study’s outcome have shown that elderly immigrants are not receiving adequate elderly care because the elderly care is not designed for cultural and language disparities. It also differs in different cultures on how to take care of the needs of the elderly, as some cultures consider it shameful to hand over their elderly relatives to elderly care.

Idag finns det ett samband mellan ekonomi och hälsa, kopplat till utrikesfödda i Sverige. Det är ofta utrikesfödda som drabbas av ojämlikhet på arbetsmarknaden, som därefter påverkar ekonomin. Ett interventionsprogram (Grönkvistprogrammet) har utvecklats och implementerats i syfte att minska den ekonomiska stressen och främja hälsan på kort- och långsiktig väg av Landstinget Västmanland och Samhällsmedicinska enheten. Studien undersökte deltagarnas upplevelser av programmet. Teorierna KASAM samt Socialt stöd har kopplats samman med resultatet. Metoden i studien hade en kvalitativ ansats och tio deltagare har intervjuats i enskilda intervjuer. Resultatet påvisade att den ekonomiska betydelsen för deltagarna var av stor vikt och hade en viktig roll i det dagliga livet. Programmet hade även påverkat deltagarna genom, förändrade levnadsvanor, mer insikt om ekonomin och relaterade områden samt att de har mer självmakt efter programmet. Deltagarnas positiva upplevelser var att handledarna var kunniga och att materialet förekom på olika språk. Deltagarna hade även fått mer kunskap om Sverige generellt och deltagarna upplevde att spridning av den nya kunskapen var möjlig efter programmet. Utvecklingsmöjligheterna som framkom i resultatet var att programtiden kunde ha varit längre, fler moment i programmet som berör ekonomin, mer extern reklam för programmet samt fortsatt spridning av programmet till andra målgrupper. / Today there is a connection between the economy and health, linked to foreign-born personsin Sweden. There are foreign born who suffer from inequality in the labor market which subsequently affects the economy. An intervention program (Grönkvist program) has been developed and implemented in order to reduce the financial stress and promote health in the short and long-term way of Västmanland County Council and Community Medicine Unit. The study examined the participants' perceptions of the program. The theories SOC and Social support has been linked with the outcome. The method of study was a qualitative approach and ten participants were interviewed in individual interviews. The results demonstrate that the economic importance of the participants were of great importance and had an important role in daily life. The program also had affected the participants through,changing lifestyles, more insight about the economy and related areas and that they havemore empowerment after the program. The participant’s positive experiences was that the supervisors were knowledgeable and that material occurred in different languages. The participants also had gained more knowledge about Sweden and the participants generally felt that dissemination of the new knowledge was possible after the program. The development opportunities that emerged in the result was that the program time could have been longer, more program elements that affect the economy, more external advertising forthe program and the continued spread of the program to other target groups.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka skillnader i utbildningsförväntningar bland utrikesfödda och infödda svenskar femtonåringar i Sverige. Tidigare studier har visat att utrikesfödda elever har sämre skolprestation än infödda svenskar, men högre ambitioner att satsa vidare på högskola eller universitet än infödda svenskar. Dessutom vill jag studera hur och på vilket sätt femtonåringars utbildningsförväntningar påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå och testresultaten i matematik och läsning. En aktuell fråga som har varit av stort intresse i svensk forskning de senaste åren är könsperspektiv och könsrollerna. Detta tar jag upp i uppsatsen genom att studera om det finns skillnader mellan femtonåringars invandrarstatus i effekten av kön på femtonåringars utbildningsförväntningar. Jag har använt mig både av svensk och internationell tidigare forskningsteori samt av ett befintligt datamaterial från Pisa år 2003. Som teoretisk utgångspunkt använder jag mig av humankapital och socialtkapital samt primära och sekundära effekter. Denna kvantitativa uppsats tillvägagångssätt har varit en deduktiv ansats. Den valda metoden för att analysera variablerna har varit frekvenstabeller, enkla korstabeller och korstabeller med flera variabler samt logistisk regressionsanalys, både med och utan interaktion. Resultaten visar att det finns signifikanta skillnader mellan infödda svenskar och utrikesfödda gällande utbildningsförväntningar att ha intentioner att studera vidare på högskolan, där första generationens invandrare har högsta utbildningsförväntningar, följt av andra generationens invandrare. Dessa effekter blir starkare när man inkluderar social bakgrund och testresultat i matematik och läsning.