Utrikesfödda utgör 63 procent av arbetslösa akademiker i Sverige. Medan arbetslösheten sjunker för inrikesfödda ökar den för utrikesfödda. För att tillvarata kompetens hos utrikesfödda anordnar Arbetsförmedlingen kompletteringsutbildningar. Syftet i den här kvalitativa intervjustudien är att undersöka hur utrikesfödda personer med utländsk akademisk utbildning som ingår i en kompletteringsutbildning påverkats i sin syn på sin karriär efter sin migration till Sverige. Våra frågeställningar är: Hur talar informanterna om sin upplevelse av sina framtidsutsikter på den svenska arbetsmarknaden? Hur talar informanterna om sig själva i relation till sin utbildning och hur har detta förhållande förändrats över tid? Analysen sker utifrån begreppen karriäridentitet, karriärkonstruktion, livstema och karriäranpassningsförmåga. Studien visar att informanternas karriär påverkats av migrationen till Sverige. Framtidsutsikterna är komplexa. De speglar både hopp och besvikelse. Informanterna upprätthåller sin karriäridentitet genom att fortsätta planera framtiden som yrkesverksam inom sitt utbildningsområde men vägen till arbete är lång. Karriäranpassningsförmågan öppnar möjligheter på arbetsmarknaden men informanterna behöver kompromissa och omvärdera meningsfullhet i karriären utifrån förutsättningarna på arbetsmarknaden. Att informanternas kompetenser inte används gynnar varken individ eller samhälle. För en lyckad kompromiss krävs balans mellan yttre faktorer och inre värderingar. Karriäranpassning kräver tid och stöd för att ha positiva konsekvenser.

Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka av vilken orsak brytpunkter initieras i individens karriärutveckling och hur individerna i vår undersökning har hanterat dessa och hur deras karriäridentitet har förändrats efter brytpunkten. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta respondenter som genomgått både frivilliga och ofrivilliga brytpunkter i karriären. Alla respondenter har genomgått högskolestudier. Resultatet av vår studie visar att en vanlig orsak till brytpunkt är, speciellt vid frivilliga brytpunkter, att individen har lust att lära nytt och utvecklas som människa. Andra brytpunkter i livet som exempelvis skilsmässa och föräldraskap har också varit en bidragande orsak till brytpunkter i karriären. Tillfälligheter har spelat en stor roll för respondenterna och många gånger är det slumpen som avgjort var individen befinner sig i sin karriärutveckling. Vi har sett att perioderna mellan brytpunkterna är viktiga vid hantering av karriärbeslutet och ett mönster vi bland annat sett är att de respondenter som fått arbete inom sitt nya yrke efter brytpunkten bekräftar och förstärker sitt karriärbeslut. I studien har vi sett att flertalet av respondenterna har förändrat sin karriäridentitet genom att deras värderingar förändrats, deras allmänbildning har ökat och de har fått större självförtroende och här har utbildningen respondenterna genomgått varit den stora bidragande faktorn.

Att söka arbete kan vara utmanande och stressfullt, inte minst för nyexaminerade som ska ta sitt första steg ut på arbetsmarknaden. Det är en tid präglad av individuell anpassning, där behovet av att vara anställningsbar är avgörande för att möta arbetsmarknadens krav. Tidigare forskning pekar på att yttre omständigheter som ligger utanför individens kontroll påverkar arbetssökningsprocesser. Utöver detta finns det även påtryckningar och krav på individen att inneha de rätta erfarenheterna, utbildningen samt de önskvärda egenskaperna för att nå framgång. Mot bakgrund av detta syftade studien till att undersöka nyexaminerade individers personliga upplevelser av arbetssökande processer, samt hur de konstruerar karriärsidentiteter utifrån sin syn på anställningsbarhet. För att undersöka syftet användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med åtta nyexaminerade individer. Ur det insamlade materialet lyftes små berättelser ut som berörde olika upplevelser av respondenternas arbetssökningsprocesser. Berättelserna analyserades med den narrativa ingången i studiet av meningsskapande, karriäridentitet, och positionering. I studiens analys framhävs respondenternas personliga upplevelser av arbetsintervjuer, attityder gentemot utbildning samt olika strategier i arbetssökningsprocessen. Resultatet av analysen visade att respondenterna betonade vikten av att framhäva en professionell sida under anställningsintervjuer och förmågan att kunna lyfta fram sina styrkor. Dessutom visade resultatet att utbildning dels ses som ett medel för att få det önskvärda arbetet, men även som en betydelsefull faktor för personlig utveckling. Vidare upplevde respondenterna arbetsmarknaden som utmanande, något som har  påverkat respondenternas strategier för att söka arbete. Slutsatsen pekar på uppfattningen att nyexaminerade upplever ett individualiserat ansvar att säkra en anställning till följd av en utmanande arbetsmarknad. Genom respondenternas berättelser har det visat sig att konstruktionen av karriäridentitet i mycket görs utifrån vad de anser vara anställningsbara attribut, och således även blir en viktig aspekt i hur de navigerar i processen av att söka arbete.