Utrikesfödda utgör 63 procent av arbetslösa akademiker i Sverige. Medan arbetslösheten sjunker för inrikesfödda ökar den för utrikesfödda. För att tillvarata kompetens hos utrikesfödda anordnar Arbetsförmedlingen kompletteringsutbildningar. Syftet i den här kvalitativa intervjustudien är att undersöka hur utrikesfödda personer med utländsk akademisk utbildning som ingår i en kompletteringsutbildning påverkats i sin syn på sin karriär efter sin migration till Sverige. Våra frågeställningar är: Hur talar informanterna om sin upplevelse av sina framtidsutsikter på den svenska arbetsmarknaden? Hur talar informanterna om sig själva i relation till sin utbildning och hur har detta förhållande förändrats över tid? Analysen sker utifrån begreppen karriäridentitet, karriärkonstruktion, livstema och karriäranpassningsförmåga. Studien visar att informanternas karriär påverkats av migrationen till Sverige. Framtidsutsikterna är komplexa. De speglar både hopp och besvikelse. Informanterna upprätthåller sin karriäridentitet genom att fortsätta planera framtiden som yrkesverksam inom sitt utbildningsområde men vägen till arbete är lång. Karriäranpassningsförmågan öppnar möjligheter på arbetsmarknaden men informanterna behöver kompromissa och omvärdera meningsfullhet i karriären utifrån förutsättningarna på arbetsmarknaden. Att informanternas kompetenser inte används gynnar varken individ eller samhälle. För en lyckad kompromiss krävs balans mellan yttre faktorer och inre värderingar. Karriäranpassning kräver tid och stöd för att ha positiva konsekvenser.

Syftet med denna studie är att, ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv, undersöka hur gymnasieelever i år tre vid Handels- och administrationsprogrammet resonerar om sin framtida karriär i termer av karriäranpassningsbarhet. Studien är en tvärsnittsstudie som bygger på åtta kvalitativa intervjuer. Teorin om karriärkonstruktion används som teoretisk grund för genomförd analys. Slutsatsen i studien är att det finns bidragande och hämmande faktorer som avgör individers utveckling av karriäranpassningsbarhet. Socialt stöd samt studie- ochyrkesvägledande insatser kan bidra till utvecklandet av karriäranpassningsbarhet och förmågan att hantera en föränderlig arbetsmarknad. Ett samband påvisas mellan karriäranpassningsbarhet, framtidstro, mål och livstillfredsställelse. För individer med en låg karriäranpassningsbarhet, som saknar socialt stöd eller mål kan karriärproblem förekomma, vilket kan hämma känslan av livstillfredsställelse.