Anställningsbarhet är ett begrepp som fått allt större plats inom såväl arbetsmarknadspolitiken som massmedia och forskning. Det utgår ifrån att människor får och bibehåller arbete så länge de har rätt kompetens. Den kompetensen innefattar allt från utbildning och färdigheter till mer personliga egenskaper som social förmåga, målmedvetenhet och engagemang. Fokus ligger således idag på individens ansvar att hålla sig anställningsbar. Att medvetet arbeta med sina sociala kontakter och nätverk uppges vara ett sätt att investera i sin karriär. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur konsulter inom bemanningsbranschen upplever sin egen anställningsbarhet utifrån aspekter som egenskaper och färdigheter, samt vilken betydelse sociala kontakter och nätverk har för den upplevelsen. Vi valde att göra en kvalitativ studie och använda oss av semistrukturerade intervjuer för insamling av vårt empiriska material. Intervjuerna genomfördes med sju informanter som representerade flera olika bemanningsföretag och kundföretag men som alla arbetade inom tjänstesektorn. När det gäller resultatet framkommer bland annat en känsla av utsatthet hos många av konsulterna och att flexibilitet uppges ha betydelse. Informanterna ser sociala kontakter som något viktigt men det är ändå inget som merparten av dem arbetar aktivt med i någon större utsträckning vad gäller karriärsyfte. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

The aim of this thesis is to gain a deeper understanding of howsocial contacts can serve as information sources for pregnantwomen. Furthermore, we wanted to examine how women’scontext influences their information seeking and the barriers thatcan occur during information seeking. The theoretical frameworkis founded on Tom Wilson&apos;s model of information needs as contextdependent, and Pamela J. McKenzie&apos;s model of informationpractices in accounts of everyday-life information seeking. Inorder to answer our questions, eight qualitative interviews withpregnant women were conducted. Four were expecting their firstchild and the other four were pregnant for the second time. Theempirical material was compared and divided into nine categories.By analyzing their context and statements about their informationseeking, we could demonstrate how parts of their context affecttheir information seeking and what women usually do when theyuse social contacts as an information source. The results show thatmost women use people who have personal experience ofpregnancy as information source. Information is mainly sought byactively seeking or getting information by proxy from their socialcontacts. They were interested in knowing how other women hadexperienced pregnancy. The women in this study wanted to knowmore about how other women felt, rather than to seek medicalfacts. Furthermore, we found several barriers that preventedwomen from seeking information, such as lack of useful socialcontacts and time. In addition, the issue is a sensitive and apersonal topic, and personal and cultural differences were alsomentioned. / Program: Bibliotekarie

Tidigare forskning inom etniskt entreprenörskap har visat hur viktigt sociala kontakter och nätverk är för att kvinnor från minoritetsgrupper ska kunna förändra sin individuella sociala status genom att som entreprenörer inkluderas i det nya samhället. Denna studies syfte har varit att undersöka vilka specifika strategier några invandrarkvinnor i Sverige använt sig av för att genom entreprenörskap förändra sina egna sociala kontexter. För att tolka hur kvinnorna använt sig av sitt sociala kapital samt den verkan detta haft på deras entreprenörskap, grundades analysen på tidigare forskning om minoriteter och entreprenörskap med fokus på minoritetskvinnor. Uppsatsens resultat grundades på personliga intervjuer med fem framgångsrika kvinnliga entreprenörer med invandrarbakgrund, vilka verkat inom Stockholms område i Sverige. Den gemensamma variabeln för dessa kvinnor har varit att de alla blivit entreprenörer genom sin motivation, men också av användningen av sina sociala resurser. Informanterna i studien påtalade att när man väl bestämt sig för att starta ett eget företag måste man våga ta stöd av både det inre kontaktnätet, det vill säga etniska landsmän som blivit etablerade entreprenörer, men även från yttre sociala kapital, vilka innebär de möjligheter som det svenska samhället erbjuder. På så sätt utnyttjade invandrarkvinnorna sina möjligheter till utbildning – först och främst inom det svenska språket – men även inom olika yrkesutbildningar. Avgörande faktorer för kvinnornas väg till entreprenörskap har varit deras individuella sociala resurser som påverkats av deras etniska bakgrund, deras drivkraft, som fungerade som en motvikt till deras traditionella bakgrund. Andra viktiga avgörande faktorer för informanterna bestod av de informella samt formella sociala kontakterna i det svenska samhället, som majoriteten av informanterna menade gynnade och underlättade deras entreprenörskap i Sverige.

The purpose of this study is to examine how individuals' social capital can affect the opportunities for finding a job. That is, what benefits social contacts can provide in the hunt for a new job. The main questions that will be answered throughout this study are: - Of what importance are social contacts when looking for a job? - What are the advantages and disadvantages that the respondents present with recruitment thru informal channels/social contacts? -What are the advantages and disadvantages that social contacts can provide in terms of personal recommendations when looking for a job according to the recruiters? The study is based on five qualitative interviews with mainly recruiters from various parts of the labor market. The collected empirical data that the study has yielded indicate that individuals' social capital of the highest degree is crucial for the opportunities they have to find a job. Individual contacts are increasingly important to be able to move between jobs in the labor market. If you have contacts that can also recommend you have a tremendous advantage over other applicants. The study shows that social contacts are extremely important, sometimes even more important than competence. / Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse socialt kapital har för möjligheten att få ett arbete. Med andra ord undersöks vilka konkreta fördelar sociala kontakter kan ge i jakten på ett nytt arbete. Mina frågeställningar som har besvarats under studiens gång är: - Hur viktigt är det med sociala kontakter i samband med att man söker ett arbete? - Vilka för- och nackdelar lyfter respondenterna fram med rekrytering via informella kanaler/sociala kontakter? - Vilka för- och nackdelar kan sociala kontakter ge i form av personliga rekommendationer när man söker ett arbete enligt rekryterarna? Den insamlade empirin som undersökningen har inbringat visar att individers sociala kapital av allra högsta grad är avgörande för vilka möjligheter man har att hitta ett arbete. I allt större omfattning sker rekrytering via informella kanaler där utvecklingen av sociala medier bidragit till att sökvägarna har expanderat explosionsartat och inte längre är lika begränsade. Därför blir individers kontaktnät allt viktigare för att kunna röra sig mellan olika arbeten på arbetsmarknaden. En person med ett stort socialt nätverk får därmed fler ingångar/ möjligheter till skillnad från en person som inte har det. Har individen kontakter som dessutom kan rekommendera så ges en oerhörd fördel gentemot andra sökanden. Denne får en helt annan uppmärksamhet och i många fall också en direkt chans på jobbet. Jag syftar här till en intervju, en intervju som är väldigt få förunnat då högen med ansökningar till de lediga tjänsterna har en tendens att bli höga. I undersökningen framkommer det att sociala kontakter är extremt viktiga, ibland även viktigare än kompetens.

Bemanningsbranschen är en relativt ny bransch på den svenska arbetsmarknaden med en brokig historia. Forskning om sociala nätverk är väl studerat och även om det finns forskning om sociala nätverk i bemanningsbranschen så saknas delar om bland annat interna anställningsprocesser. Av den anledningen har den här studien en explorativ karaktär. Uppsatsens syfte är att undersöka hur sociala nätverk bidrar i anställningsprocessen för anställda i bemanningsbranschen. För att undersöka detta används en blandad metod som bygger på ett datamaterial som är insamlad genom en enkätundersökning samt fyra kvalitativa intervjuer. Populationen består av anställda på bemanningsföretag i Stockholmsområdet. För enkätundersökningen användes ett snöbollsurval och informanterna till intervjuerna valdes utifrån ett strategiskturval efter kön och yrkesroll. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt består av begreppen sociala nätverk och socialt kapital för att skapa gemensamma frågeställningar och teman för både enkäten och intervjuerna. Utifrån uppsatsens tre frågeställningar har tre teman skapats. Första temat handlar om i vilken utsträckning sociala kontakter bidrar i anställningsprocessen. Uppsatsens resultat ligger i linje med tidigare forskning; denna enkätundersökning visar att mer än 50 % av respondenterna har använt sig av sociala kontakter för att få sin senaste anställning. Hur sociala kontakter använts beskrivs utifrån det andra temat strategi. Resultatet visar att ett stort antal strategier använts i arbetssökningsprocessen, allt ifrån de rätta kunskaper om tjänsten som söks till att få direkt anställning. Det sista temat behandlar typer av relationer som bidrar till anställning. Undersökningen visar att relationer med bekanta bidrar flest av gångerna. Det medför att de kategoriserade relationerna vänner och familj inte bidrar till en anställning i lika stor utsträckning. Resultatet följer därmed teorin om styrkan av svaga länkar. Den induktiva resultatdelen av uppsatsen visar att anställda inom bemanningsbranschen värnar och tar hand om sina sociala kontakter, det är ett sätt för de anställda att vårda sitt sociala kapital.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan klass och självskattat hälsotillstånd. Vidare undersöks eventuella skillnader i relation till antalet sociala kontakter för att se om det påverkar klasskillnader i hälsa. Hälsa är en viktig aspekt ur ett välfärdsperspektiv, klass är en annan aspekt som kan ha en betydande effekt på individens livslängd och hur friskt liv en individ lever. Sociala kontakter har även visats ha en påverkan på individens hälsa. Studiens frågeställning lyder följaktligen “har sociala kontakter betydelse för klasskillnader i självskattad hälsa?”. Det empiriska materialet baseras på data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) insamlat år 2010 och innefattar 4415 respondenter varav både kvinnor och män i åldrarna 18–75. Vid analysen av resultaten presenteras en deskriptiv frekvenstabell och fyra logistiska regressionsmodeller. Resultatet visar ett positivt signifikant samband mellan klass och självskattad hälsa där tjänstemannaklassen skattar hälsan som god i större utsträckning än arbetarklassen. När antal nära vänner läggs till i modellen för att undersöka sambandet visar resultatet ett positivt samband vilket innebär att fler antal vänner ökar sannolikheten att skatta hälsan som god. När 0 vänner exkluderas visar resultatet att antal vänner i sig inte har en uppvisad betydelse för klasskillnader i hälsa. Denna studien bidrar med en bredare förståelse kring de faktorer som kan påverka den självskattade hälsan.

Sammanfattning   Personer utrikesfödda från icke-nordiska länder och andra EU-länder har det svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten är väldigt hög bland människor som är från Afrika och Asien som immigrerat till Sverige på grund av asyl eller familjeskäl, jämfört med människor som kommit till Sverige för att arbeta eller studera. Syftet med uppsatsen är att studera erfarenheter bland högutbildade utrikesfödda människor, specifikt från Afrika att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. I denna studie används en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med högkvalificerade utrikesfödda personer från Afrika som tidigare har erfarenhet av att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet av uppsatsen visade att deltagarna upplevt etnisk diskriminering och fördomar som stora problem i den svenska arbetsmarknaden eftersom det hindrar arbetsgivare från att ge vissa människor möjlighet att komma till en intervju eller få praktik på grund av individens hudfärg eller namn. Resultatet visade även att sociala kontakter varit viktiga för högutbildade utrikesfödda för att det ger människor möjligheten att komma in på den svenska arbetsmarknaden eftersom arbetsgivare inte vill anställa någon utan referenser.