Denna studie undersöker vilken betydelse utbildningsnivå har för ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Genom en systematisk litteraturstudie har vetenskapliga artiklar inom området kritiskt granskats och sammanställts. Resultatet visar att ungdomar med lågutbildningsnivå har betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än ungdomar med högutbildningsnivå. De arbeten som arbetsmarknaden efterfrågar kräver allt högre kunskapskrav och utbildning. Personer med hög utbildningsnivå som inte hittar arbete kan överta arbetstillfällen som kräver låg utbildningsnivå. Utbildningssamhället leder till ökad konkurrens mellan olika utbildningsnivåer. Uppsatsen diskuterar arbetsmarknadsåtgärder för att öka arbetssökandes utbildningsnivå och att meriter matchas med arbetsmarknadens efterfrågan samt socialarbetarens roll att uppmana och motivera ungdomar till utbildning.

<p>Abstract</p><p>To benefit the economic growth of a country, it is important for the inhabitants to make the decision to become business owners. Sweden today, apart from the rest of Europe, is facing a growing problem. The numbers of companies are growing, but the numbers of company owners are not. As a result of this, the employment is not able to develop under the same conditions, when the opportunities of employment decrease. Research shows, that the interest for owning a company among the Swedish youth has increased. However, it has not increased amongst the young and highly educated people. During a time where the numbers of college educated people are increasing and to that, the long-term educational programs are becoming more common, this becomes a serious problem for the future of Sweden. Among the young and highly educated there are the business graduates, which in theory are considered to possess the knowledge it takes to become the company owners of the future.</p><p>The aim with this thesis is to, with a quantitative study, analyze the entrepreneurial propensity among highly educated business students. To fulfil the aim we will investigate five different variables; gender, family background, ethnical background, knowledge and experience and experienced risk. To collect this information we are searching for both quantitative and qualitative information.</p><p>The implemented survey of 77 highly educated business students at Södertörns University College shows that the entrepreneurial propensity amongst the students is low. A difference can be seen between the students that are positive and the students that are negative to starting their own business. Amongst the students that are positive one can see that the propensity is higher in the variables of knowledge and experience and experienced risk. Furthermore, the results of the survey research show that family background and ethnical background have the least relevance to the entrepreneurial propensity.</p><p>The conclusion explains the underlying factors that show that the reason why highly educated business students choose to become an employee rather then starting their own business is their low entrepreneurial propensity. What affects the students low entrepreneurial propensity and therefore their choice not to start their own business is the lack of knowledge in the area, both theoretical and practical. A larger practical knowledge leads to a decrease in the experienced risk relating to starting a business, which is the second important factor to why students choose employment rather than a business of their own.</p> / <p>För att gynna ett lands tillväxt är det viktigt att landets invånare väljer att bli företagare. Till skillnad mot övriga Europa står Sverige inför ett växande problem idag, där företagen ökar men antal företagare minskar. Som en följd av detta kan inte sysselsättningen utvecklas på samma villkor när arbetsmöjligheterna blir färre. Undersökningar visar dock att intresset för företagande ökat bland unga, däremot inte bland unga högutbildade. I en tid där examensantalet och därtill långa utbildningar blir allt vanligare, vilket medför att befolkningens utbildningsnivå stiger och unga högutbildade är en målgrupp som växer och blir större, blir detta till ett allvarligt problem för Sveriges framtid. Bland dessa unga högutbildade ses även ekonomer, vilka i teorin anses inneha de kunskaper som krävs för att vara framtidens företagare.</p><p>Syftet med uppsatsen är att med en kvantitativ studie studera och analysera högutbildade ekonomistudenters grundläggande entreprenöriella benägenhet. För att uppfylla syftet undersöks fem olika variabler; kön, familjebakgrund, etnisk bakgrund, kunskap och erfarenhet samt upplevd risk. För att få fram information om de olika variablerna eftersöks både kvantitativ och kvalitativ data.</p><p>Den genomförda undersökningen av 77 högutbildade företagsekonomistudenter vid Södertörns Högskola, påvisar att den entreprenöriella benägenheten bland studenterna är låg. Skillnad kan ses mellan studenter som är positiva till företagande, där benägenheten är högre inom variablerna kunskap och erfarenhet samt upplevd risk, gentemot studenter negativa till företagande. Vidare visar resultatet av undersökningen att familjebakgrund och etnisk bakgrund har minst relevans för den entreprenöriella benägenheten.</p><p>Slutsatsen klargör att de bakomliggande faktorerna till att högutbildade företagsekonomistudenter inte väljer företagande framför anställning är på grund av den låga entreprenöriella benägenheten. Det som påverkar studenternas låga entreprenöriella benägenhet och därmed valet att inte starta företag är bristen på kunskap inom området, både teoretisk och praktisk. En större praktisk kunskap leder till en minskning av den upplevda risken inför företagande, vilket är den andra avgörande faktorn till varför studenter väljer en anställning framför företagande.</p>

<p>Denna uppsats belyser att det inte är alldeles enkelt alla gånger att komma in på arbetsmarknaden trots hög utbildning. Jag har studerat åtta personer som haft det tufft i sin etableringsprocess, att gå från utbildning till arbetsmarknaden inom det område de utbildat sig. Samtliga intervjuade har en akademisk examen med minst 120 poäng. Metoden som används är kvalitativ forskningsintervju och vid tolkandet av intervjuerna använder jag mig av hermeneutisk ansats. Det jag kommit fram till i min undersökning är att familjesituationen har haft betydelse, kontaktnätverk, ålder och arbetslivserfarenhet. Jag har också i mitt material kommit fram till att upplevelsen att inte få arbete trots hög utbildning har varit en tuff process för flera intervjuade känslomässigt.</p> / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet

Abstract To benefit the economic growth of a country, it is important for the inhabitants to make the decision to become business owners. Sweden today, apart from the rest of Europe, is facing a growing problem. The numbers of companies are growing, but the numbers of company owners are not. As a result of this, the employment is not able to develop under the same conditions, when the opportunities of employment decrease. Research shows, that the interest for owning a company among the Swedish youth has increased. However, it has not increased amongst the young and highly educated people. During a time where the numbers of college educated people are increasing and to that, the long-term educational programs are becoming more common, this becomes a serious problem for the future of Sweden. Among the young and highly educated there are the business graduates, which in theory are considered to possess the knowledge it takes to become the company owners of the future. The aim with this thesis is to, with a quantitative study, analyze the entrepreneurial propensity among highly educated business students. To fulfil the aim we will investigate five different variables; gender, family background, ethnical background, knowledge and experience and experienced risk. To collect this information we are searching for both quantitative and qualitative information. The implemented survey of 77 highly educated business students at Södertörns University College shows that the entrepreneurial propensity amongst the students is low. A difference can be seen between the students that are positive and the students that are negative to starting their own business. Amongst the students that are positive one can see that the propensity is higher in the variables of knowledge and experience and experienced risk. Furthermore, the results of the survey research show that family background and ethnical background have the least relevance to the entrepreneurial propensity. The conclusion explains the underlying factors that show that the reason why highly educated business students choose to become an employee rather then starting their own business is their low entrepreneurial propensity. What affects the students low entrepreneurial propensity and therefore their choice not to start their own business is the lack of knowledge in the area, both theoretical and practical. A larger practical knowledge leads to a decrease in the experienced risk relating to starting a business, which is the second important factor to why students choose employment rather than a business of their own. / För att gynna ett lands tillväxt är det viktigt att landets invånare väljer att bli företagare. Till skillnad mot övriga Europa står Sverige inför ett växande problem idag, där företagen ökar men antal företagare minskar. Som en följd av detta kan inte sysselsättningen utvecklas på samma villkor när arbetsmöjligheterna blir färre. Undersökningar visar dock att intresset för företagande ökat bland unga, däremot inte bland unga högutbildade. I en tid där examensantalet och därtill långa utbildningar blir allt vanligare, vilket medför att befolkningens utbildningsnivå stiger och unga högutbildade är en målgrupp som växer och blir större, blir detta till ett allvarligt problem för Sveriges framtid. Bland dessa unga högutbildade ses även ekonomer, vilka i teorin anses inneha de kunskaper som krävs för att vara framtidens företagare. Syftet med uppsatsen är att med en kvantitativ studie studera och analysera högutbildade ekonomistudenters grundläggande entreprenöriella benägenhet. För att uppfylla syftet undersöks fem olika variabler; kön, familjebakgrund, etnisk bakgrund, kunskap och erfarenhet samt upplevd risk. För att få fram information om de olika variablerna eftersöks både kvantitativ och kvalitativ data. Den genomförda undersökningen av 77 högutbildade företagsekonomistudenter vid Södertörns Högskola, påvisar att den entreprenöriella benägenheten bland studenterna är låg. Skillnad kan ses mellan studenter som är positiva till företagande, där benägenheten är högre inom variablerna kunskap och erfarenhet samt upplevd risk, gentemot studenter negativa till företagande. Vidare visar resultatet av undersökningen att familjebakgrund och etnisk bakgrund har minst relevans för den entreprenöriella benägenheten. Slutsatsen klargör att de bakomliggande faktorerna till att högutbildade företagsekonomistudenter inte väljer företagande framför anställning är på grund av den låga entreprenöriella benägenheten. Det som påverkar studenternas låga entreprenöriella benägenhet och därmed valet att inte starta företag är bristen på kunskap inom området, både teoretisk och praktisk. En större praktisk kunskap leder till en minskning av den upplevda risken inför företagande, vilket är den andra avgörande faktorn till varför studenter väljer en anställning framför företagande.

Denna uppsats belyser att det inte är alldeles enkelt alla gånger att komma in på arbetsmarknaden trots hög utbildning. Jag har studerat åtta personer som haft det tufft i sin etableringsprocess, att gå från utbildning till arbetsmarknaden inom det område de utbildat sig. Samtliga intervjuade har en akademisk examen med minst 120 poäng. Metoden som används är kvalitativ forskningsintervju och vid tolkandet av intervjuerna använder jag mig av hermeneutisk ansats. Det jag kommit fram till i min undersökning är att familjesituationen har haft betydelse, kontaktnätverk, ålder och arbetslivserfarenhet. Jag har också i mitt material kommit fram till att upplevelsen att inte få arbete trots hög utbildning har varit en tuff process för flera intervjuade känslomässigt. / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet

<p>Syftet med undersökningen var att få veta om högutbildade inlärare har större och bättre förutsättningar för att nå ett snabbt och bra resultat. De 11 deltagarna fick skriftligt och muntligt berätta om ett bildmaterial som blev analyserat enligt processbarhetsteorin. I inledningen beskrivs skolverkets kursplan och mål fr sfi-undervisningen och i Varbergs kvalitetsredovisning beskrivs förfarandet.</p><p>En presentation av inlärarna och utbildningen i deras hemländer följs av en översikt och resultat av en skriftlig och muntlig analys. I diskussionen som följer har ett axplock av forskare i svenska som andraspråk citerats och kommenterats. Resultatet visar att förutsättningarna för att lära svenska, varken är större eller bättre för högutbildade personer. Det visar istället att hög utbildning kan vara av betydelse men att individuell motvation är en större drivkraft.</p>

Syftet med undersökningen var att få veta om högutbildade inlärare har större och bättre förutsättningar för att nå ett snabbt och bra resultat. De 11 deltagarna fick skriftligt och muntligt berätta om ett bildmaterial som blev analyserat enligt processbarhetsteorin. I inledningen beskrivs skolverkets kursplan och mål fr sfi-undervisningen och i Varbergs kvalitetsredovisning beskrivs förfarandet. En presentation av inlärarna och utbildningen i deras hemländer följs av en översikt och resultat av en skriftlig och muntlig analys. I diskussionen som följer har ett axplock av forskare i svenska som andraspråk citerats och kommenterats. Resultatet visar att förutsättningarna för att lära svenska, varken är större eller bättre för högutbildade personer. Det visar istället att hög utbildning kan vara av betydelse men att individuell motvation är en större drivkraft.

Sammanfattning   Personer utrikesfödda från icke-nordiska länder och andra EU-länder har det svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten är väldigt hög bland människor som är från Afrika och Asien som immigrerat till Sverige på grund av asyl eller familjeskäl, jämfört med människor som kommit till Sverige för att arbeta eller studera. Syftet med uppsatsen är att studera erfarenheter bland högutbildade utrikesfödda människor, specifikt från Afrika att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. I denna studie används en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med högkvalificerade utrikesfödda personer från Afrika som tidigare har erfarenhet av att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet av uppsatsen visade att deltagarna upplevt etnisk diskriminering och fördomar som stora problem i den svenska arbetsmarknaden eftersom det hindrar arbetsgivare från att ge vissa människor möjlighet att komma till en intervju eller få praktik på grund av individens hudfärg eller namn. Resultatet visade även att sociala kontakter varit viktiga för högutbildade utrikesfödda för att det ger människor möjligheten att komma in på den svenska arbetsmarknaden eftersom arbetsgivare inte vill anställa någon utan referenser.

The aim of this essay is to gain a better understanding of the difficulties highly educated migrant women face in trying to find work that matches their education. Furthermore, the study examines the consequences failing to find a suitable job might cause. Stratification and intersectionality have been used as theoretical framework in order to analyze the way in which mechanisms of exclusion and various intersections influence these women’s work opportunities. The results show that language, age and priorities regarding family play a major part in the possible hardship along the road to a job matching that of their education. This also had a negative effect on some of the informant’s health, self-confidence and career. / Studiens syfte är att få en djupare kunskap om vilka svårigheter och hinder som gör att vissahögutbildade migrantkvinnor inte återvänder till en sysselsättning som matchar deras kompetens. Studien undersöker också vilka förväntningar kvinnorna hade om arbets möjligheter i Sverige samt konsekvenser som uppstår av att de inte lyckas återvända till deras tidigare sysselsättning. Stratifiering och intersektionalitet har använts som teoretiskt ramverk för att analysera hur utestängningsmekanismer och olika intersektioner påverkar kvinnornas arbetsmöjligheter. Resultat visar att språk, ålder och prioritering av familjen spelade en betydande roll för misslyckandet av att återvända till ett matchande yrke. Detta ledde till negativa konsekvenser som påverkade flera av informanternas hälsa, självförtroende och karriär.

Arbetsmarknadsintegration är ett samhällsproblem som påverkar både individen själv och även samhället. Syftet med denna studie har varit att undersöka upplevelser på den svenska arbetsmarknaden för högutbildade nyanlända som kom till Sverige år 2015. Studien har utgått från att belysa utmaningar och förutsättningar som högutbildade nyanlända har upplevt på väg in till arbetsmarknaden. Studien grundar sig i en kvalitativ metod där det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer med tio respondenter. Respondenterna är högutbildade nyanlända som kom till Sverige 2015 och är etablerade på arbetsmarknaden. Empirin har analyserats i en tematisk analys med hjälp av humankapitalteori och sociala nätverksteori. Studiens resultat visar att upplevelser är individuella och därför finns likheter och skillnader mellan dem. De utmaningar som uttrycks av respondenterna är brist på sociala nätverk, värdelösa insatser av arbetsförmedlingen, etnisk diskriminering och nedvärdering av utländska utbildningar och erfarenheter. Förutsättningarna som underlättade högutbildade nyanländas arbetsmarknadsintegration uttrycks vara tillgång till sociala nätverk, arbetsmarknadsinsatser, språkkunskaper och erhållande av en ny svensk utbildning. Det framkommer i resultatdelen att språkkunskaper och diskriminering inte upplevs på samma sätt i alla sektorer av arbetsmarknaden, utan kan ses som sektorspecifika.