Introduktion/Bakgrund: Vid slutet av 2019 uppkom Covid-19, varpå omorganisationer skett både globalt och nationellt. Forskning av vidareutbildade sjuksköterskor som vårdat patienter med Ebola, SARS och Covid-19 påvisar olika erfarenheter. Även grundutbildade sjuksköterskor behöver vårda patienter med Covid-19, vilket medför nya krav på professionen. Därför behöver grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter kring omvårdnaden av dessa patienter belysas. Syfte: Att beskriva grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19. Metod: Litteraturstudie, induktiv ansats.  Metod enligt Polit och Beck’s nio steg (2021). Kvalitetsgranskning enligt Polit och Beck’s granskningsmallar (2021). Resultatet utgörs av (n=14) artiklar; kvalitativa (n=12) samt kvantitativa (n=2). Tematisk innehållsanalys enligt Braun och Clarke (2006). Resultat: Resultatet visar att arbetsbördan ökat hos grundutbildade sjuksköterskor och därigenom svårigheter att bedriva omvårdnad. Resultatet visar att grundutbildade sjuksköterskor upplever rädsla att föra smittan vidare och upplever sig socialt isolerade samt erfar en varierande stödbild. I samband med vården av patienter med Covid-19 har sjuksköterskor erhållit ett nytt förhållningssätt till professionen. Slutsats: Resultatet visar att grundutbildade sjuksköterskor erfar en ökad arbetsbörda till följd av att vårda patienter med Covid-19, vilket påverkar omvårdnaden. Grundutbildade sjuksköterskor har övervägt att lämna sina yrken, dock påvisas även positiva erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19, så som exempelvis ökad yrkesstolthet

Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutbildade sjuksköterskors erfarenhet av att börja sin yrkeskarriär på en pediatrisk avdelning. Bakgrund: Sjukvården i Sverige ställer högre krav på kompetens samtidigt som bristen på sjuksköterskor ökar. Detta leder till att nyutbildade sjuksköterskor anställs på pediatriska avdelningar utan adekvat förberedelse. Design: En kvalitativ design valdes för att besvara studiens syfte. Metod: Tio grundutbildade sjuksköterskor som inte jobbat mer än två år på en pediatrisk avdelning intervjuades under våren 2017. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat delades in i fyra kategorier: Överväldigad i början, känsla av trygghet, otrygg av dåliga förutsättningar samt personlig och yrkesmässig utveckling. Resultatet som framkom visar att den första tiden efter examen var en känslomässig berg- och dalbana. Det var svårt med bemötandet och omvårdnaden av barn och familjer. Det behövdes ett stödjande arbetsklimat för att nyutbildade sjuksköterskor skulle känna sig trygga och uppnå en yrkesmässig utveckling. Bristande stöd samt luckor i grundutbildningen bidrog till en otrygg introduktion. De praktiska moment som finns inom pediatrisk vård tog tid att lära sig, men med praktisk övning kom klinisk färdighet. Slutsats: Resultatet som framkom visade att de nyutbildade sjuksköterskorna som deltog i studien efterlyser mer förberedande kunskap om barn i grundutbildningen och ett väl fungerande mentorskap. Detta för att kunna ta hand om sjuka barn på ett säkert sätt samt uppnå trygghet i sin yrkesmässiga utveckling.

Bakgrund: Idag är det brist på operationssjuksjuksköterskor i Sverige, vilket har resulterat i att flera operationsavdelningar är förhindrade att bedriva full operationsverksamhet. Erfarna operationssjuksköterskor går i pension under de närmsta åren samtidigt som intresset att utbilda sig till operationssjuksköterska varit svagt. Bristen på behöriga operationssjuksköterskor kan förvärras om inte åtgärder görs, vilket kan få svåra konsekvenser som att antalet operationer måste reduceras ytterligare eller ställas in vilket skulle bidra till ett lidande för patienten samt en ökad arbetsbelastning på den befintliga personalen. Syfte: Syftet var att beskriva grundutbildade sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans profession. Metod: En kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats utfördes. Ett strategiskt urval genomfördes, vilket resulterade i nio individuella intervjuer med grundutbildade sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: En intresseväckande profession, En krävande profession, En teknisk profession och En osynlig profession. Var och en av kategorierna bestod av två underkategorier. Slutsats: Grundutbildade sjuksköterskor har otillräcklig kunskap och kännedom om operationssjuksköterskans profession. Ökad klinisk erfarenhet och information om operationssjuksköterskans profession skulle kunna skapa ett ökat intresse eller underlätta i valet om en framtida operationssjuksköterskeutbildning. / Background: Today is a shortage of operating theater nurse in Sweden, which has resulted in several operational departments are unable to engage fully operational business. Experienced operating theater nurse will retire in the next few years while the interest to train as a operating theater nurse has been neglected. The lack of competent operating theater nurse may worsen if no measures implemented to change the situation, which can have serious consequences, such as the number of operations must be further reduced or canceled, which would contribute to the suffering of the patient and an increased workload on existing staff. Aim: The aim of the study was to describe nurses perceptions of operating theater nurse profession. Method: A qualitative study with phenomenographically was performed. A strategic choice was conducted, which resulted in nine individual interviews nurses at a hospital in southern Sweden. Results: The analysis resulted in four categories: An interesting profession, A demanding profession, A technical profession and An invisible profession. Each of the categories consisted of two categories. Conclusion: Nurses have inadequate knowledge and understanding of operating theater nurse profession. Increased clinical experience and information about the operating theater nurse profession could create an increased interest in or facilitate the election of a future operating theater nurse education.

Bakgrund: Palliativ vård är en huvuddel av vårdkedjan som tillämpas till de döende patienter som kommit till livets slutskede. Palliativ vård innebär att vården syftar till att lindra lidandet istället för att vara behandlande och botande. Sjuksköterskor som vårdar dessa döende patienter har en centralt stödjande roll där syftet är att lindra och trösta patienter och deras anhöriga med målet att ge dessa patienter ett värdigt avslut på livet. Sjuksköterskor kan ha olika upplevelser och utmaningar under denna typ av arbete. Dessa upplevelser och utmaningar har undersökts i detta examensarbete i en vetenskaplig litteraturstudie. Syftet: Undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter vid palliativ vård. Metod: Systematisk litteratursammanställning av kvalitativa studier. Resultat: Denna litteraturstudie resulterade i en sammanställning av olika typer av utmaningar och känslor i arbetet med palliativ vård. Institutionella utmaningar som tidsbrist, kommunikationsbrist, informationsbrist och arbetsbelastningen bidrog till att sjuksköterskorna upplevde att de inte kunde utföra den palliativa vården på ett värdigt sätt. Det framkom även kunskapsbrist kring den palliativa vården som en viktig faktor till sjuksköterskornas osäkerhet kring utförandet av denna vårdform. Resultatet visade att det var utmanande för sjuksköterskorna att förmedla patientens önskan så som att påbörja palliativ vård när anhöriga och andra i vårdteamet såsom läkare hade andra uppfattningar. Slutsats: Grundutbildade sjuksköterskor behöver ytterligare kunskap kring palliativ vård under hela sitt professionella yrkesliv. Sjuksköterskor behöver även stöd från kollegor och arbetsgivare för att kunna hantera dessa svåra situationer. Bristande kommunikation har visat sig vara en stor del till att många utmaningar uppstått och förbättrad kommunikation visade sig även vara lösningen på många utmaningar. Den höga arbetsbelastningen bidrog till ohälsa för sjuksköterskorna och ett professionellt förhållningssätt var en tydlig förutsättning för deras goda hälsa samtidigt som stödet från högre instanser visat sig vara betydelsefullt. / Background: Palliative care is a central part of the care chain that is provided to the dying patients who have reached the end of life. Palliative care means that the care aims to alleviate the suffering instead of giving treatments and curative care. Nurses who care for these dying patients have a central supportive role where the purpose is to relieve and comfort patients and their relatives with the aim of giving these patients a dignified end of their life. Nurses might have different experiences and challenges during this type of work. These experiences and challenges have been examined in this degree project with the support of scientific literature studies. Aim: Examine nurses' experiences of caring for patients in palliative care. Method: A systematic literature revive of qualitative studies. Result: This literature study resulted in experiencing different types of challenges and emotions in the work with palliative care.  Institutional challenges such as lack of time, lack of communication, lack of information and the workload contributed to nurses feeling not being able to provide palliative care in a dignified manner. There was also a lack of knowledge about palliative care as an important factor of the nurses' uncertainty about the performance of this care. The results showed that it was challenging for the nurses to mediate the patient´s wishes, such as starting the palliative care, when relatives and other caregivers, such as doctors, had other aspects. Conclusion: Registered nurses need additional knowledge about palliative care during the entire professional life. Nurses also need support from colleagues and employers to be able to handle these difficult situations. Lack of communication has proven to be a source of many challenges and improved communication can be the solution to many challenges. The high workload contributed to health problems for the nurses and a professional approach was a clear prerequisite for their good health and the support from higher instances showed to be meaningful.