Studiens syfte är att beskriva vägledning på SFI i en kommun och vilka färdigheter som krävs för arbetet ur vägledarperspektiv. Sex utbildade studie- och yrkesvägledare verksamma inom SFI-skolor samt kommunens antagningsenhet har intervjuats. Arbetets ansats är kvalitativ och intervjuerna har varit semistrukturerade. Resultatet analyseras utifrån Careership-teorin och Vance R. Peavys konstruktivistiska tankegångar om interkulturell vägledning. Resultatet visar att vägledning på SFI till stor del handlar om att delge information och besitta en interkulturell kompetens samt en förmåga att skapa kommunikation utan att den sökande helt behärskar svenska språket. Vägledarnas roll behöver tydliggöras för både kolleger och sökande och tid är en nyckelaspekt för framgångsrik vägledning. De sökandes utbildningsbakgrund påverkar vägledningen i hög grad och vägledarens roll blir viktig både som kunskapskälla och medmänniska. Vägledarna blir förvaltare av både kulturellt och socialt kapital som de har ett visst ansvar för att portionera ut till de sökande. SFI-verksamheten kan ses som ett fält där vägledare har en svag position då deras uppdrag ofta är otydligt och inte alltid ges tillräckliga resurser. I relation till de sökande har vägledarna dock en stark position då de besitter kapital som de studerande behöver för att stärka sina egna positioner och kunna börja om från början.

Uppsatsarbetet syftar till en förförståelse för hur studie- och yrkesvägledare arbetar och reflektera kring vägledningssamtal med elever i migration. Ett annat syfte är att lyfta fram elevernas migraionsberättelser som en del i vägledningssamtalet.

Vårt alltmer mångkulturella samhälle, ställer krav på interkulturell kompetens i undervisnings- och vägledningssammanhang, inte minst i mötet med nyanlända elever på Språkintroduktion. Beroende på elevernas olika skolbakgrund och förutsättningar har många av dessa elever svårigheter att uppnå de kunskapskrav som behövs för att få behörighet till gymnasiet eller fullfölja gymnasieutbildningen. Språkintroduktion kan konstateras vara en komplex verksamhet och därmed finns svårigheter att skapa de förutsättningar som behövs för eleverna att göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Studiens syfte är att öka kunskapen om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med interkulturell vägledning med nyanlända ungdomar. Val av teoretisk utgångspunkt i studien är karriärteorin SCCT, dock kommer denna teori mesta att behandla en av frågeställningarna, där den upplevda självförmågan kopplas till självinsikt och motivation hos eleverna. Vidare fördjupas studien i sin helhet, genom koppling av tidigare forskning om kulturmöten och vägledningsstrategier i olika kulturella kontexter. Syftet är att öka förståelsen för dels vilka synsätt som ligger bakom de resonemang som förs av respondenterna, dels lyfta de framgångsfaktorer som beskrivs för ett interkulturellt möte. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer med sju verksamma studie- och yrkesvägledare på Språkintroduktion har genomförts. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna besitter en interkulturell kompetens, vilket innebär att både förhållningssätt och vägledningsstrategi anpassas till den målgrupp de möter. De utmaningar som uppkommer på grund av både språkliga och kulturella skillnader, bemöts genom skapande av förtroendefulla relationer mellan vägledaren och den vägledde samt att hänsyn tas till den nyanländas livssituation. Genom nyfikenhet och uppmuntran kan vägledningssamtalen mynna ut i effektiva möten för att diskutera elevernas framtida studie- och yrkesval. Hur eleven ser på sina möjligheter i det nya landet speglas av hur hen upplever sig klara av att hantera utmaningarna (upplevd självförmåga), där motivationen kan förstärkas för framtida steg. För framtida forskning hade intervjuer med elever på Språkintroduktion varit givande för att få en inblick i deras upplevelse av deras studie- och yrkesval i ett nytt land.

Syftet med den här studien är att öka förståelsen för hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning av nyanlända i vuxenutbildning. Studien har följt ett kvalitativt tillvägagångssätt, med intervju som metod. Intervjun genomfördes med fem verksamma studie-och yrkesvägledare som arbetar i närkontakt med nyanlända. Bland studiens viktigaste resultat är att samverkan, både internt inom verksamheten och med externa aktörer, är en central del av vägledningen med nyanlända. Ett annat centralt resultat är att vägledning för målgruppen kretsar kring information. Det framkommer även av studien att det finns ett antal trösklar som begränsar vägledningen i arbetet med nyanlända elever. Bland de vanligaste hindren är bristande kunskap om samhället hos nyanlända, resursbrist hos vägledarna och byråkratiska hinder.