Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns löneskillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda med svensk högskoleutbildning, samt undersöka om en eventuell skillnad kan beskrivas av individspecifika egenskaper. Undersökningen är baserad på data för 2005 hämtat från LINDA-databasen. Materialet analyseras med Mincerregressioner och Oaxaca- dekomponeringar. Med Oaxaca-dekomponeringar kan vi särskilja löneskillnader som beror på olika uppsättningar av egenskaper hos grupperna. Resultaten visar på en löneskillnad mellan grupperna på nära åtta procent som dock verkar minska något i takt med att vistelsetiden ökar. Individernas egenskaper kan inte förklara varför utrikesfödda har lägre lön än svenskfödda.

<p>Att det finns löneskillnader mellan kvinnor och män är ett välutforskat faktum. Vi vet också att skillnaderna var större förr och att vi har gått mot en positiv utveckling med mer jämställda löner.Studiens syfte är att mer ingående undersöka hur lönerna skiljer sig åt mellan kvinnor och män inom olika yrkesklasser. Frågorna vi ställer oss är om könslönegapet ser olika ut inom olika yrkesklasser och om förhållandet mellan lön och individ- och jobbegenskaper såsom utbildningslängd, år i förvärvsarbete, senioritet på arbetsplatsen, sektor, utbildningskrav, upplärningstid, antal underställda och antal minderåriga barn i hushållet, ser olika ut inom dessa klasser.För att ge undersökningen en bred bakgrund kommer vi att redogöra för humankapitalteorin, teorin om kompenserande löneskillnader och ett antal diskrimineringsteorier. Vidare ska vi även titta på tidigare forskning kring ämnet löneskillnader.Vi har valt att använda oss av multipel regressionsanalys då detta möjliggör att se till många oberoende variabler och samtidigt se den separata effekten för varje enskild variabel. Vi har i vår analys gjort tre separata multipla regressioner. En för kvinnor, en för män och en för båda könen tillsammans. Data är hämtad från Levnadsnivåundersökningen år 2000 (LNU2000). Vi har begränsat vårt urval till att endast omfatta personer som vid intervjutillfället var yrkesverksamma. Intervjupersonernas yrkesklasser bestämdes utifrån socioekonomisk indelning (SEI). Den beroende variabeln vi undersöker är bruttotimlönResultatet visar att män tjänar mer än kvinnor men att det skiljer sig åt mellan de olika yrkesklasserna ifråga om hur mycket mer männen tjänar. De yrkesklasser som visar på de högsta skillnaderna mellan män och kvinnor är lägre tjänstemän och högre tjänstemän. Vidare kvarstår en lönepremie för män i alla fem klasser, efter att vi kontrollerat för de olika individ- och yrkesspecifika egenskaperna. Den största lönepremien för män hittar vi bland lägre tjänstemän.</p>

No description available.

No description available.

Att det finns löneskillnader mellan kvinnor och män är ett välutforskat faktum. Vi vet också att skillnaderna var större förr och att vi har gått mot en positiv utveckling med mer jämställda löner.Studiens syfte är att mer ingående undersöka hur lönerna skiljer sig åt mellan kvinnor och män inom olika yrkesklasser. Frågorna vi ställer oss är om könslönegapet ser olika ut inom olika yrkesklasser och om förhållandet mellan lön och individ- och jobbegenskaper såsom utbildningslängd, år i förvärvsarbete, senioritet på arbetsplatsen, sektor, utbildningskrav, upplärningstid, antal underställda och antal minderåriga barn i hushållet, ser olika ut inom dessa klasser.För att ge undersökningen en bred bakgrund kommer vi att redogöra för humankapitalteorin, teorin om kompenserande löneskillnader och ett antal diskrimineringsteorier. Vidare ska vi även titta på tidigare forskning kring ämnet löneskillnader.Vi har valt att använda oss av multipel regressionsanalys då detta möjliggör att se till många oberoende variabler och samtidigt se den separata effekten för varje enskild variabel. Vi har i vår analys gjort tre separata multipla regressioner. En för kvinnor, en för män och en för båda könen tillsammans. Data är hämtad från Levnadsnivåundersökningen år 2000 (LNU2000). Vi har begränsat vårt urval till att endast omfatta personer som vid intervjutillfället var yrkesverksamma. Intervjupersonernas yrkesklasser bestämdes utifrån socioekonomisk indelning (SEI). Den beroende variabeln vi undersöker är bruttotimlönResultatet visar att män tjänar mer än kvinnor men att det skiljer sig åt mellan de olika yrkesklasserna ifråga om hur mycket mer männen tjänar. De yrkesklasser som visar på de högsta skillnaderna mellan män och kvinnor är lägre tjänstemän och högre tjänstemän. Vidare kvarstår en lönepremie för män i alla fem klasser, efter att vi kontrollerat för de olika individ- och yrkesspecifika egenskaperna. Den största lönepremien för män hittar vi bland lägre tjänstemän.

No description available.

No description available.

Flera studier visar att månadslön varierar mellan individer av olika kön och klassbakgrund. Då ekonomisk ojämlikhet är skadligt för samhället är det av intresse att undersöka detta i en nutida svensk kontext. Uppsatsens syfte är således att undersöka hur sambandet mellan utbildning och månadslön varierar mellan individer av olika klassbakgrund och mellan könen.    De teoretiska ramverken som tillämpas i uppsatsen utgörs av habitus och homofili. Habitus kan förklara eventuella köns- och klasskillnader i månadslön utifrån hur män och kvinnor fostras på olika sätt, och homofili kan förklara hur män och individer med hög klassbakgrund gynnas av rådande strukturer på arbetsmarknaden. Den tidigare forskningen visar att utbildning samt klassbakgrund har ett positivt samband med lön, oavsett utbildningsnivå. Forskningen visar även att män har högre lön än kvinnor, oavsett utbildningsnivå. Det datamaterial som uppsatsen baseras på kommer från den europeiska socialundersökningens nionde omgång i Sverige år 2018–2019 och frågeställningarna besvaras med linjära regressionsanalyser, där månadslön utgör beroende variabel. Uppsatsen finner inga signifikanta löneskillnader mellan individer med olika utbildningsnivå eller klassbakgrund, men kvinnor har en genomsnittligt lägre månadslön än män i samtliga analyser, oavsett utbildningsnivå och klassbakgrund.    Avsaknaden av signifikanta skillnader i månadslön mellan grupper av olika utbildningsnivå eller klassbakgrund kan vara en effekt av de reformer som genomförts i Sverige i syfte att minska ojämlikheten mellan individer av olika bakgrund. Könsskillnaderna i lön skulle däremot kunna förklaras av att män innehar fler maktpositioner på arbetsmarknaden: Om män är den dominerande gruppen i högavlönade yrken kommer homofili verka till kvinnors nackdel. Det kan även argumenteras för att kvinnor löper större risk att utveckla ett habitus som missgynnar dem på arbetsmarknaden.

No description available.

No description available.